Hesekiel 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herrens vrede drabbar hela landet
7 Herrens ord kom till mig: 2 ”Människa, så säger Herren, Herren till Israels land:
’Slutet har kommit, slutet har kommit
för landets fyra hörn.
3 Nu är slutet över dig,
för jag ska låta min vrede komma över dig
och döma dig för dina gärningar,
ge dig igen för allt det askyvärda du gjort.
4 Jag ska inte ha något förbarmande med dig,
inte skona dig.
Jag ska verkligen straffa dig
för vad du har gjort,
för alla dina avskyvärda handlingar.
Då ska ni inse att jag är Herren.’
5 Så säger Herren, Herren:
’Den ena olyckan ska komma efter den andra.[a]
6 Slutet har kommit, slutet har kommit,
det har rest sig mot dig.
Se, det kommer!
7 Din dom kommer över dig,
du som bor i landet,
tiden närmar sig, dagen är inne,
bestörtning, inga glädjerop på bergen.[b]
8 Snart ska jag tömma ut min vrede över dig,
ösa ut min förbittring på dig,
och döma dig för dina gärningar,
ge dig igen för allt det askyvärda du gjort.
9 Jag ska inte ha något förbarmande med dig,
inte skona dig.
Jag ska ge dig igen
för vad du har gjort,
dina avskyvärda handlingar ska komma över dig själv.
Då ska ni inse att det är jag, Herren, som slår er.
10 Dagen är inne, domen kommer,
den närmar sig.
Staven blomstrar,
övermodet frodas.[c]
11 Våldet har växt till en ondskans stav.
Inget av folket blir kvar,
ingen från den där hopen,
inget av deras rikedom,
inget av värde.[d]
12 Tiden är inne, dagen drar allt närmare.
Köparen ska inte glädja sig
och säljaren inte sörja,
för vreden drabbar hela hopen.
13 Säljaren ska inte återvända till det han sålt,
så länge de lever,
för vreden[e] drabbar hela hopen.
För deras synders skull
ska ingen av dem få behålla livet.
14 De blåser i hornet
och gör sig redo,
men ingen drar ut till strid,
för min vrede drabbar hela hopen.
15 Svärdet härjar där ute,
pest och hungersnöd där inne.
Den som är ute på fälten
dör genom svärdet,
den som är inne i staden
går under genom hungersnöd och pest.
16 De som undkommer och flyr
är uppe i bergen,
klagande som duvor i dalarna,
var och en över sin synd.
17 Alla står där handfallna,
allas knän blir som vatten.[f]
18 De klär sig i säcktyg
och höljer sig i skräck,
skam täcker deras ansikten,
och allas huvuden är rakade.
19 De kastar sitt silver på gatan,
och deras guld har blivit orent.
Deras silver och guld kan inte rädda dem
på Herrens vredes dag.
Dessa ägodelar kan varken tillfredsställa deras hunger
eller fylla deras magar.
Sådant har fått dem att falla i synd.
20 Dess härliga glans blev deras stolthet,
de gjorde av det sina vidriga avgudar
och sina avskyvärda bilder.
Därför gör jag det till orenhet för dem.
21 Jag ska ge det som byte till främlingar
och som rov till jordens gudlösa,
och de kommer att vanhelga det.
22 Jag ska vända mig bort från dem,
och de kommer att vanhelga min dyrbarhet[g].
Våldsmän ska komma in och vanhelga den.
23 Gör i ordning kedjor,
för landet är fullt av blodsutgjutelse
och staden full av våld.
24 Jag ska leda dit de värsta folken,
och de ska inta deras hem.
Jag ska göra slut på de starkas övermod,
och deras helgedomar ska vanhelgas.
25 Ångesten kommer,
och de söker efter frid, men finner ingen.
26 Olycka ska komma efter olycka,
sorgebud ska följa sorgebud.
De försöker få en syn av en profet.
Prästen saknar lagen,
och de äldste har inga råd.
