Herre, förlåt mig

En psalm skriven efter det att profeten Natan hade kommit till David och berättat om Guds dom över honom, för hans äktenskapsbrott med Bat-Seba och mordet på hennes man Uria.^1-3 Gud, du som är kärleksfull och god, var barmhärtig mot mig! Visa medlidande med mig

⁴ och rena mig från min synd. Befria mig från all min skuld!

⁵ Jag erkänner mitt felsteg, och tanken på det förföljer mig dag och natt.

⁶ Det är mot dig, och endast dig, jag har syndat och begått denna fruktansvärda handling. Du såg alltsammans, och du dömer mig rättfärdigt.

⁷ Jag är född syndare. Ja, jag är en syndare alltifrån det ögonblick jag blev till i min moders kropp.

⁸ Du kräver uppriktighet och ärlighet i hjärtat, ge mig vishet!

⁹ Stänk det renande blodet på mig, så att jag blir ren igen. Tvätta bort min synd, så att jag blir vitare än snö!

¹⁰ Du har straffat mig, men låt mig nu få känna glädje igen.

¹¹ Se inte längre på mina synder, och befria mig från all ondska.

¹² Skapa i mig ett nytt, rent hjärta, Gud, fyllt med rena tankar och stor frimodighet!

¹³ Visa inte bort mig för alltid från din närvaro och ta inte din helige Ande ifrån mig!

¹⁴ Låt mig än en gång få känna frälsningens glädje och gör mig villig att lyda dig!

¹⁵ Då ska jag undervisa andra syndare om dina vägar, och de ska vända om till dig.

^16-17 Döm mig inte till döden! Min Gud, endast du kan befria mig från min skuld. Då ska jag sjunga om din förlåtelse. Jag ska öppna min mun och prisa dig!

¹⁸ Om du ville ha offer, skulle jag med glädje ge dig sådana! Men du är inte intresserad av brännoffer, som man offrar för att bli kvitt sin skuld.

¹⁹ Det är en förkrossad ande du vill ha, och du kommer inte att visa bort den som i sitt inre är förkrossad och bedrövad.

²⁰ Herre, visa Jerusalem din kärlek och bygg upp dess murar.

²¹ Då kommer du att glädjas över rätta offer som erkänner dig som Herre, och tjurar ska offras på ditt altare.

En jublande lovsång

100 Jubla, ja, jubla inför Herren alla folk i hela världen!

² Tjäna honom med glädje! Sjung och ropa av fröjd, när du kommer inför honom!

³ Försök att förstå vad det betyder att Herren är Gud! Han har skapat oss, och gjort oss till sitt folk. Han vårdar sig om oss som en herde vårdar sig om sina får.

⁴ Gå in genom tempelportarna med tacksamhet. Gå in på hans förgårdar med lovsång. Tacka honom och välsigna hans namn.

⁵ Herren är alltid kärleksfull och god. Och mot varje generation är han trofast.

Lova Herren för hans kärlek

103 Av hela mitt hjärta prisar jag Guds heliga namn.

² Ja, jag välsignar Herren och glömmer inte allt det underbara han har gjort för mig.

³ Han förlåter mig alla mina synder. Han helar mig från alla sjukdomar.

⁴ Han räddar mig undan en säker död. Hans kärlek och godhet omger mig.

⁵ Han fyller mitt liv med allt som är gott, och därför känner jag mig ung och stark som en örn.

⁶ Han står vid sitt ord, och därför ger han rättvisa åt alla som behandlas orättvist.

⁷ Han är vår Gud, som uppenbarade sin vilja och natur för Mose och Israels folk.

⁸ Han är barmhärtig och kärleksfull, också mot dem som inte förtjänar det. Hans kärlek är gränslös.

⁹ Det dröjer innan han blir vred. Han är fylld av godhet och kärlek. Han går aldrig omkring med ett horn i sidan till någon. Han är inte långsint.

