Habackuk 3 - Sefanja 2

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Habackuks bön

3 Detta är den lovsång Habackuk sjöng för Herren:

² Herre, nu har jag hört vad du har talat och vad du kan göra, och jag är fruktansvärt rädd. Hjälp oss igen i vår djupa nöd, på samma sätt som du gjort under de år som ligger bakom. Visa oss din makt och rädda oss! Bevisa barmhärtighet mitt i din vrede!

³ Jag såg Gud komma genom öknarna från berget Sinai. Hans majestät och härlighet fyllde både himmel och jord med lovsång och ära!

⁴ Från hans händer strålade bländande ljus, och där var hans makt gömd.

⁵ Pest och farsot gick framför honom, och plåga följde i hans spår.

⁶ Han stannade för ett ögonblick och betraktade jorden. Sedan fick han folken att darra, bergen att falla samman och höjderna att jämnas med marken. Hans makt är alltid densamma!

⁷ Jag såg Kusans och Midjans folk i dödsfruktan.

^8-9 Var det i vrede, Herre, som du ändrade flodernas lopp och delade havet? Var du missnöjd med dem? Nej, det var du som sände din hjälp till deras räddning! Alla kunde se din makt! Då sprang källor upp ur jorden på din befallning!

¹⁰ Bergen såg detta och bävade. Vattnet forsade fram. De mäktiga djupen ropade högt.

¹¹ Solen och månen stannade upp, bländade av glansen från dina pilar och spjut.

¹² Du gick fram över jorden i ilska och trampade ner folken i vrede.

¹³ Du gick ut för att rädda ditt utvalda folk. Du krossade den ogudaktiges huvud och klädde av honom naken.

¹⁴ Med deras egna vapen förgjorde du dem som svepte fram som en virvelvind och trodde att Israel var ett lätt byte.

¹⁵ Du for fram på dina hästar över havet och de höga vågorna.

¹⁶ Jag bävar, när jag hör allt detta. Mina läppar darrar av skräck. Benen viker sig under mig, och jag skakar av rädsla. Med tålamod ska jag vänta på den svåra dag som kommer över det folk som anfaller oss.

¹⁷ Jag ska glädja mig även om fikonträdet inte blommar, vingården saknar frukt, olivskörden slår fel och fälten ligger öde, även om hjordarna dör på fälten och boskapens bås är tomma.

¹⁸ Jag ska glädja mig i min frälsnings Gud.

¹⁹ Herren är min styrka, och han ska göra mig stadig på foten som en hjort och låta mig gå tryggt och säkert i bergen. (Till körledaren: Denna sång ska sjungas till stränginstrument.)

Juda kommer att krossas

1 Detta budskap från Herren kom till Sefanja, son till Kusi, som var son till Gedalja, som var son till Amarja, som var son till Hiskia, under den judiske kungen Josias, Amons sons, regering.

² Jag ska sopa bort allt på hela jorden, säger Herren. Jag ska utplåna

³ både människor och djur och alla de avgudar som människorna tillber. Allt ska utrotas från jorden. Till och med fåglarna under himlen och fiskarna i havet ska jag förgöra.

⁴ Jag ska krossa Juda och Jerusalem med min hand och förgöra det som finns kvar av dem som tillber Baal. Jag ska göra slut på deras avgudapräster, så att man inte ens minns dem.

⁵ De går upp på taken och böjer sig för solen, månen och stjärnorna. De 'följer Herren

⁶ Jag ska också förgöra dem som tidigare tillbad Herren men inte längre gör det, och dem som aldrig älskade Herren eller frågade efter honom.

⁷ Stå tyst och stilla i Herrens närhet, för Herrens vredes dag är nära! Herren har förberett ett stort slag mot sitt folk och har utsett dess bödlar.

⁸ På denna domens dag ska jag straffa alla ledare och furstar i Juda, och alla andra som bär hedniska kläder.

⁹ Ja, jag ska straffa dem som följer hedniska seder och som rövar och mördar för att fylla sin husbondes hus med rikedomar.

¹⁰ Klagorop ska höras från Fiskporten i Jerusalem och från den nya stadsdelen. Från höjderna hörs ljudet av den anstormande armén.

