20 Katastrof på katastrof ropas ut,
        hela landet läggs öde.
    Plötsligt blir mina tält förstörda,
        på ett ögonblick mina tältdukar.

21 Hur länge ska jag se stridsbaneret
        och höra hornstötarna?
22 (A) Mitt folk är dåraktigt,
        de känner mig inte.
    De är oförnuftiga barn
        och förstår ingenting.
    De är skickliga på att göra ont,
        men de förstår inte att göra gott.

Read full chapter