Add parallel Print Page Options

Salomo ber Gud om vishet

Kung Davids son Salomo hade nu etablerat sig som suverän härskare över Israel, och Herren, hans Gud, hade gjort honom mycket mäktig.

2-3 Han kallade samman alla officerare i armén, alla domare och alla andra ledare. De gick till det gamla tabernaklet, det tält som Mose hade gjort i öknen, och som nu fanns uppe på höjden i Gibeon.

Det fanns ett senare iordningställt tält i Jerusalem, som kung David låtit bygga åt Guds ark när han flyttade den från Kirjat-Jearim.

5-6 Men kopparaltaret, som var gjort av Besalel, Uris son och Hurs sonson, stod fortfarande framför det gamla tabernaklet. Nu samlades Salomo och alla de inbjudna framför altaret, och där offrade han 1.000 brännoffer till Herren.

Den natten uppenbarade sig Gud för Salomo och sa: Be mig om vad du vill, så ska du få det!

Salomo svarade: Gud, du har varit så god och barmhärtig mot min far David, och nu har du gett mig riket.

Du har redan infriat ditt löfte till min far David och har gjort mig till kung över ett folk som består av lika många människor som jorden är full av gruskorn!

10 Men ge mig nu vishet och kunskap, så att jag kan regera över dem på rätt sätt, för vem kan av sig själv styra en så stor nation som denna?

11 Gud svarade: Därför att din största önskan är att hjälpa mitt folk, och därför att du inte har bett om personlig rikedom och ära eller ett långt liv, och inte heller bett mig om att förbanna dina fiender, utan om vishet och kunskap för att rätt kunna leda mitt folk -

12 ja, därför ska jag ge dig den vishet och kunskap som du har bett om. Men jag ska också ge dig mer rikedom och ära än någon kung någonsin haft före dig! Och det kommer aldrig mer att finnas en mäktigare kung i hela världen!

13 Sedan lämnade Salomo Herrens tält, gick tillbaka ner från höjden och återvände till Jerusalem för att regera över Israel.

14 Han byggde upp ett stort försvar med 1.400 vagnar och 12.000 ridhästar och förlade styrkorna dels i de städer där vagnarna fanns uppställda, dels i Jerusalem, nära kungen själv.

15 Under Salomos regering var silver och guld lika vanligt i Jerusalem som sten. Dyrbart cederträ användes som om det var billigt mullbärsfikonträ.

16 Salomos hästar köptes i Egypten.

17 Därifrån kunde man få en vagn för 600 siklar silver och en häst för 150 siklar. Många av dessa såldes sedan vidare till kungarna i Aram och till hetiternas kungar.

Salomo planerar tempelbygget

Salomo ansåg nu att tiden var mogen att bygga ett tempel åt Herren och ett palats åt sig själv.

Till detta arbete beordrade han 70.000 bärare, 80.000 stenhuggare och 3.600 förmän.

Salomo skickade en ambassadör till kung Hiram i Tyrus och begärde skeppslaster av cederträ, sådana som Hiram hade försett David med när denne byggde sitt palats.

Jag tänker bygga ett tempel åt Herren, min Gud, förklarade Salomo för Hiram. Det kommer att bli en plats där jag kan tända välluktande rökelse inför Gud, och där jag kan placera de helgade bröden och bära fram brännoffer varje morgon och kväll, på sabbaterna och vid nymånadsfesten och alla andra högtider som är föreskrivna av Herren, vår Gud. För Gud vill att Israel alltid ska fira dessa speciella högtider.

Det kommer att bli ett underbart tempel, för han är en stor Gud, större än alla andra.

Men vem kan bygga ett hus värdigt honom, när inte ens himlarna kan rymma honom! Och vem är då jag, som tillåts bygga ett tempel åt Gud? Men det kommer att bli en plats där man offrar och tillber.

Skicka mig därför en kunnig yrkesman som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn. Han ska också kunna väva och färga garn i purpurrött, scharlakansrött och mörkblått garn och kunna snida och gravera. Han ska arbeta tillsammans med de yrkesmän som finns i Juda och Jerusalem och som min far utsåg.

