Add parallel Print Page Options

Gimandoan sa Ginoo ang mga Israelinhon sa Pagbiya sa Bukid sa Sinai

Kini nga libro mahitungod sa mga mensahe nga gisulti ni Moises ngadto sa tanang mga Israelinhon samtang didto sila sa kamingawan, sa sidlakang bahin sa Suba sa Jordan. Nagkampo sila niadto sa Kapatagan sa Jordan[a] duol sa Suf, sa tunga-tunga sa Paran ug sa Tofel, Laban, Hazerot, ug Dizahab. (Mga 11 ka adlaw ang ilang paglakaw gikan sa Bukid sa Sinai[b] paingon sa Kadesh Barnea sa Bukid sa Seir.)

Sa unang adlaw sa ika-11 nga bulan, sa ika-40 nga tuig gikan sa pagbiya sa mga Israelinhon sa Ehipto, gisulti ni Moises kanila ang tanang gipasulti sa Ginoo ngadto kanila. Nahitabo kini human mapildi ni Moises[c] si Sihon nga hari sa mga Amorihanon nga nagahari sa Heshbon, ug si Og nga hari sa Basan nga nagahari sa Ashtarot ug Edrei.

Busa didto sa sidlakang bahin sa Suba sa Jordan sa teritoryo sa Moab, gisugilon kanila ni Moises ang kasugoan sa Ginoo. Miingon siya, “Sa didto kita sa Horeb nagaingon kanato ang Ginoo nga atong Dios, ‘Dugay na kamong nagpuyo niini nga bukid, busa biya na kamo. Pangadto kamo sa kabungtoran sa mga Amorihanon ug sa mga dapit libot niini—sa Kapatagan sa Jordan, sa kabukiran, sa kabungtoran sa kasadpan,[d] sa Negev, ug sa mga dapit sa daplin sa kabaybayonan. Pangadto kamo sa yuta sa mga Canaanhon ug sa Lebanon, hangtod sa dakong suba nga mao ang Eufrates. Tan-awa, gihatag ko na kining yutaa kaninyo. Lakaw kamo ug puy-i kining yutaa nga gisaad ko sa inyong mga katigulangan nga si Abraham, Isaac, Jacob, ug sa ilang mga kaliwat.’ ”

Nagbutang si Moises ug mga Pangulo sa Matag Tribo

(Exo. 18:13-27)

Niadtong higayona miingon ako kaninyo, “Dili nako kaya nga mangulo kaninyo nga ako lang usa. 10 Gipadaghan kamo sa Ginoo nga inyong Dios, ug karon daw sama na kamo kadaghan sa mga bitoon sa langit. 11 Hinaut pa nga ang Ginoo, ang Dios sa inyong mga katigulangan, magpadaghan pa gayod kaninyo sa liniboan ka pilo, ug panalanginan niya kamo sumala sa iyang gisaad. 12 Apan unsaon ko paghusay ang inyong mga panag-away ug mga problema nga ako lang? 13 Busa pagpili kamo gikan sa matag tribo ug mga tawo nga maalamon, masinabuton, ug tinahod. Ug padumalahon ko sila kaninyo.

14 “Miuyon kamo nga maayo ang akong plano. 15 Busa gipadumala ko kaninyo ingon nga mga maghuhukom ug mga opisyal ang mga tawo nga maalamon ug mga tinahod nga inyong gipili gikan sa inyong mga tribo. Ang uban nangulo sa 1,000 ka mga tawo, ang uban sa 100, ang uban sa 50, ug ang uban sa 10. 16 Gimandoan ko ang inyong mga maghuhukom, ‘Husaya ninyo ang mga kaso sa mga tawo, ug maghukom kamo nga matarong, dili lamang sa mga Israelinhon kondili apil usab sa mga langyaw nga nagapuyo uban kaninyo. 17 Kinahanglan nga wala kamoy pinalabi sa inyong paghukom; paminawa ninyo ang mga kabos ingon man ang mga adunahan. Ayaw kamo kahadlok kang bisan kinsa, kay ang inyong paghukom naggikan sa Dios. Kon may mga kaso nga lisod alang kaninyo, dad-a kana kanako kay ako ang mohukom niana.’ 18 Niadtong higayona gisultihan ko usab kamo sa tanan ninyong angayng himuon.

