Både Israels furstar och kungen ödmjukade sig då och sade: " Herren är rättfärdig." När Herren såg att de ödmjukade sig, kom Herrens ord till Semaja. Han sade: "Eftersom de har ödmjukat sig vill jag inte fördärva dem. Jag skall låta dem med knapp nöd komma undan, och min vrede skall inte bli utgjuten över Jerusalem genom Sisaks hand. Dock skall de bli hans tjänare, och de skall förstå vad det är att tjäna mig och att tjäna främmande kungadömen."

Read full chapter