¹⁰ Han har inte bestraffat oss även om vi varit förtjänta av det.

¹¹ Hans kärlek till oss som fruktar och ärar honom är lika stor som himlen är hög över jorden.

¹² Och våra synder har han kastat bort, lika långt bort som öster är från väster.

¹³ Han är som en far för oss. Han är kärleksfull och förstående mot dem som lyder honom.

¹⁴ Och ändå vet han hur förgängliga vi är, att vi bara är som damm.

¹⁵ Det är med våra dagar som med blommorna och gräset som grönskar.

¹⁶ Ökenvinden drar fram och de är spårlöst försvunna.

^17-18 Men Herrens godhet varar i evighet mot dem som lyder honom. Hans nåd och frälsning ges till generation efter generation, till alla dem som håller hans förbund och lyder hans bud.

¹⁹ Herren har rest sin tron i himlen. Därifrån regerar han över allt som finns.

²⁰ Välsigna Herren, ni hans mäktiga änglar som lyder hans befallningar.

²¹ Ja, välsigna Herren, ni himmelska väsen som alltid tjänar honom och gör hans vilja.

²² Må allt som är skapat välsigna Herren överallt där han härskar. Och själv vill jag av hela mitt hjärta välsigna honom!

Herre, du genomskådar mig

139 Herre, du genomskådar mig och vet allt om mig.

² Du vet om jag sitter eller står. Även om du är långt borta från mig så vet du vad jag tänker.

³ Du ser mig om jag arbetar eller vilar. Du vet allt om mig.

⁴ Redan innan jag talar så vet du vad jag vill säga.

⁵ Du omsluter mig på alla sidor, och du håller mig i din hand.

⁶ Din kunskap om mig är oerhörd, ja mycket större än vad jag själv förstår.

⁷ Jag kan aldrig fly för din Ande! Jag kan aldrig gömma mig, utan att du ser mig.

⁸ Om jag far upp till himlen så är du där, och om jag far ner till dödsriket, så är du där.

⁹ Även om jag skyndar mig dit där solen går upp eller gömmer mig vid havets yttersta gräns,

¹⁰ så kommer din hand att leda mig och din styrka att hjälpa mig.

¹¹ Om jag bad mörkret att gömma mig och ljuset omkring mig att bli natt

¹² så gör inte mörkret det mörkt för dig. Ja, för dig lyser natten lika klar som dagen. För dig finns ingen skillnad på mörker och ljus.

¹³ Du har skapat min kropp med alla dess organ. Du vävde dem samman i min mors liv.

¹⁴ Tack för att du skapade mig så unik och så underbar! Det är fascinerande att bara tänka på det. Allt du gör är fantastiskt, det har jag verkligen fått erfara.

¹⁵ Du var där när mina ben formades i det tysta, när de fogades samman i min mors liv.

¹⁶ Du såg mig innan jag föddes och planerade varje dag i mitt liv, innan någon av dem började. Ja, varje dag skrevs ner i din bok!

^17-18 Hur ofattbara är inte dina tankar, Herre! Och hur otroligt många är de inte. Om jag försökte räkna dem skulle jag aldrig nå slutet. När jag vaknar på morgonen, tänker du fortfarande på mig!

¹⁹ O, Gud, hur önskar jag inte att du skulle döda alla ogudaktiga som är emot dig. Alla dessa mördare med blod på sina händer, som jag inte vill ha något med att göra.

²⁰ De ljuger och smädar ditt namn, och de uppträder föraktfullt mot dig.

²¹ Herre, jag hatar alla som hatar dig. Jag avskyr alla som kämpar mot dig.

²² Ja, jag hatar dem, för dina fiender är också mina fiender.

²³ Pröva mig, Gud! Känn mitt hjärta och pröva mina tankar!

²⁴ Visa mig om det finns något hos mig som gör dig bedrövad, och led mig på den väg som leder till dig.