27 Kungen sörjer,
fursten klär sig i fasa[h],
och landets folk står med darrande händer.
Jag ska ge dem igen för vad de gjort
och döma dem så som de själva har dömt.
Då ska de inse att jag är Herren.’ ”
Footnotes
- 7:5 Eller: En olycka kommer, en unik olycka kommer.
- 7:7 Ordet domär en högst osäker översättning av ett hebreiskt ord vars betydelse är oviss. Grundtextens innebörd är också osäker när det gäller inga glädjerop på bergen.
- 7:10 För domen se not till v. 7 (första delen). Staven är i sammanhanget ett svårtolkat ord, eftersom dess naturligaste syftning skulle vara Arons stav, men den poetiska parallellismen med följande rad gör denna tolkning svår. Ett alternativ skulle kunna vara en annan vokalisering i den hebreiska texten (där det från början inte fanns några vokaltecken), som skulle ge betydelsen orättvisa, laglöshet.
- 7:11 Grundtextens innebörd är osäker.
- 7:13 Egentligen synen, men här följer översättningen ett rättelseförslag i grundtexten, som verkar mer troligt i sammanhanget.
- 7:17 Dvs. mjuka, ostadiga. I Septuaginta är bildspråket starkare – en människa kan inte hålla tillbaka sin urin i extrema spänningstillstånd.
- 7:22 Syftar antingen på templet eller dess allra heligaste, Jerusalem eller möjligen hela landet (se följande vers).
- 7:27 Ett ofta förekommande ord hos Hesekiel, som vanligtvis syftar på någon form av ödeläggelse (t.ex. 6:14).
Ézéchiel 7
La Bible du Semeur
Le jour de la fin arrive
7 L’Eternel m’adressa la parole et me dit :
2 O toi, fils d’homme, ╵voici ce que déclare ╵le Seigneur, l’Eternel,
au pays d’Israël : ╵La fin est arrivée !
Aux quatre extrémités ╵du pays, c’est la fin !
3 Oui, maintenant, ╵c’en est fini de toi,
car je vais déchaîner ╵contre toi ma colère
et je vais te juger ╵pour ta conduite :
je te ferai payer ╵toutes tes abominations.
4 Je n’aurai pas pour toi ╵un regard de pitié,
je serai sans merci,
je te rétribuerai ╵pour ta conduite,
et, de tes abominations, ╵tu resteras coupable ;
et vous reconnaîtrez ╵que je suis l’Eternel.
5 Voici ce que vous dit ╵le Seigneur, l’Eternel :
Un malheur, oui un malheur sans pareil
va survenir !
6 La fin arrive. ╵C’est vrai, elle arrive la fin,
c’en est fini de toi,
la voilà qui arrive.
7 La ruine vient pour toi, ╵habitant du pays !
Oui, le moment arrive,
le jour est proche[a].
Voici : sur les montagnes, ╵c’est la consternation ╵au lieu des cris de joie.
8 Maintenant, sans tarder, ╵moi, je vais déverser ╵ma colère sur toi,
et j’irai jusqu’au bout ╵de tout mon courroux contre toi.
Oui, je te jugerai ╵pour ta conduite,
je te ferai payer ╵toutes tes abominations.
9 Je n’aurai pas pour toi ╵un regard de pitié,
je serai sans merci,
je te rétribuerai ╵pour ta conduite
et, de tes abominations, ╵tu resteras coupable,
et vous reconnaîtrez ╵que c’est moi, l’Eternel, ╵qui vous aurai frappés.
La ruine se prépare
10 Voici le jour ! ╵Elle arrive la ruine !
Oui, elle se prépare,
et le bâton qui va frapper fleurit,
l’arrogance s’épanouit,
11 la violence se dresse
pour servir de bâton ╵à la méchanceté.
Il ne restera rien ╵ni de ce peuple,
de ces multitudes bruyantes,
ni de tout son tumulte[b],
ni de sa gloire.
