Psaltaren 1-35

Svenska Folkbibeln 2015

^4 (D) Sådana är inte de gudlösa,
    de är som agnar^[d]
        som skingras för vinden.
^5 (E) Därför ska inte de gudlösa
        bestå vid domen,
    inte syndarna
        i de rättfärdigas församling.
^6 (F) Herren känner
        de rättfärdigas väg,
    men de gudlösas väg
        leder till fördärvet.

^4 (J) Han som tronar i himlen ler,
    Herren gör narr av dem.
⁵ Så talar han till dem i sin vrede,
    slår dem med skräck
        i sin glödande harm:
^6 (K) "Det är jag som har insatt min kung
    på Sion, mitt heliga berg."

^7 (L) Jag vill förkunna Herrens beslut,
        han sade till mig:
    "Du är min Son,
        jag har fött dig i dag.^[g]
8 (M) Be mig, så ger jag dig
    hednafolken till arvedel
        och hela jorden till egendom.
^9 (N) Du ska krossa^[h] dem med järnspira,
    slå sönder dem som lerkärl."^[i]

¹⁰ Var nu kloka, ni kungar,
    ta varning, ni domare^[j] på jorden!
^11 (O) Tjäna Herren med fruktan
    och gläd er med bävan!
^12 (P) Ge Sonen hyllningskyss,
    så att han inte vredgas
        och ni går under på er väg,
    för hans vrede
        kan snabbt blossa upp.
    Saliga är alla som flyr till honom.

^2 (R) Herre, hur många är inte
        mina fiender!
    Många reser sig mot mig,
³ många säger om min själ:
    "Han får ingen frälsning
        hos Gud." Sela^[l]

^4 (S) Men du, Herre, är en sköld
        runt omkring mig.
    Du är min ära,
        du lyfter mitt huvud.
^5 (T) Jag ropar högt till Herren,
    och han svarar mig
        från sitt heliga berg. Sela

^6 (U) Jag lade mig ner och somnade,
    jag vaknade igen,
        för Herren stöder mig.
^7 (V) Jag fruktar inte tiotusen man
    som omringar mig från alla håll.

^8 (W) Res dig, Herre!
        Fräls mig, min Gud!
    Du slår alla mina fiender på kinden^[m],
        du krossar de gudlösas tänder.
^9 (X) Frälsningen finns hos Herren.
    Låt din välsignelse vila
        över ditt folk! Sela

² Svara mig när jag ropar,
        min rättfärdighets Gud!
    När jag är trängd ger du mig rum.
        Förbarma dig över mig
            och hör min bön!

³ Höga herrar,
    hur länge ska ni kränka
        min heder?
    Hur länge ska ni älska tomhet
        och jaga efter lögn? Sela

⁴ Ni ska veta hur underbart
        Herren tar till sig sin trogne,
    Herren hör när jag ropar
        till honom.
^5 (Y) Grips ni av vrede, synda inte!
    Tänk efter i era hjärtan på er bädd
        och var stilla. Sela

^6 (Z) Bär fram rätta offer
    och lita på Herren.
^7 (AA) Många säger:
        "Vem kan visa oss det goda?"
    Låt ditt ansiktes ljus
        lysa över oss, Herre!
⁸ Du har gett mig glädje i hjärtat,
    mer än när andra får säd och vin
        i mängd.
^9 (AB) I frid kan jag lägga mig ner
        och sova^[n],
    för bara du, Herre,
        låter mig bo i trygghet.

² Hör mina ord, Herre,
    tänk på mina suckar^[o]!
³ Lyssna när jag ropar,
        min kung och min Gud!
    Till dig går min bön.
^4 (AC) Herre, om morgonen
        hör du min röst,
    om morgonen vänder jag mig
        till dig och väntar.

^5 (AD) Du är inte en Gud
        som älskar ondska,
    den som är ond
        får inte bo hos dig.
⁶ De övermodiga består inte
        inför dina ögon,
    du hatar alla förbrytare.
^7 (AE) Du förgör dem som ljuger,
    Herren avskyr den som är
        blodtörstig och falsk.
⁸ Men genom din stora nåd
        får jag gå in i ditt hus,
    jag får tillbe i vördnad för dig,
        vänd mot ditt heliga tempel.

^9 (AF) Herre, led mig i din rättfärdighet
        för mina förföljares skull,
    jämna din väg för mig.
^10 (AG) Det finns ingen sanning
        i deras mun.
    Deras inre är fördärv,
        deras strupe är en öppen grav
            och sin tunga gör de hal.
^11 (AH) Döm dem skyldiga, Gud,
        låt deras planer bli deras fall!
    Driv bort dem
            för deras många brott,
        eftersom de gör uppror mot dig.

^12 (AI) Men alla som flyr till dig
    ska få glädjas,
        de ska jubla i evighet.
    Du beskyddar dem,
        de som älskar ditt namn
            ska få fröjdas i dig,
^13 (AJ) för du, Herre,
        välsignar den rättfärdige.
    Du täcker honom med nåd
        som en sköld.

^2 (AL) Herre, straffa mig inte
        i din vrede,
    tukta mig inte i din glöd!
^3 (AM) Förbarma dig över mig, Herre,
        för jag är kraftlös.
    Hela mig, Herre,
        för jag är förskräckt
            i mitt innersta,
^4 (AN) min själ är skräckslagen.
    Herre, hur länge?

^5 (AO) Kom tillbaka, Herre,
    rädda min själ,
        fräls mig för din nåds skull!
^6 (AP) I döden tänker ingen på dig.
    Vem tackar dig i dödsriket?

^7 (AQ) Jag är så trött av mitt suckande.
    Varje natt fuktar jag min bädd,
        jag dränker min säng
            med mina tårar.
^8 (AR) Mina ögon är mörka av sorg,
    de har åldrats av alla mina fiender.

⁹ Bort från mig, alla förbrytare,
    för Herren har hört
        min högljudda gråt.
¹⁰ Herren har hört mitt rop om nåd,
    Herren har tagit emot min bön.
^11 (AS) Alla mina fiender ska skämmas
        och bli skräckslagna,
    plötsligt ska de vika tillbaka
        med skam.

² Herre min Gud, jag flyr till dig.
    Fräls mig från alla som jagar mig,
        rädda mig!
^3 (AT) Annars river de min själ som lejon,
    rycker bort mig utan räddning.