Sänd mig också cederträ, cypressträ och algumträ från Libanons skogar, för dina män är utan tvivel de skickligaste timmermännen. Jag ska skicka mina män att hjälpa dem.

Det kommer att behövas mycket timmer, för templet ska bli stort och vackert.

10 Beträffande ersättningen så kommer jag att betala dina män 20.000 säckar tröskat vete, 20.000 säckar korn, 20.000 fat vin och 20.000 fat olivolja.

11 Kung Hiram svarade kung Salomo: Det är för att Herren älskar sitt folk som han har gjort dig till dess kung!

12 Välsignad vare Herren, Israels Gud, som skapade himmel och jord och som har gett David en sådan vis, klok och förståndig son att bygga Guds tempel och ett kungligt palats.

13 Jag ska sända dig Huram-Abiv, en skicklig yrkesman.

14 Han är son till en judisk kvinna från Dan i Israel och en man från Tyrus. Han är en skicklig guld- och silversmed, han kan göra underbara arbeten i koppar och järn och känner till allt om stenhuggeri, snickeri och väveri. Han är också expert på att färga purpurrött, mörkblått och scharlakansrött garn. Dessutom är han en skicklig gravör och kan avbilda vilket mönster du än ger honom. Han kommer att arbeta tillsammans med dina yrkesmän och dem som utsågs av min herre David, din far.

15 Sänd hit vetet, kornet, olivoljan och vinet du nämnde,

16 så ska vi på Libanons berg börja hugga det timmer du behöver och föra det på flottar över havet till Joppe. Därifrån kan du sedan frakta det landvägen upp till Jerusalem.

17 Salomo företog en folkräkning efter den som hans far David hade gjort och kom fram till att det fanns 153.600 personer i landet som inte tillhörde Israels folk.

18 Han utsåg 70.000 av dessa till bärare, 80.000 till stenhuggare och 3.600 till förmän.

Templet börjar byggas

Så började tempelbygget. Det var förlagt till toppen av Moria berg i Jerusalem, där Herren visat sig för Salomos far, kung David, och där jebusiten Ornans tröskplats hade legat. David hade utsett denna plats för templet.

Byggnadsarbetet startade den andra dagen i andra månaden under kung Salomos fjärde regeringsår.

Grunden var tjugosju meter lång och nio meter bred.

Portalen vid ingången var lika bred som själva templet och fyrtiofyra meter hög.

På insidan var templet belagt med guld. Det stora rummet hade panel av cypressträ, som i sin tur var beklädd med guld och prydd med snidade bilder av palmer och kedjor.

För att förhöja skönheten ytterligare var dyrbara stenar infattade i väggarna. Guldet som användes kom från Parvaim.

Alla väggar, bjälkar, dörrar och trösklar i hela templet var beklädda med guld, och på väggarna var änglar snidade.

I templets bakre del låg det heligaste rummet av alla, kallat det allraheligaste. Det var nio meter i fyrkant. Också det var beklätt med finaste guld, till en vikt av 600 talenter (cirka 23 ton).

Varje guldspik vägde 600 gram. De övre rummen var också belagda med guld.

10 Inne i det allraheligaste lät Salomo ställa två änglaliknande skulpturer, två keruber, belagda med guld.

11-13 De var placerade med sina ansikten mot det yttre rummet och med vingspetsarna mot varandra så att deras vingar övertäckte hela rummet från den ena väggen till den andra.

14 Framför ingången till det allraheligaste hängde Salomo ett förhänge av blått, purpurrött, scharlakansrött och vitt garn, med ett mönster av keruber.

15 Därefter lät Salomo tillverka två pelare, femton och en halv meter höga, och varje kapitäl upptill var två och en halv meter högt.

16 Han göt också kedjor som placerades högst upp på pelarna och 100 granatäpplen fästa vid kedjorna.

17 Pelarna placerades framför templet, en på den högra sidan som kallades Jakin, och en på den vänstra sidan som kallades Boas.