¹¹ Jämra er av sorg i Jerusalems handelskvarter! Köpmän och utpressare, alla ska ni dö.

¹² Med ljus och lykta ska jag söka igenom varje vrå i Jerusalem för att finna dem som sitter där liknöjda i sin synd, likgiltiga för Gud, och tror att han ska låta dem hållas.

¹³ Men deras rikedom ska tas ifrån dem när fienden kommer. De ska inte få bo i de nya hus de har byggt åt sig, och de ska aldrig få dricka vinet från vingårdarna de planterat.

¹⁴ Herrens fruktansvärda dag är nära. Den kommer som en överraskning. Den dagen ska starka män gråta bittert.

¹⁵ Det är den dag då Gud tömmer ut sin vrede, en dag av fruktansvärd ångest, en ödeläggelsens dag, en dag av mörker och tunga moln.

¹⁶ Trumpetsignaler och krigsrop ska höras. Befästa städer och säkra försvarsverk kommer att falla.

¹⁷ Ni ska vara lika hjälplösa som blinda som försöker att finna sin väg, därför att ni har syndat mot Herren. Ert blod ska utgjutas på marken och era kroppar ligga och ruttna på gatorna.

¹⁸ Ert silver och guld ska inte bli till någon nytta på Herrens vredes dag. Ni kan inte köpa er fria med det. Hela jorden ska förstöras av hans heliga vredes eld. Han ska göra ett snabbt slut på alla jordens invånare.

2 Samla er till bön, ni folk utan skamkänsla,

² medan det ännu är tid, innan domen faller och tillfället gått er ur händerna, och innan Herrens fruktansvärda vrede kommer över er och hans vredes dag börjar!

³ Be honom rädda er, alla ni som är ödmjuka inför honom och lyder honom!Vandra i ödmjukhet och gör det som är rätt! Kanske Herren då vill skydda er från sin vrede på domens dag.

Dom över angränsande nationer

⁴ Gasa ska bli övergivet, Askelon läggas i ruiner, Asdod vara tomt på folk redan vid middagstid och Ekron uppryckt med rötterna. Alla filisteernas städer ska lämnas öde.

⁵ Och ve er kereteer och filisteer, som bor utmed kusten och inne i Kanaans land, för domen ska drabba er också. Herren ska utplåna er, så att inte en enda av er lämnas kvar.

⁶ Kustlandet med alla sina städer ska bli betesmark, där herdar slår läger med sina hjordar.

⁷ Där ska den lilla återstoden av Juda stam få sina betesmarker. De ska lägga sig och vila i de övergivna husen i Askelon, för Herren Gud ska komma till sitt folk i barmhärtighet och upprätta det på nytt.

⁸ Jag har hört Moabs och Ammons smädelser och hån mot mitt folk och vet hur de trängt in i deras land.

⁹ Så sant jag lever, säger Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, Moab och Ammon ska förgås precis som Sodom och Gomorra. De ska ligga öde för alltid, och allt som återstår där är brännässlor och saltgropar. De av mitt folk som överlever ska plundra dem.

¹⁰ De ska straffas för sitt högmod och för att de förhävt sig över Guds folk.

¹¹ Herren ska göra fruktansvärda ting mot dem. Han ska visa hur maktlösa alla jordens gudar är, och alla ska tillbe honom, var och en i sitt land över hela världen.

¹² Ni etiopier ska också bli slagna av hans svärd,

¹³ och även länderna i norr. Han ska förgöra Assyrien och Nineve.

¹⁴ Den en gång så stolta staden ska bli betesmark för får, och alla slags vilda djur ska hålla till där. Gamar och ugglor ska bo bland dess ruiner och deras skrin eka genom tomma fönster. Alla dörrhål ska vara igentäppta av nedrasat tegel och cederbjälkarna i husen ska ligga synliga.

¹⁵ Detta kommer att bli ödet för denna stora och mäktiga stad som en gång kände sig så säker och som sa till sig själv: I hela världen finns ingen stad som kan mäta sig med mig. Men se hur den nu har blivit en ruinstad, ett tillhåll för vilda djur! Alla som går förbi och ser den ska skaka på huvudet i förundran.