Höga Visan 2:14-16

Svenska 1917

¹⁴ Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.» ----

¹⁵ Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom. ----

¹⁶ Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.