Huram-Abivs skickliga hantverk

Huram-Abiv gjorde sedan ett kopparaltare som var nio meter långt, nio meter brett och fyra och en halv meter högt.

Han göt en stor rund vattenbehållare, som kallades 'havet' och var fyra och en halv meter i diameter och hälften så hög. Omkretsen blev nästan femton meter.

Runt kanten fanns ett mönster av oxar.

Behållaren vilade på tolv gjutna oxar, som stod med svansarna mot varandra. Tre av dem var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster.

Behållarens väggar var en handsbredd tjocka, och den var formad så att den liknade en utslagen lilja. Den rymde över 60.000 liter.

Han lät också göra tio vattenfat för rengöring och tvättning av offren, fem på den högra sidan av vattenbehållaren och fem på den vänstra. Prästerna tvättade sig inte i dessa fat utan i den stora behållaren.

Sedan gjorde han enligt föreskrifterna tio ljusstakar av guld, som han placerade i templet, fem på den södra och fem på den norra sidan.

Han gjorde tio bord, fem för den södra och fem för den norra sidan. Han göt 100 skålar av rent guld.

Därefter byggde han prästernas gård och den stora, yttre förgården för allmänheten. Dörrarna till dessa gårdar bekläddes med koppar.

10 Den stora behållaren placerades i det sydöstra hörnet av templets yttre förgård.

11 Huram-Abiv gjorde också de krukor för aska, skovlar och skålar, som hörde till offerutrustningen.Slutligen hade han utfört allt det arbete som kung Salomo gett honom i uppdrag att göra:

12-16 De två pelarna,de skålliknande kapitälen eller pelarhuvudena,de två nätdekorationerna på pelarhuvudena,400 granatäpplen, som hängde ner från näten på vardera pelarhuvudet,ställningarna för tvättfaten och själva tvättfaten,den stora vattenbehållaren och de tolv oxarna under den,krukorna för aska, skovlarna och gafflarna.Denne skicklige yrkesman, Huram-Abiv, tillverkade alla dessa föremål åt kung Salomo i polerad koppar.

17-18 Kungen lät gjuta dem i lerformar på Jordanslätten mellan Suckot och Sereda. Stora mängder koppar användes, alltför mycket för att kunna vägas.

19 Men i templet var det bara guld som användes. Altaret och bordet för de helgade bröden,

20 ljusstakarna med sina lampskålar,

21 blomsterdekorationerna, lamptängerna och

22 ljussaxarna, skålarna, skedarna och fyrfaten var allt gjort av renaste guld. Till och med ingången till templet, själva huvudentrén och dörrarna in till det allraheligaste, var av guld.

När tempelbygget slutligen var klart förde Salomo in de gåvor som blivit helgade åt Herren av hans far, kung David, för förvaring i templets skattkammare.

Arken förs till templet

Därefter kallade Salomo samman alla ledare i Israel till Jerusalem, dvs huvudmännen för varje stam och familj, till högtiden då arken skulle föras från tabernaklet i Davids stad, borgen Sion, till dess nya hem i templet.

Denna högtid ägde rum i sjunde månaden.

4-5 När alla ledare hade kommit lyfte leviterna arken och bar den från tabernaklet till sin plats. De tog också med sig alla de heliga tillbehören.

Kung Salomo och alla de andra offrade får och boskap framför arken i en sådan mängd att ingen kunde hålla räkning på dem.

7-8 Prästerna bar in arken i det inre rummet av templet, det allraheligaste, och ställde den under kerubernas vingar, som bredde ut sig över arken och dess bärstänger.

Dessa bärstänger var så långa att deras ändar kunde ses från det yttre rummet, men inte från ytterdörren.Arken finns fortfarande där när det här skrivs.

10 Ingenting fanns i arken förutom de två stentavlorna, som Mose lade ner i den vid berget Horeb, när Herren hade ingått förbundet med Israels folk efter uttåget ur Egypten.

11-12 Alla präster gick igenom reningsceremonierna och deltog sedan i högtiden, oavsett om de var i tjänst eller ej. Leviterna prisade Herren med stor entusiasm när prästerna kom ut från det allraheligaste. Sångare var Asaf, Heman och Jedutun och deras söner och släktingar. De var klädda i linnemantlar och stod på östra sidan om altaret och spelade på cymbaler, harpor och lyror. 120 präster blåste i trumpeter,

13-14 och tillsammans med kören stämde de upp i lovprisning och tacksägelse till Herren. Sången blandades med ljudet från alla instrument. Så här sjöng man:Han är så god.Hans kärlek varar i evighet!I det ögonblicket kom Herrens härlighet som ett bländande moln och fyllde templet, så att prästerna inte kunde fortsätta sin tjänstgöring.

Salomo välsignar folket

1-2 Detta är den bön som Salomo bad vid det tillfället:Herren har sagt att han ska bo i ett tätt moln, men jag har gjort ett tempel åt dig, Herre, där du kan bo i evighet!

Sedan vände han sig om till folket som stod där för att välsigna dem och sa:

Välsignad vare Herren, Israels Gud, som nu har infriat sitt löfte till min far David när han sa:

5-6 'Jag har aldrig, sedan jag förde mitt folk från Egyptens land, valt en stad någonstans i Israel som plats för mitt tempel, där mitt namn ska bli förhärligat. Aldrig tidigare har jag valt en kung åt mitt folk Israel. Men nu har jag valt Jerusalem till min stad och David till min kung.'

Min far David ville bygga detta tempel,

men Herren lät honom inte göra det. Det var bra att han ville det, sa Herren till honom,

men han var inte den som skulle bygga det, utan hans son var utsedd för den uppgiften.

10 Nu har Herren gjort vad han lovade, för jag har efterträtt min far som kung, och jag har byggt templet åt Herrens, Israels Guds, namn

11 och ställt dit arken med förbundet mellan Herren och hans folk Israel.

Salomos invigningsbön

12-13 Medan Salomo talade till folket stod han på en plattform i mitten av förgården, framför Herrens altare. Plattformen var gjord av koppar och var två och en halv meter lång, två och en halv meter bred och en och en halv meter hög. Medan allt folket såg på böjde Salomo knä, sträckte upp sina armar mot himlen och bad denna bön:

14 Herre, Israels Gud! Det finns ingen annan Gud som du, vare sig i himlen eller på jorden. Du håller alla dina löften till dem som lyder dig och vill göra din vilja.

15 Du har hållit ditt löfte till min far David, det har vi tydligt sett i dag.

16 Herre, Israels Gud, håll nu också det löfte du gav honom när du sa: 'Dina ättlingar ska alltid regera över Israel, om de lyder mina lagar så som du har gjort.'

17 Ja, Herre, Israels Gud, infria också detta löfte!

18 Men vill Gud verkligen bo på jorden tillsammans med människor? När inte ens de högsta himlarna kan rymma dig, hur ska då detta tempel som jag har byggt kunna göra det?

19 Jag ber dig ändå att du ska lyssna till min bön, Herre, min Gud! Hör mig när jag ropar till dig!

20-21 Se med välbehag ner på detta tempel dag och natt, på denna plats, där du har sagt att du ska fästa ditt namn! Måtte du alltid höra och svara på de böner jag kommer att be till dig, när jag står vänd mot denna plats. Lyssna till mina böner och till ditt folk Israels böner, när de ber vända mot ditt tempel! Ja, hör oss från himlen, och när du hör oss, förlåt oss då!

22 När någon har begått ett brott och han blir ålagd att förklara sig oskyldig framför detta altare,

23 lyssna då från himlen och straffa honom om han ljuger, men förklara honom i annat fall oskyldig!

24 Om ditt folk Israel blir besegrat av sina fiender, därför att det har syndat mot dig, och om folket sedan vänder om till dig och kallar sig ditt folk och ber till dig här i detta tempel,

25 lyssna då till dem från himlen och förlåt dem deras synder och ge dem det land tillbaka som du gav deras förfäder!

