20 När hon nu red på sin åsna och var på väg ner i en bergsravin, då kom David och hans män ner mot henne så att hon mötte dem. 21 (A) David hade sagt: ”Det var meningslöst att jag skyddade allt han har där i öknen så att inget försvann av allt han äger. Han har lönat gott med ont. 22 Må Gud straffa Davids fiender[a] både nu och i framtiden: Jag tänker inte låta en enda man[b] av alla dem som är hans leva till morgonen.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 25:22 Davids fiender   Andra handskrifter (Septuaginta): ”David”.
  2. 25:22 man   Ordagrant: ”som urinerar mot muren” (även i vers 34).