5 Mosebok 9-11

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Glöm inte att Gud har hjälpt dig

^1-2 Lyssna till mig, Israel! I dag ska du gå över floden Jordan och fördriva folken på andra sidan. De är mycket större och mäktigare än du! De bor i städer med väldiga murar. Där finns också de välkända jättarna, anakiterna, som ingen kan stå emot.

³ Men Herren, din Gud, ska gå före dig som en förtärande eld och förgöra dem, så att du snabbt ska kunna besegra dem och driva ut dem.

⁴ När sedan Herren har gjort allt detta för dig, ska du inte säga: 'Herren hjälpte mig därför att jag är så rättfärdig!' Nej, det är på grund av de andra folkens ogudaktighet som han gör det.

⁵ Det är inte alls för att du är ett så enastående folk, som Herren driver bort dem och sätter dig i deras ställe. Nej, det är för att de är så ogudaktiga och för att Gud vill uppfylla löftet till era förfäder, Abraham, Isak och Jakob.

⁶ Jag säger det igen: Herren, din Gud, ger dig inte detta härliga land därför att du är god. Sanningen är att du är ett envist folk.

⁷ Tänk på och glöm aldrig hur du många gånger har fått Herren, din Gud, att bli förargad i öknen, från den dag du lämnade Egypten till nu! Hela tiden har du varit upprorisk mot honom.

⁸ Tänk på hur du gjorde honom rasande vid berget Horeb! Han var beredd att utplåna dig.

⁹ När jag gick upp på berget för att ta emot stentavlorna där alla lagar och regler fanns nedtecknade, som rör det förbund som Herren upprättat med dig, blev jag kvar där i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Jag varken åt eller drack under hela denna tid.

^10-11 Efter dessa fyrtio dygn gav Herren mig stentavlorna med de budord som ni själva hört honom ge er när ni hörde hans röst ur elden som täckte berget.

¹² Han sa åt mig att skynda mig ner från berget, därför att folket som jag hade lett ut ur Egypten hade orenat sig och redan vänt sig bort från Guds lagar och gjort sig en avgud av gjuten metall.

^13-14 'Lämna mig ifred nu, så att jag kan förgöra detta onda, envisa folk!' sa Herren till mig. 'Jag ska utplåna dess namn, och sedan ska jag göra ett mäktigt folk av dig, större än de skulle ha blivit.'

¹⁵ Jag gick ner från berget medan det var höljt i eld. De båda tavlorna med budorden höll jag i mina händer.

¹⁶ När jag kom ner fick jag se den kalv som ni hade gjort i er fruktansvärda synd mot Herren, er Gud. Tänk så snabbt ni vände er bort från honom!

¹⁷ Jag lyfte tavlorna högt över huvudet och krossade dem mot marken! Ja, jag slog sönder dem framför ögonen på er!

¹⁸ Sedan låg jag inför Herrens ansikte i ytterligare fyrtio dagar och nätter, utan bröd eller vatten, för ni hade gjort det Herren hatade mest av allt och på så sätt orsakat hans vrede.

¹⁹ Jag var fruktansvärt rädd för er skull. Herren var beredd att förgöra er, men han lyssnade på mig också den gången.

²⁰ Aron var i stor fara, därför att Herren var arg på honom. Men jag bad för honom, och Herren skonade honom.

²¹ Jag tog er synd, kalven ni hade gjort, och brände upp den och krossade den till fint damm och kastade detta i det vatten som rann ner från berget.

²² I Tabeera och i Massa och likaså i Kibrot-Hattaava, hände samma sak. Herren blev rasande på er.

²³ Och när Herren vid Kades-Barnea sa till er att gå in i landet, som han hade gett er, satte ni er på tvären och ville inte tro att han skulle hjälpa er. Ni vägrade att lyda honom.

²⁴ Ja, ni har satt er upp mot Herren från första dagen jag lärde känna er.

²⁵ Det var därför jag låg där inför honom i fyrtio dagar och nätter, när han var beredd att förgöra er.

²⁶ Jag bad honom att inte utplåna sitt eget folk. Jag sa: 'Det är ditt arv, som räddats från Egypten genom din väldiga makt och underbara styrka.

²⁷ Kom ihåg dina löften till dina tjänare Abraham, Isak och Jakob! Ha överseende med detta hårda folks ondska och synd,

²⁸ för om du utrotar dem kommer egyptierna att säga att det hände därför att Herren inte kunde leda dem in i landet som han hade lovat dem, eller att han utrotat dem därför att han hatade dem och att han ledde ut dem i öknen för att döda dem.

²⁹ Herre, de är ju ditt folk, ditt arv, som du har lett ut ur Egypten genom din väldiga makt och starka arm.'

Glöm inte att frukta Gud

10 Då sa Herren till mig att hugga ut två nya stentavlor, likadana som de förra, och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä att förvara dem i.

² Han skulle skriva ner samma budord på tavlorna som stått på dem jag hade slagit sönder, och sedan skulle jag lägga dem i arken.

³ Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor, som var likadana som de första två, och tog dem med upp till Gud på berget.

⁴ Han skrev på nytt ner de tio budorden och överlämnade tavlorna till mig med samma budord som han gett er inifrån elden tidigare.

⁵ Sedan kom jag ner igen och lade tavlorna i arken. Där finns de fortfarande, alldeles som Herren har befallt.

⁶ (Israels folk färdades sedan från Beerot-Jaakan till Mosera, där Aron dog och begravdes. Hans son Eleasar blev näste präst.

⁷ Sedan färdades de till Gudgoda och därifrån till Jotbata, ett land där floderna hade rikligt med vatten.

⁸ Det var där Herren avskilde Levi stam att bära arken med Herrens tio budord och att stå framför Herren och tjäna honom och välsigna hans namn, precis som de gör än i dag.

⁹ Det är därför som Levi stam inte har ett eget område i det utlovade landet som de andra stammarna. Herren hade låtit dem förstå att han själv skulle vara deras arv.)

¹⁰ Jag stannade alltså på berget inför Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter, precis som jag hade gjort första gången, och Herren lyssnade på nytt till min vädjan att skona er.

¹¹ Men han sa till mig: 'Gå! Led folket till det land som jag har lovat dess förfäder så att de kan ta det i besittning.'

Glöm inte att lyda Gud

^12-13 Och nu, Israel, vad kräver Herren, din Gud, av dig mer än att du lyssnar mycket noga till allt han säger till dig. Du ska lyda de bud jag ger dig från honom i dag och älska honom och tillbe honom av allt ditt hjärta och av all din själ?

¹⁴ Jorden och himlen tillhör Herren, din Gud.

¹⁵ Ändå kunde han glädja sig över dina förfäder. Han älskade dem så mycket att han utvalde er, deras barn, före alla andra folk, och detta gäller även den dag som idag är.

¹⁶ Rena därför era syndiga hjärtan och sluta upp med er envisa hårdhet.

¹⁷ Herren, er Gud, är gudars Gud och herrars Herre. Han är den store och mäktige Guden, förskräckelsens Gud, som inte har anseende till personen och inte tar mutor.

¹⁸ Han ger rättvisa åt faderlösa och änkor. Han har omsorg om främlingar och ger dem mat och kläder.

¹⁹ Ni ska också älska dem som är främlingar bland er, för ni har själva varit främlingar i Egypten.

²⁰ Ni måste respektera Herren, er Gud, tillbe honom, hålla fast vid honom och avlägga eder bara vid hans namn.

²¹ Han är er lovsång, och han är er Gud, som har gjort underbara ting inför era ögon.

²² När era förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio stycken, men nu har Herren, er Gud gjort er lika många som stjärnorna på himlen!

11 Ni ska älska Herren, er Gud, och alltid hålla alla hans befallningar, lagar och bud.

² Tänk på att era barn aldrig har sett Herrens straffdomar eller hans storhet och väldiga makt.

³ De såg aldrig undren han gjorde i Egypten mot Farao och hela hans land.

