Matteusevangeliet 16-18

Svenska Folkbibeln 2015

Jonas tecken

16 ^(A) Fariseerna och saddukeerna kom fram och ville pröva Jesus och bad honom visa dem ett tecken från himlen. ^2 (B) Men han svarade dem^[a]: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd. ³ Och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. ⁴ Ett ont och trolöst släkte söker ett tecken, men det ska inte få något annat tecken än Jonas tecken^[b]." Och han lämnade dem och gick sin väg.

Fariseernas och saddukeernas surdeg

^5 (C) När lärjungarna kom över till andra sidan sjön hade de glömt att ta med sig bröd. ^6 (D) Jesus sade till dem: "Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg!" ⁷ De sade till varandra: "Vi fick inte med oss något bröd."

⁸ Jesus märkte det och frågade: "Varför säger ni till varandra att ni inte har något bröd? Så lite tro ni har! ^9 (E) Förstår ni fortfarande inte? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick? ^10 (F) Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick? ¹¹ Varför förstår ni inte att det inte var bröd jag talade om? Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg." ¹² Då förstod de att han inte talade om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och saddukeernas lära.

Petrus bekännelse

^13 (G) När Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att Människosonen är?" ^14 (H) De svarade: "Vissa säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna." ¹⁵ Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" ^16 (I) Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."

^17 (J) Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min Far i himlen. ¹⁸ Och jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa^[c] ska jag bygga min församling, och helvetets^[d] portar ska inte få makt över den. ^19 (K) Jag ska ge dig himmelrikets nycklar^[e]. Allt som du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som du löser på jorden ska vara löst i himlen." ^20 (L) Sedan befallde han lärjungarna att inte berätta för någon att han var Messias.

Jesus talar om sitt lidande

^21 (M) Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt.

²² Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: "Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig." ^23 (N) Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort från mig^[f], Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors."

I Jesu efterföljd

^24 (O) Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. ^25 (P) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. ²⁶ För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ? ^27 (Q) Människosonen ska komma i sin Fars härlighet med sina änglar, och då ska han löna var och en efter hans gärningar.

Jesus visar sin härlighet

²⁸ Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Människosonen komma i sitt rike^[g]."

17 ^(R) Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg^[h] där de var ensamma. ^2 (S) Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. ³ Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom.

⁴ Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här^[i]. Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." ⁵ Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"^{[j] 6} När lärjungarna hörde det, föll de skräckslagna ner på sina ansikten. ⁷ Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Res er upp och var inte rädda!" ⁸ Och när de lyfte blicken, såg de ingen annan än Jesus.

^9 (T) På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Berätta inte för någon vad ni sett förrän Människosonen har uppstått från de döda." ¹⁰ Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma^[k]?" ¹¹ Han svarade: "Elia ska komma och återupprätta allt. ^12 (U) Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. På samma sätt ska också Människosonen lida genom dem." ¹³ Då förstod lärjungarna att han talade till dem om Johannes Döparen.

Jesus botar en månadssjuk pojke

^14 (V) När de sedan kom tillbaka till folket, gick en man fram till Jesus och föll på knä för honom ¹⁵ och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk^[l] och svårt plågad. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. ¹⁶ Jag tog honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom."

^17 (W) Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta hit honom till mig." ¹⁸ Och Jesus talade strängt till den onda anden, och den^[m] for ut ur honom. Från den stunden var pojken botad.

^19 (X) När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" ^20 (Y) Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.^[n]"

Jesus talar igen om sitt lidande

^22 (Z) När de var samlade i Galileen sade Jesus till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, ²³ och de ska döda honom. Men på tredje dagen ska han uppstå." Då blev de djupt bedrövade.

Tempelskatten

^24 (AA) När de sedan var framme i Kapernaum, kom de som samlade in tempelskatten^[o] fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?" ^25 (AB) "Jodå", svarade han.

När Petrus kom hem var det Jesus som frågade först: "Vad tror du, Simon? Från vilka tar jordens kungar upp tull och skatt? Från sina söner eller från andra?" ²⁶ Han svarade: "Från andra." Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. ²⁷ Men vi ska inte stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisken du får upp och öppna munnen på den. Då hittar du ett silvermynt^[p]. Ta det och ge till dem för mig och dig."

Vem är den störste i himmelriket?

18 ^(AC) I samma stund kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" ² Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem ^3 (AD) och sade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni inte in i himmelriket. ⁴ Den som ödmjukar sig som det här barnet, han är den störste i himmelriket. ^5 (AE) Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig.

Frestelser och förförelser

^6 (AF) Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom hade det varit bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli sänkt i havets djup. ⁷ Ve över världen som förför! Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. ^8 (AG) Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna kvar och kastas i den eviga elden. ⁹ Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att ha båda ögonen kvar och kastas i det brinnande Gehenna.

¹⁰ Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Fars ansikte.^[q]

Liknelsen om det förlorade fåret

^12 (AH) Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gick vilse? ¹³ Och om han finner det, jag säger er sanningen: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som aldrig gick vilse. ¹⁴ På samma sätt är det inte er himmelske Fars vilja att någon enda av dessa små ska gå förlorad.

Om en broder syndar

^15 (AI) Om din broder har syndat,^[r] så gå och ställ honom till svars enskilt, er emellan. Lyssnar han på dig så har du vunnit din broder. ^16 (AJ) Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak ska avgöras efter två eller tre vittnens ord.^{[s] 17 (AK)} Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Och lyssnar han inte heller till församlingen, då ska han vara för dig som en hedning och tullindrivare.

^18 (AL) Jag säger er sanningen: Allt som ni binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som ni löser på jorden ska vara löst i himlen. ^19 (AM) Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen. ^20 (AN) För där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."

Den obarmhärtige tjänaren

^21 (AO) Då kom Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?" ^22 (AP) Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.^[t]

²³ Därför är himmelriket som en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. ²⁴ När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.^{[u] 25} Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt han ägde skulle säljas för att betala skulden. ²⁶ Tjänaren föll ner för honom och vädjade: Ha tålamod med mig, så ska jag betala tillbaka allt till dig! ²⁷ Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld.

²⁸ Men när tjänaren kom ut, mötte han en av sina medtjänare som var skyldig honom hundra denarer.^[v] Han tog fast honom och började strypa honom och sade: Betala vad du är skyldig! ²⁹ Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så ska jag betala dig. ³⁰ Men han ville inte, utan gick och satte honom i fängelse tills han hade betalat vad han var skyldig.

³¹ När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och berättade alltsammans för sin herre. ³² Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du usle tjänare! Hela den skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. ³³ Borde inte du ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? ^34 (AQ) Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till torterarna tills han hade betalt allt vad han var skyldig. ^35 (AR) Så ska också min himmelske Far göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter er broder."