21 Du tar dem i ditt ansiktes beskydd
mot människors sammansvärjning.
    Du gömmer dem i din hydda
undan elaka tungor.

22 Välsignad vare Herren,
    ty han har visat mig sin underbara nåd
i en belägrad stad.
23 Jag sade i min ångest:
    "Jag är bortdriven från dina ögon."
Men du hörde mina böners ljud,
    när jag ropade till dig.

Read full chapter