Add parallel Print Page Options

13 När de var sjuka, klädde jag mig i säcktyg,
    jag ödmjukade mig själv med fasta,
    men min bön återvände bara till mig.[a]
14 Som om det varit min vän eller bror
    eller som i sorg efter en mor
    gick jag sorgklädd och nerböjd.
15 Men nu när jag själv snubblade,
    samlades de i skadeglädje.
De samlades mot mig för anfall
    utan att jag visste något.
    De hånar mig utan hejd.

Read full chapter

Footnotes

  1. 35:13 Grundtextens innebörd är osäker; mer ordagrant: min bön återvände till mitt bröst.Tanken kan vara att psalmisten inte blev bönhörd, eller möjligen bad med nedsänkt huvud, som också är en vanlig tolkning (i så fall en parallellism till ”jag ödmjukade mig själv”).