Ester 7
Svenska Folkbibeln
Hamans död
7 Så kom kungen och Haman till festmåltiden hos drottning Ester. 2 När vinet dracks, sade kungen till Ester också nu den andra dagen: "Vad är din bön, drottning Ester? Den skall besvaras. Vad är din begäran? Om det så gäller halva riket skall den uppfyllas." 3 Drottning Ester svarade: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och om konungen så finner för gott, låt mitt eget liv sparas, det är min bön, och låt mitt folk sparas, det är min begäran. 4 För vi är sålda, jag och mitt folk, till undergång, död och förintelse. Om vi bara hade blivit sålda till slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Den olyckan hade inte varit så stor att vi skulle ha besvärat konungen med den." 5 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester: "Vem är det, och var finns han som har vågat göra något sådant?" 6 Ester sade: "En motståndare och fiende är han, den där onde Haman."
Haman blev förskräckt för kungen och drottningen. 7 Kungen reste sig från bordet i vredesmod, lämnade sitt vin och gick ut i palatsets trädgård. Men Haman stannade kvar för att bönfalla drottning Ester om sitt liv, ty han såg att kungen hade beslutat om hans olycka. 8 När kungen kom tillbaka till festsalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ner mot soffan där Ester satt. Då sade kungen: "Tänker han också våldföra sig på drottningen härinne i min närvaro?" Knappt hade kungen sagt detta förrän man täckte över Hamans ansikte. 9 Harbona, en av kungens hovmän, sade: "Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman har låtit resa upp för Mordokaj, som med sina ord var till sådan nytta för konungen." Då sade kungen: "Häng upp honom på den!"
10 Och man hängde upp Haman på den påle han hade låtit sätta upp för Mordokaj. Sedan lade sig kungens vrede.
Ester 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Kungen låter hänga Haman
7 Kungen och Haman kom alltså till måltiden hos drottning Ester, 2 och även denna andra dag, medan de drack av vinet frågade kungen: ”Vad vill du be om, drottning Ester? Du ska få det. Vad önskar du dig? Din önskan ska uppfyllas, om det så är hälften av mitt rike.”
3 Drottning Ester svarade: ”Om du ser på mig med välvilja, min kung, och om du, o kung, finner det för gott, så rädda mitt liv, det är min bön, och skona mitt folk, det är min önskan. 4 Jag och mitt folk har nämligen blivit sålda till förintelse, till att dödas och utplånas. Om det bara varit så att vi blivit sålda till slavar och slavinnor, skulle jag ha tigit, för en sådan olycka hade inte varit så stor att man hade behövt besvära kungen med den.”
5 ”Vem är det?” frågade kung Xerxes. ”Var är han som vågar göra något sådant?” 6 ”En motståndare och fiende, den onde Haman som sitter här”, svarade Ester.
Haman blev skräckslagen inför kungen och drottningen. 7 Kungen reste sig i vredesmod, lämnade sitt vin och gick ut i slottsträdgården. Haman stannade kvar för att bönfalla drottning Ester om sitt liv, för han förstod att kungen redan fattat beslutet om hans öde. 8 Just när kungen kom tillbaka in i festsalen[a] från slottsträdgården kastade sig Haman mot soffan där Ester låg till bords.
”Tänker han till och med ofreda drottningen här i palatset inför mina ögon?” röt kungen, och knappt hade kungen hunnit säga detta innan dödsbindeln sattes för Hamans ansikte.
9 Då sa Harvona, en av kungens hovmän: ”En tjugofem meter hög påle står redan vid Hamans hus. Den har han rest för Mordokaj, som med sina ord en gång räddade kungen.”
”Häng Haman i den”, befallde kungen.
10 Så hängde de upp Haman på pålen, som han själv hade rest för Mordokaj, och först då lade sig kungens vrede.
Footnotes
- 7:8 Det hebreiska uttrycket inkluderar också ordet vin och syftar på huset eller festplatsen där vin dracks.
Ester 7
Svenska Folkbibeln 2015
Hamans död
7 (A) Så kom kungen och Haman till festmåltiden hos drottning Ester. 2 (B) Även nu på den andra dagen sade kungen till Ester medan vinet dracks: ”Vad är din önskan, drottning Ester? Den ska beviljas. Vad är din begäran? Om det så gäller halva riket ska den uppfyllas.” 3 Drottning Ester svarade: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och om kungen så finner för gott: Skona mitt liv, det är min önskan, och skona mitt folk, det är min begäran. 4 (C) För vi har blivit sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dödas och förgöras. Hade vi bara blivit sålda som slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Den olyckan hade inte varit stor nog att besvära kungen med.” 5 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester: ”Vem är det? Var är han som har vågat göra något sådant?” 6 (D) Ester sade: ”Det är en motståndare och fiende, den onde Haman där.”
Haman blev förskräckt för kungen och drottningen. 7 Kungen reste sig från bordet i vredesmod, lämnade sitt vin och gick ut i palatsets trädgård. Men Haman stannade kvar[a] för att vädja till drottning Ester för sitt liv, för han insåg att kungen hade beslutat om hans olycka. 8 När kungen kom tillbaka från palatsets trädgård till festsalen hade Haman sjunkit ner mot soffan där Ester satt. Då sade kungen: ”Tänker han till och med våldföra sig på drottningen härinne i mitt eget hus?” Knappt hade kungen sagt detta förrän man täckte över Hamans ansikte. 9 (E) Harbona, en av kungens hovmän, sade: ”Det finns en påle som Haman reste för Mordokaj, som hjälpte kungen med sina ord. Den står vid Hamans hus, femtio alnar hög.” Då sade kungen: ”Häng upp honom på den!”
10 (F) Och man hängde upp Haman på den påle som han hade låtit sätta upp för Mordokaj. Sedan lade sig kungens vrede.
Ester 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Kungen låter hänga Haman
7 Kungen och Haman kom alltså till festen som Ester hade anordnat,
2 och medan de drack av vinet frågade kungen henne på nytt vad hon önskade: Berätta nu, drottning Ester! Vad det än är du önskar så ska jag ge dig det, om det så är hälften av mitt rike!
3 Till slut svarade Ester honom: Om Ers Majestät verkligen älskar mig, och om det behagar Ers Majestät, så rädda mitt liv, det är vad jag önskar. Rädda också mitt folk.
4 Jag och mitt folk har nämligen blivit överlämnade till dem som vill förgöra oss. Vi är dömda till förintelse, att dödas och utplånas. Om det bara varit så att vi blivit sålda till slavar, skulle jag ha tigit och inte besvärat Ers Majestät.
5 Vad är det du talar om? frågade kung Ahasveros. Vem skulle våga göra något sådant mot er?
6 Haman, denne onde man som jag har bjudit till mitt bord, är vår fiende, svarade Ester.Haman blev då alldeles blek av skräck,
7 men kungen reste sig hastigt och gick ut i trädgården. Haman började då be drottning Ester för sitt liv, för nu förstod han vad som väntade honom.
8 I sin förtvivlan hade han sjunkit ner framför drottning Ester, och där fick kungen se honom när han återvände från trädgården.Tänker han till och med våldföra sig på drottningen här i palatset inför mina ögon? röt kungen, och omedelbart sattes dödsbindeln för Hamans ögon.
9 Då kom Harebona, en av hovmännen, fram till kungen. Ers Majestät, sa han. Haman har gett befallning om att en tjugofem meter hög galge ska byggas för att hänga Mordokai, han som räddade kungens liv! Den står hemma hos Haman.Häng Haman i den, befallde kungen.
10 Man gjorde som kungen befallt och hängde Haman i galgen, och först då gick kungens vrede över.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica