20 Liksom drömmen är borta när man vaknar,
skall du, Herre, förakta dem som skuggbilder,
när du griper in.

21 När mitt hjärta förbittrades
    och jag kände styng i mitt inre,
22 då var jag oförnuftig och förstod ingenting,
som ett djur var jag inför dig.

Read full chapter