Add parallel Print Page Options

Till bergens grund sjönk jag ned, jordens bommar slöto sig bakom mig för evigt. Men du förde min själ upp ur graven, HERRE, min Gud.

När min själ försmäktade i mig, då tänkte jag på HERREN, och min bön kom till dig, i ditt heliga tempel.

De som hålla sig till fåfängliga avgudar, de låta sin nåds Gud fara.

Read full chapter