26 När molnen är tillslutna, så att det inte regnar på grund av att vi har syndat, och om vi då ber, vända mot detta tempel, och bekänner dig vara vår Gud och vänder om från våra synder därför att du har straffat oss,

27 lyssna då till oss från himlen och förlåt ditt folks synder och lär oss vad som är rätt! Sänd sedan regn över det land som du har gett till ditt folk.

28 Om det blir hungersnöd eller epidemier, om det blir missväxt i landet eller om det blir översvämmat av gräshoppor eller gräsmaskar, eller om ditt folks fiender kommer och belägrar städerna, ja, vilka svårigheter det än blir,

29 lyssna då till varje enskild människas bön om hennes personliga situation.

30 Hör oss från himlen, där du bor, och förlåt oss och ge var och en vad han förtjänar, för du känner människornas hjärtan.

31 Då ska de frukta dig för evigt och i fortsättningen gå dit du befaller dem att gå.

32 När främlingar hör om din makt och kommer från avlägsna länder för att tillbe ditt heliga namn, vända mot detta tempel,

33 hör dem då från himlen, där du bor, och gör vad de begär av dig. Då kommer alla folk på jorden att höra talas om dig och frukta dig, på samma sätt som ditt folk Israel gör. De ska då också förstå att detta tempel, som jag har byggt, verkligen är ditt.

34 Om ditt folk på din befallning drar ut för att strida mot sina fiender och de ber, vända mot denna stad Jerusalem, som du har utvalt, och mot detta tempel som jag har byggt till ditt namn,

35 hör då deras böner från himlen och ge dem seger!

36 Om de syndar mot dig, för vem är fri från synd, och du blir arg på dem och låter deras fiender besegra dem och föra bort dem som slavar till ett främmande land, nära eller fjärran,

37-38 och om de där i detta land, dit de blivit förda, vänder om till dig igen och vänder sig mot det land du gav deras förfäder och mot den här staden och ditt tempel som jag har byggt, och om de då ber dig om förlåtelse av hela sitt hjärta,

39 hör dem då från himlen, där du bor, och hjälp dem och förlåt ditt folk som har syndat mot dig!

40 Ja, Gud, låt dina ögon se och dina öron höra allt det som sker från denna plats just nu!

41 Herre, min Gud, kom och inta den viloplats som är beredd åt dig och där arken, beviset på din makt, har placerats. Låt dina präster, Gud, få vara klädda i din frälsning, och låt dina heliga få glädjas över dina goda gärningar!

42 Herre, min Gud, visa inte bort mig - vänd inte bort ditt ansikte från mig, din smorde! Kom ihåg din kärlek till David och din godhet mot honom!

Herrens härlighet fyller templet

1-2 När Salomo hade slutat att be kom eld ner från himlen och brände upp offren. Herrens härlighet fyllde upp templet, så att prästerna inte kunde gå in i det.

Allt folket hade sett detta ske, och nu föll de ner på marken och tillbad och tackade Herren.Han är god och hans kärlek varar i evighet, utropade de.

4-5 Sedan invigde kungen och allt folket templet genom att bära fram brännoffer till Herren. Kung Salomo bidrog med 22.000 tjurar och 120.000 får och getter.

Alla präster intog sina platser, och leviterna spelade och sjöng tacksägelsesången Hans nåd varar evinnerligen, med de instrument som kung David själv hade gjort och använt, när han prisade Herren. När sedan prästerna, som stod mitt emot leviterna, blåste i sina trumpeter, stod alla upp.

Salomo helgade den dagen den mellersta delen av förgården till att användas vid offren, för det var alltför många offer för att de skulle få rum vid kopparaltaret.

Under de följande sju dagarna firades högtiden, och mycket folk kom från hela Israel. De kom så långt bortifrån som från Hamat i ena delen av landet ända ner till Egyptens bäck i den andra delen.

Den åttonde dagen hölls en stor avslutningsgudstjänst.

10 Men på den tjugotredje dagen i sjunde månaden skickade han hem folket, som var glada och lyckliga därför att Herren hade varit så god mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.

Gud talar till Salomo

11-12 När templet var klart och palatset färdigbyggt, visade sig Herren en natt för Salomo och sa: Jag har hört din bön och valt templet till den plats där ni ska offra till mig.

