10 Vi famlar som blinda längs väggen,
famlar som hade vi inte ögon.
    Vi stapplar mitt på dagen som vore det skymning.
Bland välgödda är vi som döda.
11 Vi brummar alla som björnar
    och kuttrar sorgset som duvor.
Vi väntar på rättvisa, men den kommer inte,
efter frälsning, men den är fjärran ifrån oss.

12 Våra överträdelser inför dig är många,
våra synder vittnar emot oss.
    Ja, våra överträdelser har vi för våra ögon,
vi känner våra missgärningar.

Read full chapter