Mitt folk var förlorade får.
    Deras herdar förde dem vilse
och lät dem irra omkring på bergen.
De strövade från berg till höjd
    och glömde sin viloplats.
Alla som träffade på dem slukade dem,
och deras motståndare sade:
    "Vi är utan skuld."
Det skedde därför att de hade syndat mot Herren,
rättfärdighetens boning,
    mot Herren, deras fäders hopp.

Fly ut ur Babel,
    drag bort från kaldeernas land,
och var som bockar framför hjorden.

Read full chapter