^4 (AU) Herre min Gud,
    om jag har gjort detta,
        om jag har orätt på mina händer,
^5 (AV) om jag lönat min vän med ont
    eller plundrat min ovän
        utan orsak –
⁶ låt då fienden jaga min själ
        och hinna upp mig,
    låt honom trampa mitt liv
        till marken
    och lägga min ära^[r] i stoftet. Sela

^7 (AW) Res dig, Herre, i din vrede,
    stå upp mot mina
        fienders raseri!
    Vakna till min hjälp^[s],
        du som har kallat till dom.
⁸ Låt skaran av folkslag
        samlas omkring dig,
    trona åter över dem i höjden.
^9 (AX) Herren håller dom över folken.
    Döm mig, Herre,
        efter min rättfärdighet,
    efter den fullkomlighet
        som täcker mig.
^10 (AY) Gör slut på de gudlösas ondska,
        låt den rättfärdige stå fast!
    Du som prövar hjärtan och njurar^[t]
        är en rättfärdig Gud.

^11 (AZ) Min sköld är hos Gud,
    han frälser dem
        som har ärliga hjärtan.
^12 (BA) Gud är en rättfärdig domare,
    en Gud som visar sin vrede
        varje dag.
^13 (BB) Om någon inte omvänder sig
        slipar han sitt svärd,
    han spänner sin båge^[u]
        och laddar den^[v],
^14 (BC) han förbereder
        sina dödliga vapen
    och gör sina pilar brinnande.

^15 (BD) Se, han är dräktig med ondska,
    han går havande med olycka
        och föder lögn.
^16 (BE) Han gräver en grop
        och gör den djup,
    men faller själv i graven
        han grävde.
^17 (BF) Hans ondska slår tillbaka
        mot hans eget huvud,
    hans våld drabbar
        hans egen hjässa.

^18 (BG) Jag vill tacka Herren
        för hans rättfärdighet
    och lovsjunga
        Herren den Högstes namn.

^2 (BH) Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden,
    du som satt ditt majestät
        på himlen!
^3 (BI) Av barns och spädbarns mun
    har du berett en makt^[x]
        för dina fienders skull,
    för att förgöra fiende och hämnare.^[y]

^4 (BJ) När jag ser din himmel,
        dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna
        som du har skapat –
^5 (BK) vad är då en människa
        att du tänker på henne,
    en människoson
        att du tar hand om honom?^[z]

^6 (BL) En liten tid^[aa] lät du honom
        vara lägre än^[ab] Gud,
    med ära och härlighet
        krönte du honom.
^7 (BM) Du satte honom att härska
        över dina händers verk,
    allt lade du under hans fötter:^[ac]
8 alla får och oxar
    liksom vildmarkens djur,
⁹ himlens fåglar och havets fiskar,
    de som vandrar havens vägar.

¹⁰ Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden!

^2 (BN) Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta,
    jag vill förkunna alla dina under.
³ Jag vill glädja mig och jubla i dig,
    jag vill lovsjunga ditt namn,
        du den Högste.

⁴ Mina fiender viker tillbaka,
    de faller och förgås
        inför ditt ansikte,
^5 (BO) för du har hävdat min rätt
        och fört min talan.
    Du sitter på din tron
        som en rättfärdig domare.
^6 (BP) Du har straffat hedningarna
        och förgjort de gudlösa,
    utplånat deras namn
        för alltid och för evigt.
^7 (BQ) Fienden är borta,
        utrotad för alltid.
    Du har ödelagt deras städer,
        minnet av dem är utplånat.

^8 (BR) Herren regerar för evigt,
    han har rest sin tron till dom.
^9 (BS) Han ska döma världen
        med rättfärdighet,
    hålla dom bland folken
        med rättvisa.
^10 (BT) Herren är en borg
        för den förtryckte,
    en borg i nödens tider.
¹¹ De som känner ditt namn
        litar på dig,
    för du överger inte dem
        som söker dig, Herre.
^12 (BU) Lovsjung Herren som bor i Sion,
    förkunna hans gärningar
        bland folken,
^13 (BV) för han som straffar blodsdåd
        kommer ihåg dem,
    han glömmer inte
        de svagas rop.

^14 (BW) Förbarma dig över mig, Herre!
    Se hur jag plågas
        av dem som hatar mig,
    du som lyfter mig
        från dödens portar
¹⁵ för att förkunna allt ditt lov
    och jubla över din frälsning
        i dottern Sions portar.
^16 (BX) Hedningarna sjönk
        i den grav som de grävde,
    deras fot fastnade
        i nätet de lade ut.
^17 (BY) Herren har gjort sig känd,
        han har skipat rätt.
    Den gudlöse snärjs
        av sin egen gärning.
            Higgajón^[af], Sela

¹⁸ De gudlösa ska vika tillbaka
        ner i dödsriket,
    alla hedningar som glömmer Gud.
^19 (BZ) Men den fattige ska inte
        vara glömd för alltid,
    de svagas hopp ska inte
        försvinna för evigt.

^20 (CA) Res dig, Herre!
    Låt inte människor få makten,
        låt hedningarna bli dömda
            inför ditt ansikte.
^21 (CB) Slå dem med skräck, Herre.
    Låt hedningarna förstå
        att de bara är människor. Sela

^4 (CE) I sitt högmod
        söker han inte Gud^[ah],
    i alla hans tankar
        finns ingen plats för Gud.
^5 (CF) Han har ständig framgång
        på sina vägar,
    dina domar går högt
        över hans blick,
    han fnyser åt alla sina fiender.
⁶ Han säger i sitt hjärta:
    "Jag vacklar inte,
        mig drabbar aldrig
            någon olycka."
^7 (CG) Hans mun är full av förbannelse,
        svek och förtryck,
    under hans tunga
        finns ondska och olycka.

⁸ Han ligger på lur vid gårdarna,
    han vill döda den oskyldige i smyg,
        hans ögon spanar
            efter den olycklige.
^9 (CH) Han lurar dold
        som ett lejon i sitt snår,
    han lurar för att gripa den svage,
        han griper den svage
            och drar in honom i sitt nät.
^10 (CI) Han hukar sig ner, han ligger på lur,
        och de olyckliga faller i hans klor.
^11 (CJ) Han säger i sitt hjärta:
    "Gud glömmer,
        han har dolt sitt ansikte,
            han ser det aldrig."

¹² Res dig, Herre!
    Gud, lyft din hand,
        glöm inte de svaga!
^13 (CK) Varför får den gudlöse förakta Gud
    och säga i sitt hjärta
        att du inte ställer till svars?
^14 (CL) Du ser det,
    du ser olycka och sorg
        för att ta det i din hand.
    Den olycklige lämnar sig åt dig,
        du är den faderlöses hjälpare.
^15 (CM) Bryt den ondes och gudlöses arm,
    gör upp med hans gudlöshet
        tills du inte ser den mer!

^16 (CN) Herren är kung
        i evigheters evighet,
    hedningar försvinner
        ur hans land.
¹⁷ Du hör de förtrycktas längtan,
        Herre,
    du styrker deras hjärtan,
        du vänder ditt öra till dem
^18 (CO) för att ge den faderlöse
        och förtryckte rätt.
    Människor komna av jord
        ska aldrig mer sprida skräck.

