Herren visar sig på nytt för Salomo

(A) Sedan Salomo hade byggt färdigt Herrens hus och även kungapalatset och allt annat han hade känt längtan och lust att utföra, (B) visade sig Herren för Salomo en andra gång, så som han förut hade uppenbarat sig för honom i Gibeon. (C) Herren sade till honom: ”Jag har hört den bön och begäran du har framburit till mig. Detta hus som du har byggt har jag helgat för att där fästa mitt namn för evig tid. Mina ögon och mitt hjärta ska för alltid vara där. (D) Om du vandrar inför mig så som din far David vandrade, med ärligt hjärta och i uppriktighet, så att du följer allt som jag har befallt dig och håller fast vid mina stadgar och föreskrifter, (E) då ska jag låta din kungatron över Israel bestå för evigt, som jag lovade din far David, när jag sade: Aldrig ska det på Israels tron saknas en avkomling av dig.

(F) Men om ni och era barn vänder er bort från mig och överger mig och inte håller de bud och stadgar jag har förelagt er, utan går bort och tjänar andra gudar och tillber dem, (G) då ska jag utrota Israel ur det land som jag har gett dem. Det hus som jag har helgat åt mitt namn ska jag då förkasta från mitt ansikte. Och Israel ska bli ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk. (H) Hur storslaget detta hus än är, ska var och en som då går förbi häpna och vissla. När man frågar: Varför har Herren gjort så mot detta land och mot detta hus? – då ska man svara: Därför att de övergav Herren sin Gud som hade fört deras fäder ut ur Egyptens land, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem, därför har Herren låtit allt detta onda drabba dem.”

Betalningen till Hiram

10 (I) Sedan Salomo i tjugo år hade byggt på de två husen, Herrens hus och kungapalatset, 11 gav kung Salomo tjugo städer i Galileen åt kung Hiram av Tyrus som hade försett honom med cederträ, cypressträ och guld, så mycket han begärde. 12 Men när Hiram från Tyrus gav sig ut för att se städerna som Salomo hade gett honom, tyckte han inte om dem 13 utan sade: ”Vad är detta för städer som du har gett mig, min broder?” Han kallade dem Kabuls[a] land, som de heter än i dag.

14 Men Hiram hade sänt hundratjugo talenter[b] guld till kungen.

Salomos övriga byggprojekt

15 (J) På följande sätt var det med det arbetsfolk som kung Salomo samlade för att bygga Herrens hus, sitt eget hus och Millo[c] liksom Jerusalems murar samt Hasor, Megiddo och Gezer.

16 (K) Farao, Egyptens kung, hade dragit upp och intagit Gezer[d] och tänt eld på staden och dödat de kananeer som bodde där. Sedan hade han gett den till hemgift åt sin dotter, som var Salomos hustru. 17 Men Salomo byggde upp Gezer och Nedre Bet-Horon, 18 Baalat och Tamar i öknen där i landet, 19 (L) dessutom alla de städer där han hade sina förråd, vagnar och hästar, och allt annat han önskade bygga i Jerusalem, på Libanon och i övrigt i det land som lydde under hans välde. 20 Allt det folk som fanns kvar av amoreerna, hetiterna, periseerna, hiveerna och jebusiterna, alltså de som inte tillhörde Israels barn 21 – deras avkomlingar, så många som fanns kvar i landet efter dem därför att Israels barn inte hade klarat att viga dem åt förintelse – dem gjorde Salomo till arbetspliktiga tjänare, så som de är än i dag. 22 (M) Men av Israels barn gjorde Salomo ingen till slav, utan de blev krigare och hans tjänare, befälhavare och kämpar eller befäl för hans vagnar och ridhästar. 23 Överfogdarna över Salomos arbeten var femhundrafemtio. Dessa hade befälet över folket som utförde arbetet.

24 (N) När faraos dotter hade flyttat upp från Davids stad till det hus som Salomo hade byggt åt henne, byggde han också Millo.

