14 (A) Jag låter som en svala,
            som en trana,
        jag kuttrar som en duva.
    Mina matta ögon
        ser längtansfullt mot höjden:
    "Herre, jag är betryckt.
        Ta dig an min sak!"

15 Vad ska jag säga?
    Han har både talat till mig
        och själv utfört sitt verk.
    Jag får vandra varsamt alla mina år
        efter det bittra
            min själ varit med om.
16 Herre, trots sådant
        lever människor,
    och genom allt sådant
        hålls min ande vid liv.
    Du gör mig frisk
        och låter mig leva.

Read full chapter