13 Om jag stänger till himlen, så att det inte kommer något regn, eller om jag befaller gräshoppssvärmar att äta upp all er gröda, eller om jag sänder epidemier över er,

14 och mitt folk då ödmjukar sig och ber till mig och söker mig och vänder om från sina ogudaktiga vägar, ska jag lyssna till dem från himlen och förlåta deras synder och hela deras land.

15 Jag ska lyssna noggrant till varje bön som sänds upp från den här platsen,

16 för jag har valt det här templet och helgat det till att vara mitt hem för alltid. Mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara här.

17-18 Och vad gäller dig själv Salomo, så ska jag se till att du och dina ättlingar alltid kommer att vara kungar över Israel om du följer mig som din far David gjorde.

19 Men om du inte gör det utan förkastar de lagar jag har gett dig och tillber avgudar,

20 då ska jag fördriva mitt folk ut ur detta mitt land, som jag har gett dem, och jag ska vända mig bort från templet, trots att jag har helgat det åt mig själv. Då ska jag i stället göra det till en skamfläck för alla

21 ja, i stället för att vara berömt för sin skönhet ska det bli något man vämjes över, när man går förbi det.'Varför har Herren gjort något så fruktansvärt mot detta land och mot templet?' ska man fråga.

22 Och svaret kommer att bli: 'Därför att folket i landet har övergett Herren, sina fäders Gud, den Gud som förde dem ut ur Egyptens land, och i stället börjat tillbe andra gudar. Det är därför Herren har gjort allt detta mot dem.'

Salomos övriga byggnationer

Det hade nu gått tjugo år sedan Salomo blivit kung, och de stora byggnadsprojekten med Herrens tempel och hans eget kungliga palats var avslutade.

Nu fortsatte han med att återuppbygga de städer som kung Hiram från Tyrus hade gett honom, och han lät en del av Israels folk bosätta sig där.

Sedan gick han mot staden Hamat-Soba och intog den.

Han byggde Tadmor i öknen och städer i Hamat som fungerade som förrådsplatser.

Han befäste städerna Övre Bet-Horon och Nedre Bet-Horon och gjorde dem båda till förrådsplatser, byggde upp deras murar och satte dit portar och bommar.

Han byggde också upp Baalat och andra förrådsstäder och städer för sina vagnar och hästar. Han byggde allt efter sina egna planer, både i Jerusalem och i Libanon och över hela det område han behärskade.

7-8 De folk som fortfarande bodde i landet och som israeliterna inte hade lyckats fördriva använde han i slavarbete, och så har det varit sedan dess. Detta gällde hetiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebuseerna.

Men ingen israelit fick bli slav, utan de togs i anspråk som soldater, officerare, uppsyningsmän över hans vagnar och hästar,

10 och till olika andra uppdrag. Han hade 250 män i olika tillsyningstjänster.

11 Salomo lät sin hustru, Faraos dotter, flytta från Davids stad till det nya palats som han hade byggt åt henne. Hon ska inte bo i kung Davids palats, för Herrens ark har varit där, och det är helig mark, sa han.

12 På altaret som Salomo låtit bygga framför ingången till templet bar han fram brännoffer till Herren.

13 Antalet offer bestämdes enligt de föreskrifter som Mose hade gett. Det var extra offer på sabbaterna, vid nymånadsfesterna och vid de tre årliga högtiderna, påskhögtiden, veckohögtiden och lövhyddohögtiden.

14 När Salomo utsåg präster till olika uppgifter, följde han sin far Davids plan. Han utsåg alltså leviter till att sjunga lovsången och att hjälpa prästerna i deras uppgifter, och han utsåg också dörrvaktare till de olika portarna.

15 Salomo avvek inte på något sätt från Davids föreskrifter beträffande detta eller när det gällde tjänstgöringen i skattkammare och förråd,

16 och han fullbordade alltså framgångsrikt tempelbygget.

