16 Han frodas i solens sken,
    hans skott sträcker sig
        ut över trädgården.
17 Hans rötter slingrar sig
        kring stenröset,
    ett hus av sten har han i sikte.
18 När han rycks bort från sin plats,
    förnekar den honom:
        ”Jag har aldrig sett dig.”

Read full chapter

16 Han är som en grönskande växt i solskenet,
    som sträcker ut sina grenar över trädgården.
17 Hans rötter slingrar sig ner i röset,
    de söker fäste bland stenarna.
18 Men när han rycks bort därifrån,
    förnekar hans plats honom:
”Jag har aldrig sett dig.”

Read full chapter