Johannesevangeliet 1
Svenska Folkbibeln 2015
Ordet blev kött
1 I begynnelsen var Ordet[a], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Han var i begynnelsen hos Gud. 3 (A) Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. 4 (B) I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 (C) Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit[b] det.
6 (D) Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. 7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. 8 Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.
9 (E) Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. 10 Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. 11 Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. 12 (F) Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 13 (G) De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.
14 (H) Och Ordet blev kött[c] och bodde bland oss[d], och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 15 (I) Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig." 16 (J) Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. 17 (K) Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18 (L) Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och[e] i Faderns famn[f], han har gjort honom känd.
Johannes Döparens vittnesbörd
19 (M) Detta är Johannes vittnesbörd när judarna[g] sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. 20 (N) Han bekände och förnekade inte[h], han bekände: "Jag är inte Messias[i]." 21 De frågade honom: "Vem är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." – "Är du Profeten[j]?" Han svarade: "Nej."
22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" 23 Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!"[k]
24 De som var utsända kom från fariseerna, 25 och de frågade honom: "Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?" 26 (O) Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. 27 Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal[l]." 28 Detta hände i Betania på andra sidan Jordan[m] där Johannes döpte.
29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm[n] som tar bort[o] världens synd! 30 Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. 31 Jag kände honom inte[p], men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten."
32 (P) Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. 33 (Q) Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. 34 Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."
Jesu första lärjungar
35 Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36 När han såg Jesus komma gående, sade han: "Se Guds Lamm!" 37 De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus.
38 Jesus vände sig om och såg att de följde honom, och han frågade dem: "Vad söker ni?" De svarade: "Rabbi" – det betyder lärare – "var bor du?" 39 Han sade till dem: "Kom och se!" Då gick de med honom och såg var han bodde, och de stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen[q].
40 Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två[r] som hade hört vad Johannes sade och följt Jesus. 41 Han fann först sin bror Simon och sade till honom: "Vi har funnit Messias!" – det betyder Kristus, den Smorde. 42 Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: "Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Kefas[s]" – det betyder Petrus.
43 Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: "Följ mig!" 44 Filippus var från Betsaida, samma stad som Andreas och Petrus. 45 (R) Filippus fann Natanael[t] och sade till honom: "Vi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om – Jesus, Josefs son från Nasaret." 46 Natanael sade till honom: "Från Nasaret? Kan det komma något gott därifrån?" Filippus svarade: "Kom och se!"
47 Jesus såg Natanael komma och sade om honom: "Här är en sann israelit som är utan svek." 48 Natanael frågade honom: "Hur kan du känna mig?" Jesus svarade: "Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet." 49 Natanael svarade: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!" 50 Jesus svarade honom: "Du tror[u] för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se." 51 (S) Sedan sade han till honom: "Jag säger er sanningen[v]: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."
Footnotes
- 1:1 Ordet Annan översättning: "Tanken" (grekiska lógos). GT beskriver hur Guds ord sänds ut för att utföra Guds verk i världen (se t ex 1 Mos 1:3, Ps 107:20, Jes 55:11, samt även Hebr 1:3, 11:3).
- 1:5 övervunnit Annan översättning: "förstått". Ordagrant: "greppat", "tagit ner".
- 1:14 Ordet blev kött Dvs kom till vår värld i mänsklig gestalt.
- 1:14 bodde bland oss Ordagrant: "tältade bland oss". Tälttemplet, tabernaklet, var platsen för Guds uppenbarelse mitt bland folket under det gamla förbundets tid (2 Mos 25, jfr även Upp 21:3).
- 1:18 Den Enfödde, som själv är Gud och Andra handskrifter: "Den enfödde Sonen, som är".
- 1:18 i Faderns famn Alltså nära Fadern, på hedersplatsen närmast honom (jfr Joh 13:23f).
- 1:19 judarna I Johannesevangeliet syftar ordet normalt på det judiska folkets ledare i Stora rådet, inte på det vanliga folket där Jesus rörde sig som en jude bland judar.