Till Herren tar jag min tillflykt.
    Hur kan ni då säga till mig:
        "Fly som en fågel till bergen^[ai]!
^2 (CP) Se, de gudlösa spänner bågen,
        de lägger sin pil på strängen
    för att skjuta i mörkret
        mot dem som har ärliga hjärtan.
³ När grundvalarna raseras,
    vad kan då den rättfärdige göra?"

^4 (CQ) Herren är i sitt heliga tempel,
        Herrens tron är i himlen.
    Hans ögon ser,
        hans blickar prövar
            människors barn.
^5 (CR) Herren prövar den rättfärdige,
    men hans själ hatar den gudlöse
        och den som älskar våld.
^6 (CS) Han ska låta glödande kol och svavel
        regna över de gudlösa,
    en glödhet vind
        är bägaren de får dricka,
^7 (CT) för Herren är rättfärdig,
        han älskar rättfärdighet.
    De ärliga ska se hans ansikte.

^2 (CU) Fräls, Herre!
    De fromma är borta,
        de trofasta är försvunna
            bland människors barn.
^3 (CV) De ljuger för varandra,
    de talar med hala läppar
        och dubbelt hjärta.
^4 (CW) Herre, utrota alla hala läppar
    och tungan som talar stora ord,
^5 (CX) dem som säger:
    "Med vår tunga har vi makt,
        våra läppar är med oss.
    Vem är herre över oss?"^[ak]

^6 (CY) "De svaga förtrycks
        och de fattiga klagar –
    nu griper jag in", säger Herren,
        "jag ska ge frälsning
            åt den som längtar efter det^[al]."
^7 (CZ) Herrens ord är rena ord,
    silver luttrat i degel av jord,
        renat sju gånger.
⁸ Du, Herre, ska bevara dem,
    du ska för evigt beskydda dem^[am]
        från detta släkte.
⁹ Runt omkring går gudlösa fram,
    när det usla hålls högt
        bland människors barn.

^2 (DA) Hur länge, Herre?
        Ska du glömma mig för evigt?
    Hur länge ska du
        dölja ditt ansikte för mig?
^3 (DB) Hur länge ska jag ha oro i min själ
    och ångest i mitt hjärta
        dag efter dag?
    Hur länge ska min fiende
        triumfera över mig?

⁴ Se mig, svara mig,
        Herre min Gud!
    Ge mina ögon ljus
        så att jag inte somnar in i döden.
^5 (DC) Låt inte min fiende säga:
        "Jag besegrade honom!"
    eller mina ovänner jubla
        när jag vacklar.

^6 (DD) Men jag litar på din nåd,
    mitt hjärta jublar
        över din frälsning.
    Jag vill sjunga till Herren,
        för han är god mot mig.

Dåren säger i sitt hjärta:
        "Det finns ingen Gud."
    Onda och vidriga
        är deras gärningar,
    ingen finns som gör det goda.
^2 (DF) Herren blickar ner från himlen
        över människors barn
    för att se om det finns
        någon som förstår,
            någon som söker Gud.
^3 (DG) Men alla har avfallit,
        alla är fördärvade.
    Ingen finns som gör det goda,
        inte en enda.

^4 (DH) Förstår de ingenting,
        alla dessa förbrytare
    som äter mitt folk som bröd
        och inte åkallar Herren?
^5 (DI) Där grips de av skräck,
    för Gud är med
        de rättfärdigas släkte.
^6 (DJ) Ni hånar den svages råd^[ao],
    men^[ap] Herren är hans tillflykt.

^7 (DK) O att det från Sion
        kom^[aq] frälsning för Israel!
    När Herren gör slut
        på sitt folks fångenskap,
    då ska Jakob jubla
        och Israel glädjas.

Herre, vem får vara i ditt tält?
    Vem får bo på ditt heliga berg?

^2 (DM) Den som lever rent
    och handlar rätt
        och talar sanning av hjärtat –
^3 (DN) den som inte förtalar
        med sin tunga,
    som inte gör sin nästa illa
        och inte drar skam över
            sin granne,
^4 (DO) den som föraktar den förkastlige
    men ärar dem som
        vördar Herren,
    som inte bryter sin ed
        även om det smärtar,
^5 (DP) som inte ockrar med sina pengar
    eller tar mutor mot den oskyldige.

Den som handlar så
    ska aldrig någonsin vackla.

Bevara mig, Gud,
    för jag flyr till dig.
^2 (DR) Jag säger till Herren:
    "Du är min Herre,
        jag har inget gott utom dig.
³ De heliga i landet, de härliga,
    hos dem har jag all min glädje."

^4 (DS) De som jagar efter andra gudar
        får många sorger.
    Jag offrar inte deras
        dryckesoffer^[as] av blod,
    jag tar inte deras namn
        på mina läppar.

^5 (DT) Herren är min lott
        och min bägare,
    du tryggar min arvedel.
^6 (DU) En ljuvlig lott har tillfallit mig,
    ett underbart arv har jag fått.
⁷ Jag prisar Herren som ger mig råd.
    Även mitt inre förmanar mig
        om natten.

^8 (DV) Jag har alltid Herren för ögonen.
    Han är vid min högra sida,
        jag vacklar inte.^[at]
9 (DW) Därför gläds mitt hjärta
        och jublar min ära.^[au]
    Även min kropp får vila trygg,
^10 (DX) för du lämnar inte
        min själ åt dödsriket,
    du låter inte din Helige
        se förgängelsen.
^11 (DY) Du visar mig livets väg.
    Jag mättas av glädje
        inför ditt ansikte,
    av ljuvlighet på din högra sida
        för evigt.

Herre, hör en rättfärdig sak!
    Lyssna till mitt rop,
        vänd ditt öra till min bön.
    Den kommer inte
        från falska läppar.
^2 (EA) Från dig kommer min dom,
    dina ögon ser vad som är rätt.
^3 (EB) Du prövar mitt hjärta,
        du utforskar det om natten,
    du rannsakar mig
        men finner inget.
    Ingen ond tanke
        går ut ur min mun.^[av]

⁴ Vad människor än gör
    aktar jag mig för
        de våldsammas vägar
            genom dina läppars ord.
^5 (EC) Mina steg går stadigt
        på dina stigar,
    mina fötter stapplar inte.

⁶ Jag ropar till dig, för du, Gud,
        kommer att svara mig.
    Vänd ditt öra till mig
        och hör mina ord!
⁷ Visa din underbara nåd,
    du som med din högra hand
        frälser dem som flyr till dig
            från sina förföljare.
^8 (ED) Bevara mig som din ögonsten,
    beskydda mig
        i dina vingars skugga
⁹ från de gudlösa
        som vill förgöra mig,
    från mina dödsfiender
        som omringar mig.

