Men sedan en tid har mitt folk
        rest sig som en fiende.
    Ni sliter manteln av dem
        som går trygga på vägen
    och inte vill veta av någon strid.
(A) Ni driver ut mitt folks kvinnor
        från hemmen
            som var deras glädje.
    Ni tar min härlighet
        från deras barn för alltid.
10 (B) Res er och gå er väg,
        här har ni ingen viloplats.
    Orenheten drar er i fördärvet,
        i fruktansvärt fördärv.

Read full chapter