Add parallel Print Page Options

Herrens tjänare ett ljus för världen

49 Lyssna till mig, alla ni avlägsna länder! Herren kallade mig innan jag var född. Redan när jag var i moderlivet kallade han mig vid mitt namn.

Gud ska göra mina domsord skarpa som svärd. Han har gömt mig i skuggan av sin hand. Jag är som en vass pil i hans koger.

Du är min tjänare, sa han till mig, en Guds furste med makt, och du ska förhärliga mig.

Men mitt arbete för dem tycks vara alldeles förgäves, svarade jag. Jag har slösat mina krafter på dem utan något gensvar. Men jag överlämnar allt åt Gud, och min lön finns hos honom.

Och nu, säger Herren, han som gjorde mig till sin tjänare redan innan jag var född, som gav mig uppdraget att ge honom hans folk Israel tillbaka och som har gett mig förtroende och kraft att utföra detta uppdrag:

Du ska göra mer än bara upprätta Israel åt mig. Jag ska göra dig till ett ljus för alla världens nationer så att du kan förmedla min frälsning också till dem.

Herren, befriaren och den Helige i Israel, säger till den som är övergiven och föraktad av människor och till den som jordens regenter trampar under sina fötter: Kungar ska resa sig när du går förbi, och furstar ska buga sig inför dig därför att Herren har utvalt dig. Han, den trofaste Herren, den Helige i Israel, utväljer dig.

Herren ska trösta sitt folk

8-9 Herren säger: Du har gjort din begäran i rätt ögonblick. Jag ska bevara dig från ond, bråd död och genom dig ingå ett förbund med alla folk. Jag ska ge dig ett tecken och ett löfte, som visar att jag ska återupprätta Israels land och återlämna det åt dess eget folk igen. Genom dig säger jag till mörkrets fångar: 'Kom ut! Jag ger er frihet!' De ska vara mina får och beta på grönskande ängar och gräsklädda höjder.

10 De ska aldrig vara hungriga eller törstiga. Den heta solen och den brännande ökenvinden ska aldrig mer nå dem. Herren ska i sin stora nåd leda dem utmed svalkande vattendrag.

11 Jag ska göra bergen till jämn mark framför dem, och vägarna ska gå fram högt ovanför dalarna.

12 Mitt folk ska vända tillbaka långt bortifrån, från norr och väster och söder.

13 Sjung av glädje, ni himlar, och ropa högt, du jord! Stäm upp en sång, ni berg, för Herren har tröstat sitt folk och ska ha medlidande med det.

14 Ändå säger de: Herren övergav oss, han har glömt bort oss.

15 Men det är inte så! Kan en mor glömma bort sitt lilla barn och låta bli att älska sin egen son? Även om något sådant skulle kunna ske, ska jag i alla fall inte glömma er.

16 Jag har skrivit ditt namn i min hand, och framför mina ögon har jag alltid en bild av Jerusalems murar.

17 Snart kommer de som ska bygga upp staden, och de ska jaga bort dem som ödelagt den.

18 Se er omkring bara! Alla ska komma tillbaka hem. De ska vara som juveler i en bruds utsmyckning.

19 Till och med de mest avfolkade delarna av ert övergivna land ska bli befolkade, och de fiender som hade er som slavar ska vara långt borta.

20 Generationer som fötts i landsflykt ska komma tillbaka och säga: 'Vi behöver mer utrymme! Det är fullt överallt!'

21 Då ska du tänka: 'Vem är det som gett mig allt det här? De flesta av mina barn dödades, och de övriga fördes bort i fångenskap och lämnade mig här ensam. Vem är det som fött och fostrat dem åt mig?'

22 Herren Gud säger: Jag ska ge ett tecken åt hedningarna, och de ska bära dina söner i sina armar och föra dem tillbaka till dig. Dina döttrar ska de bära på sina axlar.

23 Kungar och drottningar ska tjäna dig. De ska ge dig vad du behöver. De ska buga sig till jorden för dig och slicka dammet från dina fötter. Då ska du förstå att jag är Herren. De som tror på mig ska aldrig komma på skam.

24 Vem kan rycka bytet ur en mäktig mans hand? Vem kan ge en tyrann order om att släppa sina fångar?

25 Men Herren säger: Till och med fångarna hos de mäktigaste härskarna ska bli fria, för jag ska kämpa mot dem som strider mot dig, och jag ska rädda dina barn.

26 Jag ska mätta dina fiender med deras eget kött, och de ska bli druckna av sitt eget blod. Hela världen ska förstå att jag, Herren, är din frälsare och befriare, den Mäktige i Israel.

