17 (A) Som en havande kvinna våndas
    när hon är nära att föda
        och ropar ut sin smärta,
    så är det med oss inför dig, Herre.
18 (B) Vi var havande och våndades,
        men vi födde vind.
    Vi har inte gett landet frälsning,
        och ingen föds till att bo
            på jorden.

19 (C) Dina döda ska bli levande,
        mina dödas[a] kroppar ska uppstå.
    Vakna upp och jubla,
        ni som bor i stoftet,
    för din dagg är ljusets dagg,
        och jorden ska ge igen
            de avsomnade.

Read full chapter

Footnotes

  1. 26:19 mina dödas   Andra handskrifter (Peshitta): "deras döda".