Jesaja 7-9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Assyrien hotar Juda
(7:1—39:8)
Achas regerar i Juda
(7:1—12:6)
Aram och Israel hotar Juda
7 När Achas, Jotams son och Ussias sonson, var kung i Juda anfölls Jerusalem av Arams kung Resin och Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte inta staden.
2 När man vid Davids hov fick höra att Aram hade allierat sig med Efraim, skakade både kungen och hans folk som skogens träd skakas av en storm.
3 Då sa Herren till Jesaja: ”Ta med dig din son Shear Jashuv[a] och gå ut och möt kung Achas vid slutet av Övre dammens vattenledning på vägen till Valkarfältet. 4 Säg till honom: ’Håll dig bara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet för dessa två rykande vedstumpar, Resin med araméerna och Remaljas son, i deras rasande vrede. 5 Aram, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig. De säger: 6 ”Vi ska invadera Juda och skapa panik där, dela det mellan oss och göra Taveals son till dess kung.” 7 Men så säger Herren, Herren:
Det ska inte lyckas,
så ska inte ske,
8 för Damaskus härskar över Aram,
och Resin över Damaskus.
Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat som folk.
9 Samaria härskar över Efraim,
och Remaljas son över Samaria.
Om ni inte står fasta i tron
kan ni inte bestå.’ ”
Immanuel – Gud med oss
10 Herren talade igen till kung Achas:
11 ”Be Herren, din Gud, om ett tecken, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” 12 Men Achas sa: ”Jag vill inte be, jag vill inte pröva Herren.” 13 Då sa Jesaja: ”Lyssna, Davids ätt! Är det inte nog att ni sätter människors tålamod på prov? Ska ni också pröva min Guds tålamod? 14 Därför ska Herren själv ge er ett tecken. Jungfrun[b] ska bli med barn och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. 15 Grädde och honung ska han äta tills han lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. 16 För innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda, ska det land ödeläggas vars två kungar du är så rädd för. 17 Herren ska genom kungen av Assyrien låta sådana tider komma över dig och ditt folk och din fars familj, som inte förekommit sedan Efraim bröt upp från Juda.”
18 Den dagen ska Herren locka hit flugorna längst bort vid änden av Egyptens floder och bina i Assyrien. 19 De ska allesammans komma och slå sig ner i djupa raviner och klippskrevor, i de törniga snåren och vid vattenhålen. 20 Då ska Herren med en hyrd rakkniv från andra sidan Eufrat, Assyriens kung, raka av allt hår på huvudet och benen och skära bort även skägget. 21 Då ska var och en bara kunna föda upp en ko och två får. 22 Men man kommer att få så mycket mjölk att man kan leva av grädden. Ja, alla som blir kvar i landet ska leva av grädde och honung. 23 Då ska det ske att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar[c] silver, ska det bara finnas tistlar och törne kvar. 24 Med pilar och båge ska man gå dit, för hela landet är täckt av tistel och törne. 25 På alla de berg där man nu arbetar med hacka ska man inte längre kunna gå av fruktan för tistel och törne. Där ska man släppa korna på bete och låta fåren trampa.
Jesaja och hans barn som tecken
8 Herren sa till mig: ”Ta en stor bokrulle och skriv tydligt[d] på den: ’Maher shalal hash bas’, ’plundra fort, snabbt byte.’ ” 2 Jag kallade till mig trovärdiga vittnen, prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son. 3 Sedan gick jag in till profetissan, och hon blev med barn och födde en son. Då sa Herren till mig: ”Kalla honom ’Maher shalal hash bas.’ 4 För innan pojken ens kan säga ’mamma’ eller ’pappa’, ska både Damaskus rikedomar och bytet från Samaria föras bort till kungen i Assyrien.”
5 Sedan talade Herren till mig igen och sa:
6 ”Eftersom detta folk förkastar Siloas stillaflytande vatten
och gläder sig över Resin och Remaljas son,
7 ska Herren låta den väldiga Eufratflodens vattenmassor komma över det,
kungen av Assyrien med hela hans makt.
Floden ska stiga över alla sina bräddar och gå över sina vallar,
8 forsa in i Juda och svämma över tills vattnet når ända upp till halsen.
Hans utbredda vingar ska täcka ditt land i hela dess vidd, Immanuel.”
9 Slut er samman, ni folk,
ni ska ändå krossas!
Lyssna, alla länder långt borta!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!