^10 (EE) De stänger sitt förhärdade hjärta,
    de tar stora ord i sin mun.
^11 (EF) Nu är de runt mig var vi än går,
    de siktar med sina ögon
        för att slå mig till marken.
^12 (EG) De liknar ett rovlystet lejon,
    ett ungt lejon som ligger på lur.

¹³ Res dig, Herre!
        Gå emot honom, slå ner honom!
    Rädda min själ med ditt svärd
        från den gudlöse,
^14 (EH) med din hand från människorna,
        Herre,
    från denna världens människor
        som har sin del i detta livet.
    Du fyller deras buk
        med dina gåvor,
    de har söner i mängd
        och lämnar sitt överflöd
            till sina barn.
^15 (EI) Men jag ska få se ditt ansikte
        i rättfärdighet,
    jag ska mättas av din åsyn
        när jag vaknar.

Hjärtligt kär har jag dig,
    Herre min styrka,
^3 (EL) Herre mitt bergfäste,
        min borg och min räddare,
    min Gud, min klippa
        och min tillflykt,
    min sköld och min frälsnings horn^[ax],
        mitt värn!
^4 (EM) Jag ropar till Herren,
        den högt lovade,
    och jag blir frälst från mina fiender.

^5 (EN) Dödens band omgav mig,
    fördärvets strömmar
        skrämde mig,
⁶ dödsrikets band omslöt mig,
    dödens snaror mötte mig.
^7 (EO) I min nöd åkallade jag Herren,
        jag ropade till min Gud.
    Från sitt tempel
        hörde han min röst,
    mitt rop till honom
        nådde hans öron.

^8 (EP) Då skakade jorden och bävade,
        bergens grundvalar darrade,
    de skakade av hans brinnande
        vrede.
^9 (EQ) Rök steg ur hans näsa
        och förtärande eld ur hans mun,
    det gnistrade av glöd från honom.
¹⁰ Han sänkte himlen och steg ner
    med mörka moln under sina fötter,
^11 (ER) han red på keruben och flög,
    han svävade fram
        på vindens vingar.
^12 (ES) Han gjorde mörker till sitt skydd,
    till sin hydda runt omkring honom:
        mörka vatten, tjocka moln.
¹³ Ur glansen framför honom
    bröt molnen fram
        med hagel och glödande kol.
^14 (ET) Herren dundrade i himlen,
    den Högste höjde sin röst
        med hagel och glödande kol^[ay].
^15 (EU) Han sköt sina pilar
        och skingrade dem,
    blixtar i mängd och förvirrade dem.
¹⁶ Flodbäddar blev synliga,
        jordens grundvalar blottades
    för din tillrättavisning, Herre,
        för din vredes stormvind.

^17 (EV) Han räckte sin hand från höjden
        och grep tag i mig,
    han drog mig upp
        ur de väldiga vattnen.
^18 (EW) Han räddade mig
        från min mäktige fiende,
    från dem som hatade mig
        och var starkare än jag.
^19 (EX) De anföll mig på min olyckas dag,
    men Herren var mitt stöd.
²⁰ Han förde mig ut på rymlig plats,
    han räddade mig
        eftersom han älskar mig.

^21 (EY) Herren var god mot mig
        efter min rättfärdighet,
    han lönade mig
        efter mina händers renhet,
²² för jag har hållit mig
        på Herrens vägar
    och inte avfallit
        från min Gud.
²³ Jag har haft alla hans domar
        för ögonen
    och inte avvisat hans stadgar.
^24 (EZ) Jag har varit fullkomlig
        inför honom
    och aktat mig för synd.
^25 (FA) Därför har Herren lönat mig
    efter min rättfärdighet,
        efter mina händers renhet
            inför hans ögon.

²⁶ Mot den trogne är du trofast,
    mot den fullkomlige
        är du fullkomlig.
^27 (FB) Mot den rene är du ren,
    men mot den falske är du vrång.
^28 (FC) Ja, du frälser ett förtryckt folk,
    men stolta ögon ödmjukar du.
^29 (FD) Du låter min lampa brinna klart,
    Herren min Gud
        lyser upp mitt mörker.
^30 (FE) Med dig slår jag ner en armé^[az],
    med min Gud stormar jag murar.

^31 (FF) Guds väg är fullkomlig,
        Herrens ord är rent.
    Han är en sköld
        för alla som flyr till honom.
^32 (FG) Vem är Gud förutom Herren,
    vem är en klippa utom vår Gud?

^33 (FH) Gud, du rustar mig med kraft
    och gör min väg fullkomlig,
³⁴ du gör mina fötter
        som hindens
    och ställer mig på mina höjder.
^35 (FI) Du lär mina händer att strida,
    mina armar att spänna
        kopparbågen.
^36 (FJ) Du ger mig din frälsnings sköld,
    din högra hand
        stöder mig.
    Din ödmjukhet gör mig stor.
^37 (FK) Du gör plats för mina steg
        där jag går,
    mina fötter vacklar inte.

³⁸ Jag förföljde mina fiender
        och hann upp dem,
    jag vände inte
        förrän jag gjort slut på dem.
^39 (FL) Jag krossade dem
        så att de inte kunde resa sig,
    de föll under mina fötter.
⁴⁰ Du rustade mig med kraft
        för striden,
    du böjde mina motståndare
        under mig.
⁴¹ Mina fiender drev du på flykten
        för mig,
    dem som hatade mig
        förintade jag.
^42 (FM) De ropade,
        men ingen räddare fanns,
    till Herren,
        men han svarade dem inte.
⁴³ Jag malde dem
        till stoft för vinden,
    jag slängde ut^[ba] dem
        som smuts på gatan.

^44 (FN) Du räddade mig
        ur folkets strider,
    du satte mig till huvud
        över hednafolk,
    folk som jag inte kände
        blev mina tjänare.
^45 (FO) Så snart de hörde om mig
        lydde de mig,
    främlingar kröp för mig.
⁴⁶ Främlingarnas mod
        vissnade bort,
    bävande lämnade de sina fästen.

⁴⁷ Herren lever!
    Lovad är min klippa,
        upphöjd är min frälsnings Gud!
^48 (FP) Gud, du har gett mig hämnd
    och lagt folken under mig.
⁴⁹ Du har befriat mig
        från mina fiender,
    du har upphöjt mig
        över mina motståndare
    och räddat mig från våldsmän.
^50 (FQ) Därför vill jag tacka dig
        bland hednafolken, Herre,
    och lovsjunga ditt namn,^{[bb]
51 (FR)} för du ger stora segrar
        till din kung
    och visar nåd mot din smorde,
    mot David och hans ätt^[bc]
        till evig tid.