17-18 Sedan for han till hamnstäderna Esjon-Geber och Elot i Edom för att ta emot skepp som han fått i gåva av kung Hiram. Dessa fartyg med kung Hirams erfarna besättningar och Salomos egna män seglade till Ofir och kom tillbaka med guld till en vikt av 450 talenter (ca 17 ton).

Drottningen av Saba

När drottningen av Saba fick höra talas om Salomos stora vishet, kom hon till Jerusalem för att få träffa honom. Hon ville veta om ryktet talade sant. Hon kom med en stor karavan och hade med sig ett stort följe av medhjälpare och tjänare. Kamelerna var lastade med kryddor, guld och juveler i stor mängd.

Salomo gav henne svar på alla frågor. Inget var för svårt för honom att förklara för henne.

När hon insåg hur vis han verkligen var och såg palatsets skönhet,

de överfyllda borden, alla tjänare han hade till sin hjälp, hur fint klädda de var och de många brännoffren vid Herrens tempel, blev hon alldeles överväldigad.

Slutligen utbrast hon: Allt jag har hört om dig i mitt eget land är sant!

Jag kunde inte tro det förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Din vishet är mycket större än jag kunde drömma om.

Vilken förmån för dina män att få stå här och lyssna till din vishet!

Prisad vare Herren, din Gud! Vad han måste älska Israel, som har gett det en kung som du! Han vill att Israel för alltid ska förbli ett starkt och mäktigt land där rätt och rättfärdighet råder.

Hon gav kungen en gåva i guld som vägde 120 talenter (ca 4,5 ton) och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig tidigare hade man sett så dyrbara kryddor som de drottningen av Saba förde med sig.

10 Kung Hirams och kung Salomos besättningar fraktade guld från Ofir men också algumträ och ädelstenar.

11 Kungen använde algumträet till att göra trappor i templet och palatset och till att bygga harpor och lyror för kören. Aldrig tidigare hade det funnits så vackra instrument i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sitt följe tillbaka till sitt eget land.

Salomos oerhörda rikedom

13-14 Salomo fick varje år guld till en vikt av 666 talenter (ca 25 ton) från kungarna i Arabien och från många andra länder. Till detta kom överskottet på alla hans affärer, som köpmännen hade hand om.

15 En del av guldet använde han till att göra 200 stora sköldar, var och en täckt med guld till en vikt av 3,5 kilo,

16 och 300 mindre sköldar med guld till en vikt av 1,7 kilo. Dessa placerade han i det palats som hade fått sitt namn efter Libanons skogar.

17 Han gjorde också en stor tron av elfenben och beklädde den med rent guld.

18 Den hade sex trappsteg och en pall av rent guld, och den hade också armstöd av guld, och utmed vart och ett av dem stod ett lejon, också gjort av guld.

19 Lejon av guld stod också på båda sidor om varje trappsteg, sammanlagt tolv lejon. Ingen annan tron i hela världen kunde jämföras med denna.

20 Alla kung Salomos bägare och serviser var av rent guld, liksom alla kärl avsedda för hushållet i detta palats. Silver var alldeles för billigt för att man på den tiden skulle räkna med det!

21 Vart tredje år återvände kungens fartyg med kung Hirams besättningar från Tarsis och förde med sig guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på hela jorden,

23 och från alla länder kom kungar till honom för att lyssna till den vishet Gud hade lagt i hans hjärta.

24 Var och en av dem gav honom årligen föremål av silver och av guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4.000 stallar för hästar och vagnar och 12.000 hästar i de särskilda vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar och kungariken från floden Eufrat till filisteernas land och ända ner till Egyptens gräns.

27 I Salomos Jerusalem var silver lika vanligt som sten, och cederträ från Libanon användes som om det varit billigt mullbärsfikonträ från kullarna utanför.

28 Hästar fördes till honom från Egypten och andra länder.

Salomo dör

29 Allt annat om Salomo och hans regering finns att läsa i profeten Natans krönika, i siloniten Ahias profetia och i Jedais syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.

31 Sedan dog han och begravdes i Jerusalem, och hans son Rehabeam blev kung efter honom.