(A) Vattnet omslöt mig ända till halsen[a],
        djupet omgav mig,
    sjögräs snärjde sig
        runt mitt huvud.
(B) Jag sjönk ner till bergens grund[b]
        med jordens bommar
            bakom mig för evigt –
    men du förde mig levande
        upp ur graven, Herre min Gud.
När min själ tynade bort i mig
        tänkte jag på Herren,
    och min bön nådde dig
        i ditt heliga tempel.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:6 till halsen   Annan översättning: ”inpå livet”, ”in till själen”.
  2. 2:7 grund   Annan översättning (så Septuaginta): ”sprickor”.