- 1:20 bekände och förnekade inte I Efesos där Johannesevangeliet skrevs fanns det länge lärjungar till Johannes Döparen (jfr Apg 19:1f). Kanske betonar aposteln Johannes särskilt för dessa hur Johannes Döparen pekade framåt mot Jesus.
- 1:20 Messias Hebr. för "den Smorde", på grekiska "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet.
- 1:21 Profeten Den Profet som är utlovad i 5 Mos 18:15, 18 uppfattades av judarnas skriftlärda som en annan person än Messias (vers 25). Dock identifierar både Johannes Döparen och aposteln Petrus (Apg 3:22) den utlovade Profeten med Messias.
- 1:23 Jes 40:3.
- 1:27 lossa remmen på hans sandal En slavs uppgift.
- 1:28 Betania på andra sidan Jordan Ett annat Betania än det som låg nära Jerusalem (11:1). Andra handskrifter kallar platsen Betabara, "vadställets hus". Den kan ha legat antingen vid Jeriko nära Döda havet eller längre norrut, närmare Galileiska sjön.
- 1:29 Guds Lamm Uttrycket går tillbaka på GT:s profetior om offerlammet (3 Mos 4:32f), påskalammet (2 Mos 12:3f) och Herrens lidande tjänare, "ett lamm som förs bort för att slaktas" (Jes 53:7, Jer 11:19).
- 1:29 tar bort Annan översättning: "bär".
- 1:31 jag kände honom inte Johannes Döparen var släkt med Jesus på långt håll (Luk 1:36), men hade levt stora delar av sitt liv i öknen (Luk 1:80).
- 1:39 tionde timmen Räknat från gryningen, alltså ca kl 16 på eftermiddagen.
- 1:40 en av de två Kanske var aposteln Johannes själv den andre lärjungen. Han var fiskekamrat med Andreas och Petrus (Luk 5:10) och framställningen har tydliga drag av ögonvittnesskildring.
- 1:42 Kefas … Petrus De två namnen är arameiska och grekiska för "sten" eller "klippa".
- 1:45 Natanael Kanske samme person som bar efternamnet Bartolomeus ("Tolmais son"), jfr Matt 10:3.
- 1:50 Du tror Annan översättning: "Tror du …?"
- 1:51 Jag säger er sanningen Ordagrant: "Amen, amen, jag säger er". Hebreiskans amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta, i Johannesevangeliet alltid dubblerat, och han kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (14:6).
Markusevangeliet 1
Svenska Folkbibeln 2015
Johannes Döparens predikan
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.[a] 2 (A) Så står det skrivet hos profeten Jesaja:[b]
Se, jag sänder min budbärare
framför dig,
och han ska bereda vägen för dig.
3 (B) En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!
4 (C) Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.
6 Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte[c] om livet, och han levde av gräshoppor[d] och vildhonung. 7 Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att böja mig och lossa remmen på hans sandaler[e]. 8 (D) Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande."
Jesus blir döpt
9 (E) Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. 10 (F) Genast, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11 Och en röst kom från himlen: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."
Jesus frestas
12 (G) Genast[f] förde Anden honom ut i öknen, 13 och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
Jesu första lärjungar
14 (H) Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. 15 (I) Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!"[g]
16 (J) När han gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas. De stod och kastade ut nät i sjön, för de var fiskare. 17 Jesus sade till dem: "Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare." 18 Genast lämnade de näten och följde honom.
19 När han kom lite längre fram såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes. De satt i båten och gjorde i ordning sina nät. 20 Genast kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus i båten med arbetarna och följde Jesus.
Jesus i Kapernaums synagoga
21 (K) De kom till Kapernaum, och på sabbaten gick han genast till synagogan och undervisade. 22 (L) Folk blev överväldigade av hans lära, för han undervisade dem med auktoritet och inte som de skriftlärda[h].
23 (M) Nu fanns i deras synagoga en man med en oren ande, och han skrek: 24 (N) "Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 25 Men Jesus talade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" 26 (O) Den orena anden ryckte i mannen och skrek högt och for ut ur honom. 27 Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära, med sådan makt! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." 28 Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen.