12 Le temps arrive,
le jour approche :
que celui qui achète ╵ne se réjouisse pas,
et que celui qui vend ╵ne se désole pas,
car la colère plane
sur toute cette multitude,
13 parce que le vendeur ╵ne retrouvera pas ╵ce qu’il avait vendu,
même s’il demeurait ╵au nombre des vivants.
En effet, la révélation ╵concernant cette multitude ╵ne sera jamais révoquée :
à cause de ses fautes, ╵aucun d’eux ne pourra ╵sauver sa vie.
14 On sonnera du cor, ╵et l’on se tiendra prêt,
mais aucun n’ira au combat
car ma colère plane ╵sur toute cette multitude.
Pas d’échappatoire
15 Au dehors de la ville, ╵c’est l’épée qui sévit,
au dedans, c’est la peste ╵et la famine.
Celui qui est aux champs
périra par l’épée,
et celui qui est dans la ville,
la peste et la famine ╵le feront succomber.
16 Si quelque rescapé ╵parvient à s’échapper,
il s’enfuira vers les montagnes
tout comme les colombes des vallées.
Et ils gémiront tous[c],
chacun pour son péché.
17 Leurs mains pendront sans force
et leurs genoux flageoleront.
18 Ils porteront ╵des habits de toile de sac
et la frayeur les saisira,
la honte se lira ╵sur chacun des visages,
toutes les têtes ╵seront rasées[d].
19 Ils jetteront ╵leur argent dans les rues,
et considéreront ╵leur or comme souillé,
car ni l’argent ni l’or ╵ne pourront les sauver
au jour de la colère ╵de l’Eternel,
ni apaiser leur faim ;
ils ne satisferont ╵aucun de leurs désirs,
car c’est l’argent et l’or ╵qui les ont fait tomber
dans le péché.
20 Ils ont mis leur orgueil ╵dans leurs parures magnifiques
et ils s’en sont servis ╵pour fabriquer ╵des idoles abominables ╵et exécrables.
C’est pourquoi tout cela ╵je le rendrai souillé pour eux :
21 je le livrerai à des étrangers ╵pour qu’ils le pillent,
comme butin ╵aux méchants de la terre
qui viendront souiller tout cela.
22 Je détournerai d’eux ma face
et l’on profanera ╵le lieu que je chéris.
Des brigands y pénétreront ╵et le profaneront.
23 Fabriquez-vous des chaînes,
car les crimes font loi ╵dans ce pays,
et la ville est remplie de violence.
24 J’amènerai ici ╵les pires des peuples païens
afin qu’ils prennent possession ╵de leurs maisons.
J’abattrai l’orgueil des puissants,
leurs sanctuaires[e] seront profanés.
25 Voici : la ruine vient,
ils chercheront la paix ╵sans pouvoir la trouver.
26 Désastre sur désastre ╵viendront les submerger,
il y aura un afflux incessant ╵de mauvaises nouvelles.
Ils solliciteront ╵en vain quelque révélation ╵de la part du prophète,
la loi fera défaut au prêtre
et les responsables du peuple ╵seront dépourvus de conseil.
27 Le roi prendra le deuil,
et le prince sera vêtu ╵des habits des temps de malheur,
le peuple du pays ╵aura les mains tremblantes.
C’est d’après leur conduite ╵que je les traiterai
et je les jugerai ╵selon leurs propres règles,
et ils reconnaîtront ╵que je suis l’Eternel.
Footnotes
- 7.7 Voir 13.5 ; 22.21-22 ; Es 2.12 ; Jl 1.15 ; 2.1 ; 4.14 ; Am 5.18 ; Ab 15 ; So 1.7.
- 7.11 tumulte: sens incertain.
- 7.16 L’ancienne version grecque a : et je les ferai mourir.
- 7.18 Marques de deuil et de tristesse.
- 7.24 leurs sanctuaires: selon l’ancienne version grecque. Le texte hébreu traditionnel a : ceux qui les sanctifient.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
La Bible Du Semeur (The Bible of the Sower) Copyright © 1992, 1999 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.