^2 (FS) Himlarna vittnar
        om Guds härlighet,
    himlavalvet förkunnar
        hans händers verk.
³ Dag berättar för dag,
    natt ger kunskap till natt,
⁴ utan tal och utan ord,
    utan att man hör deras röst.
^5 (FT) Deras röst^[bd] når ut över hela jorden,
    deras ord till världens ände.

I himlen har han gjort
        en hydda åt solen.^[be]
6 Den liknar en brudgum
        som kommer ut ur sin kammare,
    den jublar som en hjälte
        över att löpa sin bana.
⁷ Vid himlens ena ände går den upp
    och följer sitt kretslopp
        till den andra.
    Ingenting är dolt för dess hetta.

^8 (FU) Herrens undervisning är fullkomlig,
        den ger nytt liv åt^[bf] själen.
    Herrens vittnesbörd är sant,
        det ger vishet åt enkla människor.
^9 (FV) Herrens befallningar är rätta,
        de ger glädje åt hjärtat.
    Herrens bud är klart,
        det ger ljus åt ögonen.
¹⁰ Herrens vördnad är ren,
        den består för evigt.
    Herrens domar är sanna,
        de är alla rättfärdiga.

^11 (FW) De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.
^12 (FX) Genom dem blir din tjänare varnad.
    Den som följer dem får stor lön.

^13 (FY) Vem märker hur ofta han felar?
    Förlåt mig mina hemliga brister.
^14 (FZ) Bevara också din tjänare
        från de fräcka^[bg],
    låt dem inte få makt över mig,
        så blir jag fullkomlig
            och fri från svår synd.
^15 (GA) Låt min muns ord
    och mitt hjärtas tankar behaga dig,
        Herre, min klippa och återlösare.

^2 (GB) Må Herren svara dig
        på nödens dag,
    må Jakobs Guds namn
        bevara dig.
³ Må han sända dig hjälp
        från helgedomen
    och stödja dig från Sion.
⁴ Må han minnas alla dina offer
    och ta emot dina brännoffer
        med välbehag. Sela

^5 (GC) Må han ge dig
        vad ditt hjärta önskar^[bh]
    och fullborda alla dina planer.
⁶ Vi ska jubla över din frälsning
    och lyfta baneret
        i vår Guds namn.
    Må Herren uppfylla
        alla dina böner!

^7 (GD) Nu vet jag att Herren frälser
        sin smorde.
    Han svarar honom
        från sin heliga himmel
    med sin högra hands
        frälsande storverk.
^8 (GE) Vissa prisar^[bi] vagnar
        och andra hästar,
    men vi prisar
        Herren vår Guds namn.
⁹ De sjunker ner och faller,
    men vi reser oss och står raka.

¹⁰ Herre, fräls!
    Må kungen svara oss^[bj]
        när vi ropar.

^2 (GF) Herre, kungen gläds
        över din makt,
    hur högt jublar han inte
        över din frälsning!
^3 (GG) Du ger honom
        vad hans hjärta begär,
    du nekar honom inte
        vad hans läppar ber om. Sela

^4 (GH) Du möter honom
        med rika välsignelser,
    du sätter en krona av rent guld
        på hans huvud.
^5 (GI) Han bad dig om liv
        och du gav honom det,
    långt liv i evigheters evighet.
⁶ Stor blir hans ära
        genom din frälsning,
    majestät och härlighet
        skänker du honom.
^7 (GJ) Du gör honom till välsignelse
        för evigt,
    du fyller honom med glädje
        inför ditt ansikte,
^8 (GK) för kungen litar på Herren.
    Genom den Högstes nåd
        ska han inte vackla.

⁹ Din hand ska nå alla dina fiender,
    din högra hand ska nå
        dem som hatar dig.
^10 (GL) Du ska sätta dem
    som i en glödande ugn
        när du visar ditt ansikte.
    Herren ska sluka dem i sin vrede,
        eld ska förtära dem.
^11 (GM) Du ska utrota deras livsfrukt
        från jorden,
    deras avkomma
        från människors barn,
¹² för de ville dra ondska över dig,
    de smidde listiga planer
        men förmår ingenting.
^13 (GN) Du ska driva dem tillbaka,
    du ska sikta med din båge
        mot deras ansikten.

¹⁴ Res dig^[bk], Herre, i din makt!
    Vi vill spela och sjunga
        om din väldiga kraft.

^2 (GO) Min Gud, min Gud,
        varför har du övergett mig?
    Jag ropar och klagar,
        men min frälsning är fjärran.^[bl]
3 (GP) Min Gud, jag ropar om dagen
        men du svarar inte,
    och om natten
        men får ingen ro.

^4 (GQ) Ändå är du den Helige,
    den som tronar på Israels
        lovsånger.
⁵ På dig förtröstade våra fäder,
    de förtröstade och du befriade dem.
^6 (GR) Till dig ropade de och fick hjälp,
    de förtröstade på dig
        och behövde inte skämmas.

^7 (GS) Men jag är en mask
        och inte en människa,
    hånad av människor
        och föraktad av folket.
^8 (GT) Alla som ser mig hånar mig,
    de grimaserar
        och skakar på huvudet:
^9 (GU) "Anförtro dig^[bm] åt Herren!
    Han får befria och rädda honom,
        han älskar ju honom."^[bn]

^10 (GV) Det var du som drog mig
        ut ur moderlivet,
    du gjorde mig trygg
        vid min mors bröst.
¹¹ På dig är jag kastad
        ända från modersskötet,
    från moderlivet är du min Gud.

^12 (GW) Var inte långt ifrån mig,
    för nöden är nära
        och ingen hjälpare finns.
¹³ Tjurar i mängd omger mig,
    Bashans oxar^[bo] omringar mig.
¹⁴ Som rovlystna, rytande lejon
    spärrar de upp sitt gap mot mig.

¹⁵ Jag rinner bort som vatten,
        alla mina leder har skilts åt.
    Mitt hjärta är som vax,
        det smälter i mitt inre.
^16 (GX) Min kraft är uttorkad
        som en krukskärva,
    min tunga fastnar i gommen.
        Du lägger mig i dödens stoft.^{[bp]
17 (GY)} Hundar omger mig,
        de ondas hop omringar mig,
    de har genomborrat^[bq]
        mina händer och fötter.
¹⁸ Jag kan räkna alla mina ben,
    de ser på mig, de stirrar.
^19 (GZ) De delar mina kläder mellan sig
    och kastar lott om min klädnad.^[br]

²⁰ Men du, Herre,
        var inte långt borta!
    Du min styrka,
        skynda till min hjälp!
^21 (HA) Rädda min själ från svärdet,
    mitt liv ur hundarnas våld!
²² Fräls mig från lejonets gap
        och vildoxarnas horn!
    Du bönhör mig.