Nagpadala Sila ug mga Espiya

(Num. 13:1-33)

19 “Unya sumala sa mando sa Ginoo nga atong Dios, mibiya kita sa Bukid sa Sinai ug milakaw sa halapad ug makalilisang nga kamingawan nga inyo mismong nakita, ug miadto kita sa kabungtoran sa mga Amorihanon. Pag-abot nato sa Kadesh Barnea, 20 miingon ako kaninyo, ‘Nakaabot na kamo sa kabungtoran sa mga Amorihanon nga gihatag kanato sa Ginoo nga atong Dios. 21 Tan-awa ang yuta nga gihatag niya kaninyo! Panag-iyahi ninyo kini sumala sa giingon sa Ginoo, ang Dios sa inyong mga katigulangan. Ayaw kamo kahadlok o kaluya.’

22 “Unya miduol kamong tanan kanako ug miingon, ‘Magpadala una kita ug mga tawo nga maniid sa dapit aron masuginlan nila kita sa dalan nga atong pagaagian, ug sa mga lungsod nga atong pagasudlon.’

23 “Nahunahunaan ko nga maayo kadto nga plano, busa nagpili ako ug 12 ka mga tawo, usa kada tribo. 24 Gilatas nila ang kabungtoran, ug nakaabot sila sa Lugut sa Eshcol ug naniid sila didto. 25 Sa ilang pagbalik nagdala sila kanato ug mga prutas gikan didto, ug nagbalita usab sila nga maayo ang yuta nga gihatag kanato sa Ginoo nga atong Dios.

26 “Apan dili kamo buot moadto didto; misupak kamo sa sugo sa Ginoo nga inyong Dios. 27 Nagbagulbol kamo diha sa inyong mga tolda ug nagaingon, ‘Gikapungtan kita sa Ginoo, busa gipagawas niya kita gikan sa Ehipto aron itugyan sa mga kamot sa mga Amorihanon aron paglaglag kanato. 28 Unsaon nato pag-adto didto nga gihadlok man kita sa mga naniid sa dapit? Nagaingon sila nga ang mga tawo didto mas kusgan ug mas tag-as kay kanato, ug ang ilang mga lungsod dagko ug gilibotan sa mga paril nga ang gitas-on daw moabot na sa langit. Ug nakita pa nila didto ang mga kaliwat ni Anak.’

29 “Unya miingon ako kaninyo, ‘Ayaw kamo kalisang o kahadlok kanila. 30 Ang Ginoo nga inyong Dios mag-una kaninyo ug mao mismo ang makiggira alang kaninyo, sama sa inyong nakita nga iyang gihimo didto sa Ehipto 31 ug sa kamingawan. Sa tibuok ninyong lakaw, hangtod nga nakaabot kamo niining lugara, nakita ninyo kon giunsa kamo pag-atiman sa Ginoo nga inyong Dios. Sama siya sa amahan nga nagaatiman sa iyang anak.’

32 “Apan luyo niining tanan, wala gihapon kamo mosalig sa Ginoo nga inyong Dios 33 nga nagauna kaninyo sa inyong paglakaw, pinaagi sa kalayo kon gabii ug sa panganod kon adlaw. Gipangitaan niya kamo ug mga dapit nga inyong makampohan ug gitudloan niya kamo kon asa moagi.

34-35 “Sa dihang nadungog sa Ginoo ang inyong mga reklamo, nasuko siya ug nanumpa, ‘Walay bisan usa niining daotang henerasyon ang makakita sa maayo nga yuta nga akong gisaad sa ilang mga katigulangan, 36 gawas lang kang Caleb nga anak ni Jefune. Makita niya kini, ug ihatag ko kaniya ug sa iyang mga kaliwat, ang yuta nga iyang naadtoan, kay misunod siya kanako sa kinasingkasing gayod.’

37 “Tungod kaninyo, nasuko usab ang Ginoo kanako. Miingon siya kanako, ‘Bisan ikaw dili makasulod sa maong yuta. 38 Apan ang imong personal nga katabang nga si Josue nga anak ni Nun makasulod didto. Dasiga siya, kay siya ang mangulo sa mga Israelinhon sa pagpanag-iya sa yuta.’

39 Unya miingon ang Ginoo, ‘Makasulod usab sa maong yuta ang inyong mga kabataan nga karon wala pay buot. Nahadlok kamo nga tingalig bihagon sila, apan ihatag ko kanila kining yutaa ug panag-iyahon nila kini. 40 Apan mahitungod kaninyo, pamalik kamo sa kamingawan paingon sa Pulang Dagat.’

41 “Unya miingon kamo, ‘Nakasala kami sa Ginoo. Molakaw kami ug makiggira sumala sa gimando sa Ginoo nga among Dios kanamo.’ Busa ang matag usa kaninyo nangandam sa inyong mga armas, nga naghunahuna nga sayon lang ang pag-ilog sa mga bungtod.

