Efteråt ryter dånet,
    han dundrar med sin väldiga röst,
och på blixtarna spar han ej
    då han låter sin röst höras.
Gud dundrar underbart med sin röst,
han gör stora och outgrundliga ting.
Snön befaller han: "Fall ner till jorden!",
och regnet: "Fall tunga skurar av regn!"

Read full chapter