Jesus botar Petrus svärmor
29 (P) Så snart de kom ut ur synagogan gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. 31 Då gick han fram, tog hennes hand och reste henne upp. Febern släppte, och hon betjänade dem.
32 (Q) På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. 33 Hela staden var samlad utanför dörren. 34 (R) Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.
35 (S) Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. 36 Simon och de som var med honom skyndade efter, 37 och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." 38 Han sade: "Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit." 39 Och han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna.
Jesus botar en spetälsk
40 (T) En spetälsk[i] kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." 41 Jesus förbarmade sig, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" 42 Genast försvann spetälskan från honom och han blev ren. 43 (U) Sedan skickade Jesus iväg honom och sade strängt: 44 (V) "Se till att du inte berättar det för någon. Gå i stället och visa dig för prästen[j] och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem."
45 Men mannen gick ut och började ivrigt berätta och spred ryktet vida omkring. Därför kunde Jesus inte längre gå in i städerna öppet, utan han stannade ute i ödemarken. Och folk kom till honom från alla håll.
Footnotes
- 1:1 Kristus Grekiska för "den Smorde" (hebr. Messias), Guds utlovade kung och profet.
- 1:2f Mal 3:1, Jes 40:3.
- 1:6 kamelhår … läderbälte Så klädde sig botprofeten Elia (2 Kung 1:8, Sak 13:4, Matt 17:12f).
- 1:6 gräshoppor åts som fattigmansmat (jfr 3 Mos 11:22).
- 1:7 lossa remmen på hans sandaler En slavs uppgift.
- 1:12 Genast Detta ord (grek. euthýs) är ett markant stildrag hos Markus. I grundtexten används det hela 42 gånger, oftast för att fästa uppmärksamheten på det som följer.
- 1:15 Guds rike är nära Med Jesus har himmelriket kommit in i världen.
- 1:22 med auktoritet och inte som de skriftlärda De skriftlärda grundade sin lagtolkning på den rabbinska traditionen i "de äldstes stadgar" (7:3f), medan Jesus talar med gudomlig auktoritet.
- 1:40 spetälsk Bärare av en smittsam, långsamt dödande hudsjukdom. Den drabbade ansågs som "oren" och var därför utestängd från folkgemenskapen (3 Mos 13:45f).
- 1:44 visa dig för prästen för att bli friskförklarad och återupptagen i folkets gemenskap (se 3 Mos 14:2f).
Johannesevangeliet 3-4
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus och Nikodemus
3 (A) Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. 2 Han kom till Jesus en natt och sade: "Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom."
3 Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt[a] kan inte se Guds rike." 4 Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?" 5 Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. 6 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. 7 Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. 8 Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden."[b]
9 Nikodemus frågade: "Hur kan det gå till?" 10 Jesus svarade: "Du är Israels lärare. Förstår du inte det här? 11 Jag säger dig sanningen: Vi talar om det vi vet och vittnar om det vi har sett, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. 12 Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur ska ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?
13 Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.[c] 14 (B) Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd,[d] 15 (C) för att var och en som tror på honom ska ha evigt liv. 16 (D) Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. 17 (E) Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. 18 (F) Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.
19 (G) Och detta är domen: ljuset kom in i världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras gärningar var onda. 20 (H) Den som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte ska avslöjas. 21 Men den som lever i sanningen kommer till ljuset, för att det ska bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud."
Jesus och Johannes Döparen
22 (I) Sedan gick Jesus med sina lärjungar till Judeen, och han var med dem där en tid och döpte. 23 Även Johannes döpte, i Ainon nära Salim[e] där det fanns gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. 24 (J) Johannes hade ännu inte blivit satt i fängelse.
25 Då uppstod en diskussion om reningen[f] mellan några av Johannes lärjungar och en jude[g]. 26 De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om – nu döper han, och alla går till honom!"
27 Johannes svarade: "En människa kan inte ta sig något utan att det ges henne från himlen. 28 (K) Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias, jag är sänd framför honom. 29 (L) Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän står där och lyssnar till honom, och han gläder sig över brudgummens röst. Den glädjen är nu min helt och fullt. 30 Han måste bli större och jag mindre.