42 “Apan miingon ang Ginoo kanako, ‘Ingna sila nga dili mosulong ug makiggira, tungod kay dili ako mouban kanila. Mapildi sila sa ilang mga kaaway.’

43 “Busa giingnan ko kamo, apan wala kamo mamati. Misupak kamo sa sugo sa Ginoo, ug sa inyong kahambog misulong gayod kamo sa mga bungtod. 44 Unya nakiggira kaninyo ang mga Amorihanon nga nagpuyo didto, ug daw sama sila sa mga putyukan nga migukod ug mipildi kaninyo gikan sa Seir hangtod sa Horma. 45 Namalik kamo ug nanghilak ngadto sa Ginoo, apan wala siya mamati ni magtagad kaninyo. 46 Mao kana nga nakapuyo kamo ug dugay sa Kadesh.”

Footnotes

  1. 1:1 Kapatagan sa Jordan: sa Hebreo, Araba. Mao usab sa bersikulo 7.
  2. 1:2 Bukid sa Sinai: sa Hebreo, Horeb. Mao usab sa bersikulo 19.
  3. 1:4 ni Moises: o, sa Ginoo.
  4. 1:7 kabungtoran sa kasadpan: sa Hebreo, Shefela.

SOUVENIRS ET EXHORTATIONS, 1:1–11:32

Moïse rappelle les paroles de l’Eternel à Horeb

Voici les paroles que Moïse adressa à tout Israël, de l’autre côté du Jourdain, dans le désert, dans la plaine, vis-à-vis de Suph, entre Paran, Tophel, Laban, Hatséroth et Di-Zahab. Il y a onze journées depuis Horeb, par le chemin de la montagne de Séir, jusqu’à Kadès-Barnéa. Dans la quarantième année, au onzième mois, le premier du mois, Moïse parla aux enfants d’Israël selon tout ce que l’Eternel lui avait ordonné de leur dire. C’était après qu’il eut battu Sihon, roi des Amoréens, qui habitait à Hesbon, et Og, roi de Basan, qui habitait à Aschtaroth et à Edréï. De l’autre côté du Jourdain, dans le pays de Moab, Moïse commença à expliquer cette loi, et dit:

L’Eternel, notre Dieu, nous a parlé à Horeb, en disant: Vous avez assez demeuré dans cette montagne. Tournez-vous, et partez; allez à la montagne des Amoréens et dans tout le voisinage, dans la plaine, sur la montagne, dans la vallée, dans le midi, sur la côte de la mer, au pays des Cananéens et au Liban, jusqu’au grand fleuve, au fleuve d’Euphrate. Voyez, j’ai mis le pays devant vous; allez, et prenez possession du pays que l’Eternel a juré de donner à vos pères, Abraham, Isaac et Jacob, et à leur postérité après eux.

Dans ce temps-là, je vous dis: Je ne puis pas, à moi seul, vous porter. 10 L’Eternel, votre Dieu, vous a multipliés, et vous êtes aujourd’hui aussi nombreux que les étoiles du ciel. 11 Que l’Eternel, le Dieu de vos pères, vous augmente mille fois autant, et qu’il vous bénisse comme il vous l’a promis! 12 Comment porterais-je, à moi seul, votre charge, votre fardeau et vos contestations? 13 Prenez dans vos tribus des hommes sages, intelligents et connus, et je les mettrai à votre tête. 14 Vous me répondîtes, en disant: Ce que tu proposes de faire est une bonne chose. 15 Je pris alors les chefs de vos tribus, des hommes sages et connus, et je les mis à votre tête comme chefs de mille, chefs de cent, chefs de cinquante, et chefs de dix, et comme ayant autorité dans vos tribus. 16 Je donnai, dans le même temps, cet ordre à vos juges: Ecoutez vos frères, et jugez selon la justice les différends de chacun avec son frère ou avec l’étranger. 17 Vous n’aurez point égard à l’apparence des personnes dans vos jugements; vous écouterez le petit comme le grand; vous ne craindrez aucun homme, car c’est Dieu qui rend la justice. Et lorsque vous trouverez une cause trop difficile, vous la porterez devant moi, pour que je l’entende. 18 C’est ainsi que je vous prescrivis, dans ce temps-là, tout ce que vous aviez à faire.

Incrédulité à Kadès-Barnéa

19 Nous partîmes d’Horeb et nous parcourûmes en entier ce grand et affreux désert que vous avez vu; nous prîmes le chemin de la montagne des Amoréens, comme l’Eternel, notre Dieu, nous l’avait ordonné, et nous arrivâmes à Kadès-Barnéa.

