Add parallel Print Page Options

Men människorna väntade att hans hand skulle svullna upp eller att han skulle falla ner död. När de hade väntat länge och väl och inget hade hänt med Paulus, ändrade de uppfattning och betraktade honom som en gud.

Nära stranden där vi kom i land fanns en stor gård som tillhörde öns landshövding, Publius. Han välkomnade oss artigt och gav oss mat, och vi var hans gäster i tre dagar.

Nu visade det sig att Publius far var sjuk i feber och dysenteri. Paulus gick in och bad för honom och lade sina händer på honom och botade honom.

Read full chapter