30 Du hade tålamod med dem i många år
och förmanade dem med din Ande genom dina profeter,
men de lyssnade inte.
    Då gav du dem i de främmande folkens hand.
31 Men du som är rik på barmhärtighet gjorde inte slut på dem
och övergav dem inte.
    Ty du är en nådig och barmhärtig Gud.

32 Och nu, vår Gud, du store,
    väldige och fruktansvärde Gud,
du som håller förbundet och bevarar nåd,
må du inte anse den plåga vara för ringa som har drabbat oss,
våra kungar, våra furstar,
    våra präster, våra profeter,
våra fäder och hela ditt folk -
    från de assyriska kungarnas dagar ända till denna dag.

Read full chapter