20 Je vous dis: Vous êtes arrivés à la montagne des Amoréens, que l’Eternel, notre Dieu, nous donne. 21 Vois, l’Eternel, ton Dieu, met le pays devant toi; monte, prends-en possession, comme te l’a dit l’Eternel, le Dieu de tes pères; ne crains point, et ne t’effraie point. 22 Vous vous approchâtes tous de moi, et vous dîtes: Envoyons des hommes devant nous, pour explorer le pays, et pour nous faire un rapport sur le chemin par lequel nous y monterons et sur les villes où nous arriverons. 23 Cet avis me parut bon; et je pris douze hommes parmi vous, un homme par tribu. 24 Ils partirent, traversèrent la montagne, et arrivèrent jusqu’à la vallée d’Eschcol, qu’ils explorèrent. 25 Ils prirent dans leurs mains des fruits du pays, et nous les présentèrent; ils nous firent un rapport, et dirent: C’est un bon pays, que l’Eternel, notre Dieu, nous donne. 26 Mais vous ne voulûtes point y monter, et vous fûtes rebelles à l’ordre de l’Eternel, votre Dieu. 27 Vous murmurâtes dans vos tentes et vous dîtes: C’est parce que l’Eternel nous hait, qu’il nous a fait sortir du pays d’Egypte, afin de nous livrer entre les mains des Amoréens et de nous détruire. 28 Où monterions-nous? Nos frères nous ont fait perdre courage, en disant: C’est un peuple plus grand et de plus haute taille que nous; ce sont des villes grandes et fortifiées jusqu’au ciel; nous y avons même vu des enfants d’Anak. 29 Je vous dis: Ne vous épouvantez pas, et n’ayez pas peur d’eux. 30 L’Eternel, votre Dieu, qui marche devant vous, combattra lui-même pour vous, selon tout ce qu’il a fait pour vous sous vos yeux en Egypte, 31 puis au désert, où tu as vu que l’Eternel, ton Dieu, t’a porté comme un homme porte son fils, pendant toute la route que vous avez faite jusqu’à votre arrivée en ce lieu. 32 Malgré cela, vous n’eûtes point confiance en l’Eternel, votre Dieu, 33 qui allait devant vous sur la route pour vous chercher un lieu de campement, la nuit dans un feu afin de vous montrer le chemin où vous deviez marcher, et le jour dans une nuée.

34 L’Eternel entendit le bruit de vos paroles. Il s’irrita, et jura, en disant: 35 Aucun des hommes de cette génération méchante ne verra le bon pays que j’ai juré de donner à vos pères, 36 excepté Caleb, fils de Jephunné; il le verra, lui, et je donnerai à lui et à ses enfants le pays sur lequel il a marché, parce qu’il a pleinement suivi la voie de l’Eternel. 37 L’Eternel s’irrita aussi contre moi, à cause de vous, et il dit: Toi non plus, tu n’y entreras point. 38 Josué, fils de Nun, ton serviteur, y entrera; fortifie-le, car c’est lui qui mettra Israël en possession de ce pays. 39 Et vos petits enfants, dont vous avez dit: Ils deviendront une proie! et vos fils, qui ne connaissent aujourd’hui ni le bien ni le mal, ce sont eux qui y entreront, c’est à eux que je le donnerai, et ce sont eux qui le posséderont. 40 Mais vous, tournez-vous, et partez pour le désert, dans la direction de la mer Rouge.

41 Vous répondîtes, en me disant: Nous avons péché contre l’Eternel; nous monterons et nous combattrons, comme l’Eternel, notre Dieu, nous l’a ordonné. Et vous ceignîtes chacun vos armes, et vous fîtes le projet téméraire de monter à la montagne. 42 L’Eternel me dit: Dis-leur: Ne montez pas et ne combattez pas, car je ne suis pas au milieu de vous; ne vous faites pas battre par vos ennemis. 43 Je vous parlai, mais vous n’écoutâtes point; vous fûtes rebelles à l’ordre de l’Eternel, et vous montâtes audacieusement à la montagne. 44 Alors les Amoréens, qui habitent cette montagne, sortirent à votre rencontre, et vous poursuivirent comme font les abeilles; ils vous battirent en Séir, jusqu’à Horma. 45 A votre retour, vous pleurâtes devant l’Eternel; mais l’Eternel n’écouta point votre voix, et ne vous prêta point l’oreille.

46 Vous restâtes à Kadès, où le temps que vous y avez passé fut de longue durée.