Job 2:12-13

Svenska Folkbibeln 2015

¹²^(A) Men när de på avstånd fick se honom och inte kunde känna igen honom, brast de i gråt och rev sönder sina mantlar och kastade stoft^[a] mot himlen över sina huvuden. ¹³^(B) Sedan satt de med honom på marken i sju dagar och sju nätter utan att någon av dem sade ett ord till honom, eftersom de såg att hans plåga var mycket stor.