22 Må Gud straffa Davids fiender[a] både nu och i framtiden: Jag tänker inte låta en enda man[b] av alla dem som är hans leva till morgonen.”

23 När Abigail fick se David, steg hon genast ner från åsnan och föll ner på sitt ansikte inför David och bugade sig mot marken. 24 Hon föll ner för hans fötter och sade: ”Det är jag, min herre, som bär skulden. Men låt din tjänarinna få tala till dig, och lyssna till din tjänarinnas ord.

Read full chapter

Footnotes

  1. 25:22 Davids fiender   Andra handskrifter (Septuaginta): ”David”.
  2. 25:22 man   Ordagrant: ”som urinerar mot muren” (även i vers 34).