Psaltaren 119:116-118

Svenska 1917

¹¹⁶ Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.

¹¹⁷ Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.

¹¹⁸ Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.