⁴ De såg aldrig vad han gjorde med den egyptiska armén och dess hästar och vagnar när han dränkte alla i Röda havet under jakten på er, eller hur Herren gjorde så att den intill denna dag inte kunnat skada er.

⁵ De såg inte hur Herren tog hand om er hela tiden under de år ni vandrade i öknen, innan ni kom hit.

⁶ Era barn var inte med när Datan och Abiram, Eliabs söner och ättlingar till Ruben, syndade och jorden öppnade sig och uppslukade dem med familjer och tält och allt de ägde, medan hela Israel såg på!

Ni kan välja välsignelse eller förbannelse

⁷ Men ni som är vuxna har sett dessa väldiga under!

⁸ Därför bör ni mycket noga följa alla de bud som jag ger er i dag, så att ni får styrka att gå över Jordan och inta landet, som ligger alldeles framför er.

⁹ Om ni håller buden, kommer ni att leva länge i det land, som Herren lovade era förfäder och åt er som deras ättlingar. Det är ett underbart land som flyter av mjölk och honung!

¹⁰ Det land som ni nu ska ta i besittning är inte som Egypten, där det är nödvändigt med bevattning.

¹¹ Det är ett land med höjder och dalar och tillräckligt med regn,

¹² ett land som Herren själv vårdar sig om! Han följer det med sin blick dag efter dag.

¹³ Och om ni mycket noga följer alla hans bud, som jag ger er i dag, och om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ och tillber honom,

¹⁴ ska han också i fortsättningen låta regnet komma i rätt tid, både det tidiga och det sena regnet, så att landet kan bära underbara skördar av säd, vin och olivolja.

¹⁵ Han kommer att ge er saftiga betesmarker för boskapen, och ni själva ska också få äta er mätta.

¹⁶ Vänd er inte bort från Gud genom att tillbe avgudar.

¹⁷ Den som gör det uppväcker Herrens fruktansvärda vrede, och han kommer då att stänga till himlen så att det inte regnar och inte blir någon skörd. Ni kommer att mycket snart bli utrotade från detta goda land, som Herren har gett er.

¹⁸ Var därför mycket noga med att bevara de här buden i era hjärtan. Bind dem runt ert finger och fäst dem på er panna som påminnelse!

¹⁹ Lär era barn dem! Tala om dem där hemma, när ni är på vandring, när ni går till sängs och när ni stiger upp.

²⁰ Skriv dem på dörrarna till era hus och på portarna,

²¹ så att ni och era barn får leva länge i landet som Herren har lovat er, ja, lika länge som det finns en himmel som välver sig över jorden.

²² Om ni håller alla de bud som jag ger er, att älska Herren, er Gud, att vandra på hans vägar och att hålla er till honom,

²³ då ska Herren fördriva alla de folk som bor i ert land, hur mycket större och mäktigare de än är.

²⁴ Varje plats där ni sätter er fot ska tillhöra er. Era gränser ska sträcka sig från södra Negev till Libanon och från floden Eufrat till Medelhavet.

²⁵ Ingen ska kunna stå er emot, för Herren, er Gud, ska sända bävan och förskräckelse före er vart ni än går, precis som han har lovat.

²⁶ I dag ger jag er tillfälle att välja mellan Guds välsignelse och Guds förbannelse!

²⁷ Det blir välsignelse om ni följer Herrens, er Guds, bud, som jag ger er i dag,

²⁸ och förbannelse om ni vägrar att följa dem och i stället tillber andra folks avgudar.

²⁹ När Herren, er Gud, leder er in i landet för att ni ska ta det i besittning, så ska ni uttala välsignelser från berget Gerissim och förbannelser från berget Ebal!

³⁰ Som ni vet ligger Gerissim och Ebal väster om floden Jordan, där kananeerna bor, i ödemarken nära Gilgal och Mores ekar.

³¹ Det är snart dags för er att gå över Jordan och bosätta er i landet som Herren ger er.

³² Men ni måste lyda alla de lagar som jag ger er i dag.