25 (O) Salomo offrade tre gånger om året brännoffer och gemenskapsoffer på det altare som han hade byggt åt Herren och tände på det rökelsen inför Herrens ansikte. Så hade han då gjort huset färdigt.

26 Kung Salomo byggde också en flotta i Esjon-Geber, som ligger vid Elot[e], på stranden av Röda havet, i Edoms land. 27 På denna flotta sände Hiram av sitt folk sjökunnigt skeppsmanskap som följde med Salomos folk. 28 De for till Ofir[f] och hämtade därifrån guld, fyrahundratjugo talenter[g], som de förde till kung Salomo.

Drottningen av Sabas besök

10 (P) När drottningen av Saba[h] fick höra ryktet om Salomo och om Herrens namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor. Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i mängd samt dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta. Och Salomo svarade på alla hennes frågor. Ingenting var dolt för kungen, utan han kunde ge henne svar på allt.

När drottningen av Saba såg Salomos hela vishet och såg huset han hade byggt och rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och brännoffren som han offrade i Herrens hus, blev hon utom sig av förundran. Och hon sade till kungen: ”Så var det då sant det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet. Jag ville inte tro det, förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Men se, inte ens hälften hade berättats för mig. Du har långt mer vishet och rikedom än jag hade hört genom ryktet. Lyckliga är dina män och lyckliga är dessa dina tjänare, som ständigt får stå inför dig och höra din visdom. (Q) Välsignad är Herren din Gud, som har funnit sådant behag i dig och satt dig på Israels tron! Herren älskar Israel för evigt, det är därför han har gjort dig till kung, för att du ska skipa lag och rätt.”

10 Hon gav kungen hundratjugo talenter[i] guld och dessutom mängder av väldoftande kryddor samt dyrbara stenar. En så stor mängd väldoftande kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig mer förts in.

11 (R) När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ[j] i stor mängd och dyrbara stenar. 12 Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset samt harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

Salomos rikedom

14 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter[k], 15 utöver det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet.

16 (S) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld 17 (T) samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor[l] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. 18 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. 19 Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

22 (U) Kungen hade en egen Tarshishflotta[m] på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 (V) Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,[n] både i rikedom och vishet. 24 (W) Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 25 Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

26 (X) Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 27 Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. 28 (Y) Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. 29 Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150[o]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.

Footnotes

  1. 9:13 Kabul   Betyder kanske ”som ingenting” (Josefus) eller ”gräns” (Septuaginta). Enligt 2 Krön 8:2 tycks Hiram ha återlämnat städerna.
  2. 9:14 hundratjugo talenter   Ca 3,5 ton guld.
  3. 9:15 Millo   Betyder ”fyllning”, troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen.
  4. 9:16 Gezer   Strategisk stad ca 3 mil väster om Jerusalem, vid gränsen mot filisteerna (2 Sam 5:25). Stadens kananeer hade ibland lytt under egyptierna, ibland under israeliterna (Jos 16:10).
  5. 9:26 Esjon-Geber … Elot   Nuvarande Eilat vid Akabaviken i södra Israel.
  6. 9:28 Ofir   Troligen i Jemen (1 Mos 10:29), möjligen Indien eller Östafrika.
  7. 9:28 fyrahundratjugo talenter   Drygt 12 ton guld.
  8. 10:1 Saba   Troligen Jemen i änden på arabiska halvön, ca 250 mil söder om Jerusalem.
  9. 10:10 hundratjugo talenter   Ca 3,5 ton guld.
  10. 10:11 almugträ   Kanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien.
  11. 10:14 sexhundrasextiosex talenter   Ca 20 ton guld.
  12. 10:16f sexhundra siklar … tre minor   Drygt 6 kg och nästan 2 kg guld.
  13. 10:22 Tarshishflotta   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se 22:49, 1 Mos 10:4).
  14. 10:23 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  15. 10:29 600 siklar … 150   Drygt 6 kg och 1,5 kg silver. Salomos vagnar var långt mycket dyrare än det vanliga priset om ca 100 siklar per vagn.