Add parallel Print Page Options

Han

14 Du min duva bland bergsklyftor,
    i gömstället i bergsväggen,
låt mig se din gestalt,
    låt mig höra din röst!
För din röst är underbar,
    din gestalt så skön.

Vännerna:[a]

15 Fånga rävarna åt oss,
    de små rävarna som förstör vingårdarna,
våra vingårdar som nu står i blom.

Hon:

16 Min älskade är min och jag är hans,
    han som vallar sin hjord bland liljorna.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:15 Det är osäkert om det är vännerna som talar, men pluralformen (oss…våra) tyder på det.