31 Den som kommer från ovan är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden och talar utifrån jorden. Den som kommer från himlen är över alla. 32 Han vittnar om det han har sett och hört, men ingen tar emot hans vittnesbörd. 33 (M) Den som tar emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann.
34 (N) Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning. 35 (O) Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. 36 (P) Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."
Jesus och den samariska kvinnan
4 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han fick fler lärjungar och döpte fler än Johannes – 2 även om det inte var Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar – 3 lämnade han Judeen och vände tillbaka mot Galileen. 4 Han måste då ta vägen genom Samarien[h], 5 (Q) och han kom till en samarisk stad som heter Sykar,[i] nära den mark som Jakob gav till sin son Josef.[j] 6 Där fanns Jakobs brunn[k]. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen[l].
7 Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Ge mig lite att dricka." 8 Hans lärjungar hade gått bort till staden för att köpa mat. 9 Den samariska kvinnan sade till honom: "Hur kan du som är jude be mig, en samarisk kvinna, om något att dricka?" Judarna umgås nämligen inte med samarierna[m].
10 (R) Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig: Ge mig lite att dricka, då skulle du ha bett honom, och han hade gett dig levande vatten[n]." 11 Hon sade: "Herre, du har ingen kruka och brunnen är djup. Så varifrån får du det levande vattnet? 12 (S) Är du större än vår far Jakob? Han gav oss brunnen och drack ur den själv, likaså hans söner och hans boskap."
13 Jesus svarade henne: "Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 (T) Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv." 15 Kvinnan sade till honom: "Herre, ge mig det vattnet, så att jag slipper bli törstig och gå hit och hämta vatten."
16 Han sade: "Gå och hämta din man och kom hit." 17 Kvinnan svarade: "Jag har ingen man." Jesus sade: "Det stämmer som du säger att du inte har någon man. 18 Fem män[o] har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du säger är sant."
19 (U) Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet. 20 Våra fäder har tillbett på det här berget[p], men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem." 21 Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. 22 (V) Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. 23 Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. 24 (W) Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." 25 (X) Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus. När han kommer ska han berätta allt för oss." 26 (Y) Jesus sade till henne: "Det Är Jag[q], den som talar med dig."
27 Just då kom hans lärjungar. De blev förvånade över att han talade med en kvinna[r], men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. 28 Kvinnan lämnade sin vattenkruka och gick in i staden och sade till folket: 29 "Kom så får ni se en man som har sagt mig allt jag har gjort. Han kanske är Messias?" 30 Då gick de ut ur staden och kom till honom.
31 Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät!" 32 Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." 33 Lärjungarna sade till varandra: "Det är väl ingen som har kommit med mat till honom?" 34 (Z) Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. 35 Säger ni inte: fyra månader till[s], sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. 36 Redan nu får den som skördar[t] sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar får glädja sig tillsammans. 37 (AA) Här stämmer ordet att en sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."
39 Många samarier från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, när hon vittnade: "Han har sagt mig allt jag har gjort." 40 När samarierna kom till honom bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. 41 Många fler kom till tro på grund av hans ord, 42 (AB) och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte bara på grund av vad du har sagt. Vi har själva hört, och vi vet att han verkligen är världens Frälsare."
Jesus botar en ämbetsmans son
43 (AC) Efter dessa två dagar gick Jesus därifrån till Galileen. 44 (AD) Han hade själv vittnat om att en profet inte blir erkänd[u] i sin hemtrakt. 45 (AE) När han nu kom till Galileen tog galileerna emot honom, eftersom de hade sett allt som han gjorde i Jerusalem vid högtiden. De hade själva varit där vid högtiden.
46 Så kom han tillbaka till Kana i Galileen där han hade gjort vattnet till vin. En kunglig ämbetsman hade en son som låg sjuk i Kapernaum. 47 När han fick höra att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som var döende. 48 (AF) Jesus sade till honom: "Om ni inte får se tecken och under, tror ni inte." 49 Ämbetsmannen sade: "Herre, kom innan mitt barn dör!" 50 Jesus svarade: "Gå, din son lever." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick.
