Add parallel Print Page Options

18 Jakob gick till sin far och sa: ”Far!” ”Ja, min son”, svarade Isak. ”Vem är det?”

19 ”Jag är Esau, din förstfödde”, sa Jakob. ”Jag har gjort som du sa till mig. Sitt nu upp och ät av mitt villebråd, så att du kan välsigna mig sedan.” 20 ”Hur kunde du få tag på något så snabbt, min son?” undrade Isak.

”Därför att Herren, din Gud, sände det i min väg”, svarade Jakob.

21 Då sa Isak: ”Kom hit till mig. Jag vill känna på dig, min son, och vara säker på att du är min son Esau!” 22 Jakob gick fram till sin far Isak, så han kunde känna på honom. Isak sa: ”Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus.” 23 Men han kände inte igen honom eftersom hans händer var håriga som hans bror Esaus, så han välsignade honom.

24 ”Är du verkligen min son Esau?” undrade Isak igen. ”Ja”, svarade Jakob. 25 ”Kom då hit med maten, min son, så ska jag äta av villebrådet och sedan välsigna dig”, sa Isak. Jakob gick fram till Isak med maten, och Isak åt. Han drack också av vinet som Jakob gav honom.

26 ”Kom närmare, min son, och kyss mig”, sa Isak sedan. 27 Jakob gick fram och kysste honom, och när Isak kände lukten av hans kläder välsignade han honom och sa:

”Doften hos min son är den goda doften från fälten,
    som Herren har välsignat.
28 Gud ska ge dig himlens dagg,
    jordens rikedom och goda skördar av säd och vin.
29 Många folk ska tjäna dig
    och folkslag böja sig ner för dig.
Du ska vara dina bröders herre,
    och din mors söner ska buga sig djupt inför dig.
De som hädar dig ska vara förbannade,
    och de som välsignar dig ska vara välsignade.”

Read full chapter