Boas sade: ”När du köper marken av Noomi och av moabitiskan Rut, då får du den också av den dödes hustru[a] för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott.” Återlösaren svarade: ”Då kan jag inte lösa in den, för då skulle jag skada min egen arvslott. Lös du in det jag skulle ha löst in, för jag kan inte göra det.”

Vid inlösen och ägarbyte var det förr i tiden sed i Israel att den ena parten, för att stadfästa avtalet, tog av sig sin sko[b] och gav den åt den andre. Detta gällde som bekräftelse i Israel.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:5 då får du den också av den dödes hustru   Annan översättning (enligt de syriska och latinska översättningarna): ”då får du också den dödes hustru”. Enligt en tillämpning av 5 Mos 25:5f var återlösaren skyldig att garantera änkans försörjning genom att gifta sig med henne (jfr vers 10). Den döde mannens namn skulle ”uppväckas” genom att ges till änkans nästa son i det nya äktenskapet, som också skulle ärva marken.
  2. 4:7 tog av sig sin sko   Som hade stått på den tidigare ägda marken. En liknande symbolhandling för ägarbyte finns belagd i de mesopotamiska Nuzitexterna från tiden strax före Rut.