10 (A) Då rörde en hand vid mig och hjälpte mig upp på mina darrande knän och händer. 11 (B) Sedan sade han till mig: ”Daniel, du högt älskade man, ge akt på de ord som jag talar till dig och res dig upp på fötterna, för jag har nu blivit sänd till dig.”

När han sade detta till mig reste jag mig bävande upp. 12 (C) Han sade till mig: ”Var inte rädd, Daniel. Redan från första dagen när du vände ditt hjärta till att förstå och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord varit hörda, och jag har nu kommit på grund av dina ord.

Read full chapter