^23 (HB) Jag ska förkunna ditt namn
        för mina bröder,
    mitt i församlingen
        ska jag lovsjunga dig.^[bs]
24 Ni som vördar Herren,
        lova honom!
    Ära honom, alla Jakobs barn,
        och bäva för honom,
            alla Israels barn,
^25 (HC) för han föraktade inte
    den förtrycktes lidande
        och såg inte på honom med avsky.
    Han dolde inte sitt ansikte
        för honom
    utan lyssnade när han ropade
        till honom.

^26 (HD) Från dig kommer mitt lov
        i den stora församlingen.
    Jag ska uppfylla mina löften
        inför dem som vördar honom.
^27 (HE) De ödmjuka ska äta och bli mätta,
    de som söker Herren
        ska lova honom.
    Era hjärtan ska leva för evigt.

^28 (HF) Alla jordens ändar ska minnas det
        och omvända sig till Herren,
    folkens alla släkter
        ska tillbe inför dig,
^29 (HG) för riket är Herrens
    och han råder över folken.
^30 (HH) Alla mäktiga på jorden
        ska äta och tillbe,
    inför honom ska de
        böja knä,
    alla som går ner i stoftet
        och inte kan hålla sin själ vid liv.^[bt]

^31 (HI) Ättlingar ska tjäna honom,
    kommande släkten
        ska få höra om Herren.
^32 (HJ) De ska träda fram
    och förkunna hans rättfärdighet
        för det folk som ska födas:
            att han har gjort det.

Herren är min herde,
    mig ska inget fattas.
^2 (HL) Han låter mig vila på gröna ängar,
    han för mig till vatten
        där jag finner ro.
^3 (HM) Han ger liv åt^[bu] min själ,
    han leder mig på rätta vägar
        för sitt namns skull.

^4 (HN) Även om jag vandrar
    i dödsskuggans dal
        fruktar jag inget ont,
    för du är med mig.
        Din käpp och stav^[bv],
            de tröstar mig.
^5 (HO) Du dukar för mig ett bord
        i mina fienders åsyn,
    du smörjer mitt huvud med olja^[bw]
        och låter min bägare flöda över.
^6 (HP) Ja, godhet och nåd ska följa mig
        i alla mina livsdagar,
    och jag ska bo i^[bx] Herrens hus
        för alltid.

Jorden är Herrens
        med allt vad den rymmer,
    världen med dem som bor i den,
^2 (HR) för han har grundat den på haven
    och fäst den på de strömmande
        vattnen.

^3 (HS) Vem får gå upp på Herrens berg?
    Vem får komma in
        i hans helgedom?
^4 (HT) Den som har oskyldiga händer
        och rent hjärta,
    som inte vänder sin själ till lögn
        och inte svär falskt.
^5 (HU) Han får välsignelse från Herren
    och rättfärdighet
        från sin frälsnings Gud.
^6 (HV) Sådant är släktet
        som frågar efter honom,
    de som söker ditt ansikte
        är Jakobs barn.^[bz] Sela

^7 (HW) Höj era huvuden, ni portar,
        höj er, ni eviga dörrar,
    så att ärans kung kan tåga in!
^8 (HX) Vem är han, ärans kung?
    Det är Herren, stark och väldig,
        Herren, väldig i strid.

⁹ Höj era huvuden, ni portar,
        höj er, ni eviga dörrar,
    så att ärans kung kan tåga in!
¹⁰ Vem är han, ärans kung?
    Det är Herren Sebaot,
        han är ärans kung. Sela

Herre, jag lyfter min själ till dig.
^{2     (HY)} Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas^[cb],
    låt inte mina fiender
        triumfera över mig!
^3 (HZ) Nej, ingen som hoppas på dig
        ska skämmas.
    Skämmas ska de som sviker
        utan orsak.

^4 (IA) Herre, visa mig dina vägar,
    lär mig dina stigar.
⁵ Led mig i din sanning och lär mig,
    för du är min frälsnings Gud,
        på dig hoppas jag alltid.
^6 (IB) Tänk på din barmhärtighet
        och din nåd, Herre,
    för de är av evighet.
^7 (IC) Tänk inte på min ungdoms synder
        och brott,
    utan tänk på mig efter din nåd,
        för din godhets skull, Herre.

^8 (ID) Herren är god och rättfärdig,
    därför undervisar han syndare
        om vägen.
^9 (IE) Han leder de ödmjuka rätt,
    han lär de ödmjuka sin väg.
^10 (IF) Alla Herrens vägar
        är nåd och sanning
    för dem som håller hans förbund
        och vittnesbörd.
¹¹ För ditt namns skull, Herre,
    förlåt min synd,
        för den är stor.

^12 (IG) Den som vördar^[cc] Herren
    undervisar han om vägen
        han ska välja.
^13 (IH) Hans själ ska vila i det goda,
    och hans ättlingar ska ärva landet.
^14 (II) Herren är förtrolig
        med dem som vördar honom,
    sitt förbund gör han känt för dem^[cd].

^15 (IJ) Mina ögon ser alltid
        upp till Herren,
    för han drar mina fötter ur nätet.
¹⁶ Vänd dig till mig
        och förbarma dig över mig,
    för jag är ensam och betryckt.
¹⁷ Mitt hjärtas ångest är stor.
    För mig ut ur min nöd!
^18 (IK) Se hur plågad och trött jag är,
    förlåt mig alla mina synder.
^19 (IL) Se mina fiender,
    de är många och hatar mig
        med våldsamt hat.
²⁰ Bevara min själ och rädda mig,
    låt mig inte behöva skämmas,
        för jag flyr till dig.
²¹ Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
    för jag hoppas på dig.

²² Gud, befria Israel
    ur all dess nöd.

Döm mig rättvist, Herre,
        jag är oskyldig!
    Jag litar på Herren
        utan att vackla.
^2 (IN) Granska mig, Herre,
        och pröva mig,
    rannsaka mina njurar
        och mitt hjärta.
³ Jag har din nåd för ögonen
    och vandrar i din sanning.
^4 (IO) Jag sitter inte hos lögnare
    och umgås inte med hycklare,
^5 (IP) jag hatar de ondas församling
    och sitter inte hos de gudlösa.

^6 (IQ) Jag tvår mina händer i oskuld
    och vandrar runt ditt altare, Herre,
^7 (IR) för att höja min röst i tacksamhet
    och förkunna alla dina under.
^8 (IS) Herre, jag älskar din boning,
    den plats där din härlighet bor.
^9 (IT) Ryck inte bort min själ med syndare
    eller mitt liv med de blodtörstiga,
^10 (IU) de som har ondska^[ce] i sina händer
    och högra handen full av mutor.