51 Medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som berättade att hans son levde. 52 Han frågade vid vilken tid han hade blivit bättre, och de svarade: "I går vid sjunde timmen släppte febern." 53 (AG) Då förstod fadern att det hade hänt vid just den tid då Jesus sade till honom: "Din son lever." Och han kom till tro med hela sin familj.[v] 54 (AH) Detta var nu det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han kommit från Judeen till Galileen.
Footnotes
- 3:3 född på nytt Annan översättning: "född ovanifrån", dvs född av Gud.
- 3:8 Vinden … Anden Samma ord i grundtexten (på grekiska pneúma).
- 3:13 som är i himlen Dessa ord saknas i vissa handskrifter (jfr dock 1:18, 17:24).
- 3:14 upphöjd på korset (8:28, 12:32f), liksom kopparormen på Moses tid (4 Mos 21:8).
- 3:23 Ainon nära Salim Låg troligen i Galileens sydöstra hörn mot Samarien och Jordanfloden.
- 3:25 om reningen Frågan gällde troligen relationen mellan Johannes dop och judarnas återkommande reningsbad (jfr 3 Mos 15, Mark 7:4 och not till Apg 16:13).
- 3:25 en jude Andra handskrifter: "några judar".
- 4:4 måste då ta vägen genom Samarien Den rakaste vägen mellan Judeen och Galileen gick genom Samarien, som idag ofta kallas Västbanken. De flesta undvek dock kontakt med samarierna (4:9) och tog en omväg genom Jordandalen på Samariens östra sida.
- 4:5 Sykar Staden låg i dalen mellan bergen Ebal och Gerissim (se 5 Mos 27:11f), ungefär där byn Askar nu ligger nära det nutida Nablus.
- 4:5 den mark som Jakob gav till sin son Josef Se 1 Mos 48:22.
- 4:6 Jakobs brunn finns bevarad i staden Nablus. Idag är den 20 meter djup, under antiken minst det dubbla (vers 11).
- 4:6 sjätte timmen Ca kl 12 då dagen är som hetast.
- 4:9 samarierna Ett halvjudiskt blandfolk vars tro på Israels Gud var uppblandad med hedendom (2 Kung 17:24f). De var därför illa sedda av judarna.
- 4:10 levande vatten Friskt rinnande vatten (jfr 1 Mos 26:19, Sak 14:8), till skillnad från stillastående brunnsvatten. Med ordvalet uttrycker Jesus en andlig verklighet (jfr Jer 2:13).
- 4:18 Fem män Möjligen en anspelning på forna samariers fem avgudar (jfr 2 Kung 17:24f).
- 4:20 det här berget Gerissim, välsignelsens berg (5 Mos 27:12) där samarierna byggde sitt tempel efter att ha avvisats från tempelbygget i Jerusalem (Esra 4:1f). Gerissimtemplet förstördes av judarna år 129 f Kr, men samarierna fortsatte att offra på berget och gör så än idag.
- 4:26 Det Är Jag Jesus anspelar på det högsta gudsnamnet Jhvh (se not till 8:24).
- 4:27 förvånade över att han talade med en kvinna De flesta rabbiner undvek all kontakt med andra kvinnor än den egna hustrun (dock inte Jesus, jfr t ex 11:5, 12:3).
- 4:35 fyra månader till Man sådde i oktober-november och skördade i mars-maj. Troligen utspelade sig alltså samtalet under vintern.
- 4:35f skörd. 36Redan nu får den som skördar Andra handskrifter: "skörd redan nu. 36Den som skördar får".
- 4:44 vittnat om att en profet inte blir erkänd Se Matt 13:57, Mark 6:4, Luk 4:24.
- 4:53 familj Ordagrant "hus". Ofta bodde en hel storfamilj i samma hus, tillsammans med nära släktingar och eventuellt tjänstefolk.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation