Add parallel Print Page Options

Du har förkastat mig, säger Herren,
    och vänt mig ryggen.
Därför har jag lyft min hand mot dig
    för att krossa dig.
    Jag är trött på att visa medlidande.
Jag kastar dem med kastskovel
    vid landets portar.
Jag gör dem barnlösa
    och förgör mitt folk,
för de har inte vänt om från sina vägar.
    Deras änkor blir inför mig
fler än sandkornen i havet.
    Mitt på dagen sänder jag inkräktare
mot de unga männens mödrar.
    Ångest och förskräckelse
låter jag plötsligt komma över dem.

Read full chapter