¹¹ Jag är oskyldig, befria mig
    och förbarma dig över mig!
^12 (IV) Min fot står på säker mark.
    I församlingarna
        ska jag prisa Herren.

Herren är mitt ljus
    och min frälsning.
        Vem skulle jag frukta?
    Herren försvarar mitt liv.
        Vem skulle jag vara rädd för?
² När de onda kommer emot mig
        för att sluka mig,
    mina motståndare och fiender,
        då ska de själva snava och falla.
^3 (IX) Om en här belägrar mig
        räds inte mitt hjärta,
    om krig bryter ut mot mig
        är jag ändå trygg.

^4 (IY) Ett har jag begärt av Herren,
        detta söker jag:
    att få bo i Herrens hus
        i alla mina livsdagar,
    för att se Herrens ljuvlighet
        och söka honom i^[cf] hans tempel.
^5 (IZ) Han gömmer mig i sin hydda
        på olyckans dag,
    han beskyddar mig i sitt tält,
        han för mig upp på klippan.
⁶ Nu är mitt huvud högt
        över mina fiender omkring mig.
    Jag vill offra jublets offer i hans tält,
        jag vill sjunga och spela
            till Herren.

⁷ Herre, hör min röst när jag ropar,
    förbarma dig över mig
        och svara mig!
^8 (JA) Mitt hjärta tänker på ditt ord:
        "Sök mitt ansikte!"^[cg]
    Ditt ansikte, Herre, söker jag.

^9 (JB) Dölj inte ditt ansikte för mig,
    avvisa inte din tjänare i vrede,
        du som har varit min hjälp.
    Släpp mig inte, överge mig inte,
        du min frälsnings Gud.
¹⁰ Om min far och min mor
        överger mig,
    tar Herren emot mig.
^11 (JC) Visa mig, Herre, din väg,
    led mig på en jämn stig
        för mina förföljares skull.
^12 (JD) Utlämna mig inte
        åt mina fienders vilja,
    för falska vittnen stiger fram
        mot mig och andas våld.

^13 (JE) Jag är viss om att få se
    Herrens godhet
        i de levandes land.
^14 (JF) Hoppas på Herren,
    var stark och modig i ditt hjärta
        och hoppas på Herren!

Till dig, Herre, ropar jag.
    Min klippa, var inte stum
        mot mig!
    Om du är tyst mot mig,
        blir jag som de
            som går ner i graven.
^2 (JH) Hör min bön om nåd
        när jag ropar till dig,
    när jag lyfter mina händer
        mot det allra heligaste
            i din helgedom.

^3 (JI) Släpa inte bort mig
        med gudlösa och förbrytare,
    med dem som talar vänligt
        med sin nästa
    men har ondska i sitt hjärta.
^4 (JJ) Löna dem för deras handlingar,
        för deras onda gärningar.
    Löna dem för deras händers verk,
        ge dem för det de har gjort,
^5 (JK) för de bryr sig inte om
    Herrens gärningar,
        hans händers verk.
    Därför ska han riva ner dem
        och inte bygga upp dem.

⁶ Lovad är Herren,
    för han har hört mina böner
        om nåd!
^7 (JL) Herren är min styrka
        och min sköld.
    På honom litar mitt hjärta,
        jag får hjälp
            och mitt hjärta jublar.
    Honom vill jag tacka
        med min sång.

^8 (JM) Herren är sitt folks styrka,
    han är ett frälsningens värn
        för sin smorde.
^9 (JN) Fräls ditt folk
        och välsigna din arvedel!
    Var deras herde
        och bär dem för evigt.

Ge åt Herren, ni Guds söner,
    ge åt Herren ära och makt!
² Ge åt Herren hans namns ära,
    tillbe Herren i helig skrud!

^3 (JP) Herrens röst hörs över vattnen,
    ärans Gud dundrar,
        Herren över väldiga vatten.
^4 (JQ) Herrens röst är mäktig,
    Herrens röst är majestätisk.
⁵ Herrens röst knäcker cedrar,
    Herren knäcker Libanons cedrar.
⁶ Han får dem att hoppa som kalvar,
    Libanon och Sirjon^[ch]
        som unga vildoxar.

⁷ Herrens röst klyver luften
    med flammande eld,
^8 (JR) Herrens röst får öknen att bäva,
    Herren får Kadesh öken^[ci]
        att bäva.
^9 (JS) Herrens röst får hindar att föda^[cj]
        och rycker bort skogarnas kläder.
    Allt i hans tempel
        förkunnar hans ära.

^10 (JT) Herren tronade
        när syndafloden kom,
    Herren tronar som kung för evigt.
^11 (JU) Herren ger styrka åt sitt folk,
    Herren välsignar sitt folk
        med frid.

² Jag vill upphöja dig, Herre,
    för du drog mig upp ur djupet
        och lät inte mina fiender
            triumfera över mig.
^3 (JV) Herre min Gud,
    jag ropade till dig
        och du helade mig.
^4 (JW) Herre, du förde min själ
        upp ur dödsriket,
    du tog mig levande bort
        från dem som går^[cl] ner
            i graven.

^5 (JX) Lovsjung Herren, ni hans trogna,
    prisa hans heliga namn!
^6 (JY) Hans vrede varar ett ögonblick,
        hans nåd hela livet.^[cm]
    På kvällen gästar gråt,
        på morgonen kommer jubel.

⁷ Jag sade i min trygghet:
    "Jag ska aldrig vackla."
^8 (JZ) Herre, i din nåd gav du
        styrka åt mitt berg,
    men du dolde ditt ansikte
        och jag blev förskräckt.
⁹ Till dig, Herre, ropade jag,
    till Herren bad jag om nåd:
¹⁰ Vad vinner du på mitt blod,
        på att jag går ner i graven?
    Kan stoftet tacka dig?
        Kan det förkunna din trofasthet?
¹¹ Hör, Herre,
        och förbarma dig över mig!
    Herre, var min hjälpare!

¹² Du förvandlade min klagan till dans,
    du lossade min sorgdräkt
        och klädde mig i glädje.
^13 (KA) Därför ska min ära^[cn]
        sjunga till dig utan att tystna.
    Herre min Gud,
        jag vill tacka dig för evigt.

^2 (KB) Till dig, Herre, tar jag min tillflykt.
    Låt mig aldrig behöva skämmas,
        rädda mig i din rättfärdighet.
^3 (KC) Vänd ditt öra till mig,
        skynda till min räddning!
    Var min fasta klippa,
        en borg till min frälsning,
^4 (KD) för du är min klippa och min borg.
    Du ska leda och föra mig
        för ditt namns skull,
^5 (KE) du ska lossa mig ur nätet
        de lagt ut för mig,
    för du är mitt beskydd.
^6 (KF) I din hand^[co] överlämnar jag
        min ande.
    Du har friköpt mig, Herre,
        du trofaste Gud.

