Romarbrevet 11:1-16

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Har Gud övergett Israels folk?

11 Så nu frågar jag: har då Gud stött bort sitt folk helt och hållet? Nej, inte alls! Jag är ju själv israelit, en ättling till Abraham och av Benjamins stam.

² Gud har inte stött bort dem som han en gång utsåg till sitt eget folk. Vet ni inte vad det står i Skriften om Elia? Han anklagade Israel inför Gud: ³ ”Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag är den ende som är kvar, och nu vill de döda mig också.”^{[a] 4} Men vad svarade Gud honom? ”Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen personer som aldrig har fallit ner och tillbett Baal.”^{[b] 5} På samma sätt finns det nu i vår tid en rest som Gud i sin nåd har utvalt. ⁶ Men om det var av nåd, då har det inget med gärningar att göra. Då skulle ju nåden inte vara nåd.

⁷ Alltså, det som Israel sökte så ivrigt efter uppnådde de aldrig. Bara de utvalda gjorde det. De andra blev förstockade. ⁸ Det står ju skrivet:

⁹ David säger:

Inympade grenar

¹¹ Så nu frågar jag igen: snubblade de för att falla? Nej, inte alls! Men på grund av deras fall har räddningen nått även andra folk, och nu är israeliterna avundsjuka på dem. ¹² Och om deras fall gav världen rikedom och om deras misslyckande resulterade i rikedom för andra folk, hur mycket större rikedom ska då inte deras fullhet^[e] ge!

¹³ Nu talar jag till er hedningar: som hedningarnas apostel värdesätter jag min tjänst högt. ¹⁴ Kanske kan jag få mitt eget folk att känna avund och rädda några av dem. ¹⁵ Om det att de stöttes bort innebar att världen försonades, vad ska det då betyda att de blev mottagna igen, om inte liv för de döda! ¹⁶ Om det första brödet är heligt, så är hela degen helig.^[f] Och om roten är helig är också grenarna heliga.