(A) Då sade jag:

"Ve mig, jag förgås!
    För jag är en man med orena läppar
        och jag bor bland ett folk
            med orena läppar,
    och mina ögon har sett Kungen,
        Herren Sebaot."

Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. (B) Med det rörde han vid min mun och sade:

"När detta har rört vid dina läppar
    är din skuld borttagen
        och din synd försonad."

Read full chapter