^7 (KG) Jag hatar^[cp] dem som håller fast
        vid tomma avgudar,
    jag litar på Herren.
^8 (KH) Jag vill jubla och glädjas
        över din nåd,
    att du ser mitt lidande
        och känner min själ i nöden.
^9 (KI) Du utlämnar mig inte
        i fiendens hand,
    du ställer mina fötter
        på rymlig plats.

^10 (KJ) Förbarma dig över mig, Herre,
        jag är i nöd!
    Grämelse förtär mitt öga,
        min själ och min kropp.
^11 (KK) Mitt liv försvinner i sorg,
        mina år i suckan.
    Min kraft är bruten
        genom min synd^[cq],
    mina ben^[cr] förtärs
^{12         (KL)} för alla mina fienders skull.
    Jag har blivit en skam
        för mina grannar
    och en skräck
        för dem som känner mig.
    De som ser mig på gatan
        flyr för mig.
¹³ Jag är glömd och borta
        ur deras hjärtan, som död,
    jag har blivit som ett krossat kärl.
^14 (KM) Jag hör vad många viskar,
        skräck från alla håll!
    De gaddar ihop sig mot mig,
        smider planer för att ta mitt liv.

¹⁵ Men jag litar på dig, Herre,
    jag säger: "Du är min Gud."
^16 (KN) Min tid är i dina händer.
    Rädda mig från mina fienders hand,
        från dem som förföljer mig.
^17 (KO) Låt ditt ansikte lysa
        över din tjänare,
    fräls mig genom din nåd.
^18 (KP) Herre, låt mig inte
    behöva skämmas,
        jag ropar till dig!
    Låt de gudlösa få skämmas,
        låt dem tystna i dödsriket.
¹⁹ Låt lögnarnas läppar förstummas,
    de som talar fräckhet i högmod
        och förakt mot den rättfärdige.

^20 (KQ) Hur stor är inte din godhet,
    som du sparar åt dem
        som vördar dig
    och visar i människors åsyn
        mot dem som flyr till dig!
^21 (KR) Du tar dem i ditt ansiktes beskydd
        mot människors intriger,
    du gömmer dem i din hydda
        undan elaka tungor.

^22 (KS) Lovad är Herren!
    Han har visat mig
        sin underbara nåd
    i en belägrad^[cs] stad.
^23 (KT) Jag sade i min ångest:
        "Jag är avskuren från dina ögon!"
    Men du hörde min bön om nåd
        när jag ropade till dig.

^24 (KU) Älska Herren,
        alla ni hans trogna!
    Herren bevarar de trofasta,
        men den som handlar i högmod
            straffar han strängt.
^25 (KV) Var starka och modiga i era hjärtan,
    alla ni som hoppas på Herren!

Salig är den som fått
        sitt brott förlåtet,
    sin synd övertäckt!
² Salig är den som Herren inte
        tillräknar synd
    och som i sin ande är utan svek.

^3 (KX) Så länge jag teg
        förtvinade mina ben
    och jag stönade dagen lång.
^4 (KY) Dag och natt var din hand
        tung över mig,
    min kraft rann bort
        som i sommarens torka.^[cu] Sela

^5 (KZ) Då erkände jag min synd för dig
        och dolde inte min skuld.
    Jag sade: "Jag vill bekänna
        mina brott för Herren" –
    då förlät du mig min syndaskuld.
        Sela

^6 (LA) Därför ska alla trogna be till dig
        medan du går att finna.
    Om väldiga vattenfloder kommer
        ska de inte nå dem.
^7 (LB) Du är mitt beskydd,
        du bevarar mig från nöd,
    du omger mig
        med frälsningens jubel. Sela

^8 (LC) Jag vill lära dig och undervisa dig
        om den väg du ska vandra,
    jag vill ge dig råd
        och låta mitt öga vaka över dig.
^9 (LD) Var inte som en häst eller mula
        som saknar förstånd,
    som måste tämjas
        med töm och betsel
            om de ska komma till dig.

^10 (LE) Den gudlöse har många plågor,
    men den som litar på Herren
        omger han med nåd.
^11 (LF) Gläd er i Herren och fröjda er,
        ni rättfärdiga,
    jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!

^6 (LL) Himlen är skapad
        genom Herrens ord,
    hela dess här
        genom hans muns ande.
^7 (LM) Han samlar havets vatten
        som i en hög^[cw],
    han lägger djupen
        i förvaringsrum.
⁸ Hela jorden ska frukta Herren,
    alla som bor i världen
        ska bäva för honom,
^9 (LN) för han sade och det blev till,
    han befallde och det stod där^[cx].

^10 (LO) Herren gör hednafolkens planer
        om intet,
    han gäckar folkens tankar.
^11 (LP) Men Herrens plan
        består för evigt,
    hans hjärtas tankar
        från släkte till släkte.

^12 (LQ) Saligt är det folk
        som har Herren till sin Gud,
    det folk han har utvalt
        till sin arvedel.
¹³ Från himlen blickar Herren ner,
    han ser alla människors barn,
^14 (LR) från sin boning betraktar han
    alla som bor på jorden.
^15 (LS) Han formar alla deras hjärtan,
    han förstår alla deras verk.

^16 (LT) En kung segrar inte
        genom stor armé,
    en hjälte räddar sig inte
        genom stor styrka.
^17 (LU) En häst ger inget hopp om seger,
    med all sin kraft räddar den inte.
^18 (LV) Men Herrens ögon ser till dem
        som vördar honom,
    till dem som hoppas på hans nåd,
^19 (LW) för att rädda deras själ från döden
    och hålla dem vid liv
        i hungerns tid.

^20 (LX) Vår själ väntar på Herren,
    han är vår hjälp
        och vår sköld.
²¹ I honom gläder sig vårt hjärta,
    vi förtröstar på hans heliga namn.
²² Låt din nåd vila över oss, Herre!
    Vi sätter vårt hopp till dig.

^2 (LZ) Jag vill alltid prisa Herren,
    hans lov ska ständigt
        vara i min mun.
^3 (MA) Min själ ska vara stolt i Herren,
    de ödmjuka ska höra det
        och glädjas.
⁴ Lova Herren med mig,
    låt oss upphöja hans namn
        tillsammans!

^5 (MB) Jag sökte Herren
        och han svarade mig,
    han räddade mig
        från allt som skrämde mig.
⁶ De som ser upp till honom
        strålar av fröjd,
    deras ansikten^[da] behöver inte
        rodna av skam.
⁷ Här är en plågad som ropade,
        och Herren hörde honom
    och frälste honom
        ur all hans nöd.
^8 (MC) Herrens ängel vakar
        runt dem som vördar honom,
    och han befriar dem.