10 Gör upp era planer,
det blir ändå inget av dem,
och tala om vad ni vill,
det kommer ändå inte att lyckas,
för Gud är med oss.[e]
11 Herren talade allvarligt till mig och varnade mig för att gå samma väg som detta folk: 12 ”Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det. 13 Härskarornas Herre ska ni hålla helig, honom ska ni frukta och bäva för. 14 Han ska vara en helgedom, för Israels båda släkter ska han vara en stötesten och en klippa som man faller på, och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. 15 Många ska snubbla på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”
16 Bind vittnesbördet och försegla lagen bland mina lärjungar. 17 Jag väntar på Herren som döljer sig för Jakobs ätt, jag hoppas på honom.
18 Se, jag och barnen som Herren har gett mig är tecken och förebud i Israel från härskarornas Herre, som bor på Sions berg.
19 När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, skulle då inte folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda i stället för de levande?[f] 20 Gå till lagen och vittnesbördet! Om de inte talar i enlighet med dessa, så kommer de inte att få se någon gryning. 21 Lidande och hungrande ska de dra fram genom landet, och eftersom de är utsvultna ska de rasa mot och förbanna sin kung och Gud. De ska se uppåt 22 och ner på jorden, men överallt finns bara bedrövelse och mörker, en ångestens natt, och de ska drivas ut i det yttersta mörkret.
Profetia om Messias
9 Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.
2 Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus.
Över dem som bor i skuggans land
strålar ett ljus fram.
3 Du gör folket talrikt
och ger dem en stor glädje.
De gläder sig inför dig
som man gläder sig under skördetiden
och som man jublar
när man delar upp bytet.
4 Oket som var deras börda,
bjälken på deras axlar
och förtryckarens piska
bryter du sönder,
så som du gjorde på Midjans tid.
5 Stövlar som trampats av soldater i strid,
mantlar som sölats ner i blod,
allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.
6 Därför ett barn har fötts åt oss,
en son är oss given.
Väldet har lagts på hans axlar,
och han ska kallas
”Underbar Rådgivare”,
”Mäktig Gud”,
”Evig Fader”,
”Fridsfurste”.
7 Väldet ska bli stort
och friden utan slut
över Davids tron och hans kungadöme.
Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
nu och för evigt.
Härskarornas Herres lidelse ska göra det.
Herrens vrede mot Israel
8 Herren sände ett budskap mot Jakob,
och det föll ner över Israel.
9 Hela folket fick reda på det,
Efraim och Samarias invånare.
Men de sade i stolthet och övermod:
10 ”Tegelmurar har fallit,
men vi ska bygga upp nya med huggen sten.
Mullbärsfikonträd har huggits ner,
men vi ska ersätta dem med cedrar.”
11 Herren har rest Resins fiender mot dem
och hetsat upp deras fiender,
12 araméerna i öster och filistéerna i väster,
och med vidöppna gap ska de sluka Israel.
Ändå har Herrens vrede inte lagt sig,
utan hans hand är fortfarande lyft.
13 Men folket har inte vänt om
till honom som slagit dem,
de har inte sökt härskarornas Herre.
14 Därför hugger Herren av från Israel
huvud och svans,
palmtopp och strå,
på en och samma dag.
15 De äldste och förnämsta är huvudet,
och de falska profeterna är svansen.
16 De som har lett detta folk har fört det vilse,
de som blivit ledda har hamnat fel.
17 Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män
och inte visa barmhärtighet mot faderlösa och änkor,
för de är alla gudlösa och onda,
och ur varje mun kommer skamligt tal.
Men inte ens nu har Herrens vrede lagt sig,
utan fortfarande är hans hand lyft.
18 För ondskan brinner som en eld
och förtär törnen och tistlar.
Den sätter snårskogen i brand,
och röken stiger mot skyn som en pelare.
19 Av härskarornas Herres vrede brinner landet,
och dess invånare är som bränsle på elden.
Ingen skonar sin nästa.
20 Man sliter åt sig till höger
men hungrar fortfarande,
man hugger för sig till vänster
men får inte nog.
Alla hugger in på varandra:
21 Manasse äter Efraim
och Efraim Manasse,
och båda tillsammans på Juda.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.
Footnotes
- 7:3 Betyder En rest vänder om.
- 7:14 Det hebreiska ordet betyder i första hand den unga kvinnan och syftar på en flicka som kan eller ska gifta sig, men det kan också syfta på en kvinna fram tills att hon får sitt första barn. En god, ogift kvinna var en jungfru, vilket motiverar den översättningen. Så står det också i Septuaginta mer preciserat jungfrun, som evangelierna senare visar var fallet med Maria, Jesus mor. Immanuel betyder Gud med oss.
- 7:23 En sikel motsvarade ca 12 gram.
- 8:1 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
- 8:10 På hebreiska Immanu El/Immanuel.
- 8:19 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.