Add parallel Print Page Options

Så har jag fått till arvedel månader av elände; nätter av vedermöda hava blivit min lott.

Så snart jag har lagt mig, är min fråga: »När skall jag då få stå upp?» Ty aftonen synes mig så lång; jag är övermätt av oro, innan morgonen har kommit.

Med förruttnelsens maskar höljes min kropp, med en skorpa lik jord; min hud skrymper samman och faller sönder.

Read full chapter