Herrens tjänare ett ljus för världen

49 Hör på mig, ni avlägsna länder!
    Lyssna, ni folk i fjärran!
Herren kallade mig innan jag var född.
    Redan när jag var i moderlivet
    nämnde han mig vid mitt namn.
Han har gjort mitt tal skarpt som svärd.
    Han har gömt mig i skuggan av sin hand.
Han har gjort mig till en slipad pil
    och dolt mig i sitt koger.
Han sa till mig:
    ’Du är min tjänare, Israel,
    genom dig ska jag visa min härlighet.’
Jag sa:
    ’Förgäves har jag tröttat ut mig,
förgäves och fåfängt förbrukat min kraft.
    Ändå är min rätt hos Herren
och min lön hos min Gud.’

Och nu har Herren talat,
    han som gjorde mig till sin tjänare
redan innan jag var född,
    för att föra Jakob tillbaka,
och samla Israel hos sig.
    Så skulle jag bli ärad inför Herren
    och min Gud vara min styrka.
Han säger:
    ’Det är för lite för dig att bara vara min tjänare
    som återupprättar Jakobs stammar
och för tillbaka dem som jag bevarat av Israels folk.
    Jag ska göra dig till ett ljus för alla folk,
för att du ska vara till räddning för hela jorden.’ ”

Så säger Herren, Israels befriare och Helige,
    till den som är föraktad och avskydd av folken,
till kungens tjänare:
    ”Kungar ska se det och resa sig,
furstar se det och buga sig,
    för Herren är trofast,
Israels Helige, som har utvalt dig.”

Herren ska trösta sitt folk

Så säger Herren:
    ”Jag bönhör dig i nådens tid
och hjälper dig på räddningens dag.
    Jag ska bevara dig
och genom dig ingå ett förbund med folket,
    för att återupprätta landet
och återlämna de förödda arvslotterna.
    Till de fångna ska jag säga: ’Gå ut!’
och till dem som sitter i mörkret: ’Kom fram!’

De ska finna bete längs vägarna
    och betesmark på alla kala höjder.
10 De ska inte hungra eller törsta.
    Ökenhettan och solen ska inte bränna dem.
Han som förbarmar sig över dem
    ska leda dem och föra dem till vattenkällor.
11 Jag förvandlar alla mina berg till väg,
    högt däruppe bygger jag vägar.
12 Se, de kommer långt bortifrån,
    från norr och väster och Assuans land.”

13 Ropa av glädje, ni himlar,
    och gläd dig, du jord!
Stäm upp en sång, ni berg!
    För Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig över sina lidande.

14 Sion säger:
    Herren har övergett mig,
han har glömt bort mig.”

15 ”Kan en mor glömma bort sitt lilla barn,
    så att hon inte förbarmar sig över det barn hon själv fött?
Även om hon skulle glömma,
    ska jag i alla fall inte glömma dig.
16 Jag har skrivit ditt namn i min hand,
    och dina murar är alltid inför mig.
17 Dina söner skyndar sig tillbaka,
    och de som förstörde och ödelade
drar sig bort från dig.
18     Lyft blicken och se dig omkring!
Alla samlas och kommer till dig.
    Så sant jag lever, säger Herren,
du ska bära dem som prydnader,
    binda dem om dig likt brudsmycken.

19 Du har legat i ruiner, ödelagd,
    och landet har varit förhärjat.
Men nu ska du bli för trång för folket,
    och de som skövlade dig ska vara långt borta.
20 Du ska höra barnen
    som föddes under din barnlöshets tid säga:
’Här är det för trångt för mig,
    ge mig mer plats!’
21 Då ska du tänka:
    ’Vem har fött dessa åt mig?
Jag var ju barnlös och ofruktsam,
    i exil och förskjuten.
Vem har fostrat dessa?
    Jag var lämnad ensam,
så varifrån kommer dessa?’ ”

22 Så säger Herren, Herren:

”Jag ska ge ett tecken åt folken,
    resa mitt banér för dem,
och de ska bära dina söner i sina armar
    och dina döttrar på sina axlar.
23 Kungar ska fostra dem som fäder
    och drottningar amma dem.
De ska buga sig till jorden för dig
    och slicka dammet av dina fötter.
Då ska du förstå att jag är Herren.
    De som hoppas på mig
ska aldrig komma på skam.”

24 Kan man rycka bytet från den mäktige
    eller rädda fångar undan den grymme[a]?

25 Så säger Herren:

”Fångarna ska förvisso tas från den mäktige
    och bytet räddas undan den grymme.
Jag ska strida mot dem som strider mot dig,
    och jag ska själv rädda dina barn.
26 Jag ska låta dina förtryckare äta sitt eget kött,
    och de ska bli druckna av sitt eget blod, som av vin.
Hela mänskligheten ska då förstå
    att jag, Herren, är din räddare och befriare, Jakobs Mäktige.”

Footnotes

  1. 49:24 Ordagrant: den rättfärdige. Utifrån en handskrift från Qumran, översättningarna Vulgata, Peshitta och Septuaginta, samt vers 25, kan ”den grymme” vara mer korrekt.

II. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN (Kap 49-57)

Messias, Herrens tjänare

49 Hör på mig, ni kustländer, lyssna, ni folk, som bor i fjärran.
Herren kallade mig när jag ännu var i moderlivet,
han nämnde mitt namn medan jag låg i min mors sköte.
Han gjorde min mun lik ett skarpt svärd
och gömde mig under sin hands skugga.
Han gjorde mig till en vass pil
    och dolde mig i sitt koger.
Han sade till mig: "Du är min tjänare, Israel,
genom dig vill jag förhärliga mig."
Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig,
utan nytta har jag förbrukat min kraft.
Dock, min rätt är hos Herren
    och min lön är hos min Gud."
Och nu säger Herren,
    han som från moderlivet danade mig till sin tjänare,
för att föra Jakob tillbaka till honom,
så att Israel samlas hos honom
    - ty jag är ärad i Herrens ögon,
och min Gud är min starkhet -
han säger: Det är för lite för dig, då du är min tjänare,
att endast upprätta Jakobs stammar
    och föra tillbaka de bevarade av Israel.
Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken,
för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns.
Så säger Herren, Israels återlösare, hans Helige,
till honom som är föraktad av var själ,
till honom som är avskydd av folken,
till honom som är härskares tjänare:
Kungar skall se det och stå upp,
    furstar skall se det och tillbedja
för Herrens skull, han som är trofast,
för Israels Heliges skull, han som har utvalt dig.

Så säger Herren:
    Jag bönhör dig i nådens tid,
jag hjälper dig på frälsningens dag.
    Jag skall bevara dig
och göra dig till ett förbund för folket,
för att upprätta landet
    och utskifta de förödda arvslotterna
och säga till de fångna: "Drag ut",
    och till dem som sitter i mörkret: "Kom fram."
De skall finna bete utmed vägarna,
    betesplatser på alla kala höjder.
10 De skall varken hungra eller törsta,
ökenhettan och solen skall inte skada dem,
ty deras förbarmare skall leda dem
    och föra dem till vattenkällor.
11 Jag skall göra alla mina berg till jämna vägar,
och mina banade vägar skall byggas höga.
12 Se, där kommer de fjärran ifrån,
    somliga från norr och andra från väster,
somliga från sineernas land.
13 Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord,
brist ut i jubel, ni berg.
    Ty Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig över sina betryckta.

Herren har inte glömt Sion

14 Men Sion säger: " Herren har övergivit mig,
Herren har glömt mig."
15 Kan då en mor glömma sitt barn,
    så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt?
Och även om hon kunde glömma sitt barn,
skall jag inte glömma dig.
16 Se, på mina händer har jag upptecknat dig.
Dina murar står alltid inför mig.
17 Dina söner skyndar sig tillbaka,
    medan de som förstör och ödelägger dig drar bort ifrån dig.
18 Lyft upp dina ögon och se dig omkring,
alla samlas de hos dig.
    Så sant jag lever, säger Herren,
du skall få klä dig i dem alla som en skrud
och lik en brud fästa dem omkring dig.
19 Ty om du tidigare låg i ruiner och var ödelagd
och ditt land var förött,
    skall det nu bli för trångt att bo där,
och de som fördärvar dig skall vara långt borta.
20 Du skall få höra barnen säga,
    de som föddes under din barnlöshet:
"Platsen är för trång för mig,
    gör plats för mig, så att jag kan bo här."
21 Då skall du säga i ditt hjärta:
    "Vem har fött dessa åt mig?
Jag var ju barnlös och ofruktsam,
    landsflyktig och fördriven.
Vem har fostrat dessa?
    Se, jag var lämnad ensam kvar.
Varifrån kommer då dessa?"

22 Så säger Herren Herren:
    Se, jag skall lyfta min hand mot folken,
resa mitt baner för hednafolken.
    Då skall de komma med dina söner i sin famn
och bära dina döttrar på sina axlar.
23 Kungar skall vara dina barns vårdare,
och furstinnor dina ammor.
    De skall falla ner inför dig med ansiktet mot jorden
och slicka stoftet vid dina fötter.
    Och du skall inse att jag är Herren
och att de som hoppas på mig inte kommer på skam.

24 Kan man ta ifrån den starke hans byte
eller rycka fångarna från den som har segerns rätt?[a]
25 Ja, så säger Herren:
    "Nu skall den starkes fångar tas ifrån honom,
bytet ryckas ur tyrannens hand.
    Jag skall själv strida mot dina motståndare,
jag skall själv rädda dina barn.
26 Jag skall låta dem som förtrycker dig äta sitt eget kött,
och av sitt eget blod skall de bli druckna, som av sött vin.
Och allt kött skall då förstå att jag, Herren, är din Frälsare,
att den Mäktige i Jakob är din återlösare."

Footnotes

  1. Jesaja 49:24 den som har segerns rätt Jesajarullen från Qumran och tidiga översättningar: "en våldsman".