Add parallel Print Page Options

20 När hon kom ridande neråt i en bergsravin på sin åsna, kom David och hans män emot henne. 21 David hade just sagt till sig själv: ”Det tjänade ju ingenting till att hjälpa den där mannen! Vi skyddade hans egendom i öknen så att inget saknades och ändå har han lönat min godhet med ont. 22 Gud må straffa mig[a], om jag låter en enda av hans män överleva till i morgon!”

Read full chapter

Footnotes

  1. 25:22 Egentligen: Gud må straffa Davids fiender…; texten är då svårförståelig. Översättningen följer här Septuaginta.