Bible in 90 Days
Bön om ledning och nåd
25 [a]Av David.
Herre, jag lyfter min själ till dig.
2 (A) Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas[b],
låt inte mina fiender
triumfera över mig!
3 (B) Nej, ingen som hoppas på dig
ska skämmas.
Skämmas ska de som sviker
utan orsak.
4 (C) Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig,
för du är min frälsnings Gud,
på dig hoppas jag alltid.
6 (D) Tänk på din barmhärtighet
och din nåd, Herre,
för de är av evighet.
7 (E) Tänk inte på min ungdoms synder
och brott,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
8 (F) Herren är god och rättfärdig,
därför undervisar han syndare
om vägen.
9 (G) Han leder de ödmjuka rätt,
han lär de ödmjuka sin väg.
10 (H) Alla Herrens vägar
är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund
och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, Herre,
förlåt min synd,
för den är stor.
12 (I) Den som vördar[c] Herren
undervisar han om vägen
han ska välja.
13 (J) Hans själ ska vila i det goda,
och hans ättlingar ska ärva landet.
14 (K) Herren är förtrolig
med dem som vördar honom,
sitt förbund gör han känt för dem[d].
15 (L) Mina ögon ser alltid
upp till Herren,
för han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig
och förbarma dig över mig,
för jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor.
För mig ut ur min nöd!
18 (M) Se hur plågad och trött jag är,
förlåt mig alla mina synder.
19 (N) Se mina fiender,
de är många och hatar mig
med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig,
låt mig inte behöva skämmas,
för jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
för jag hoppas på dig.
22 Gud, befria Israel
ur all dess nöd.
En oskyldig mans bön
26 (O) Av David.
Döm mig rättvist, Herre,
jag är oskyldig!
Jag litar på Herren
utan att vackla.
2 (P) Granska mig, Herre,
och pröva mig,
rannsaka mina njurar
och mitt hjärta.
3 Jag har din nåd för ögonen
och vandrar i din sanning.
4 (Q) Jag sitter inte hos lögnare
och umgås inte med hycklare,
5 (R) jag hatar de ondas församling
och sitter inte hos de gudlösa.
6 (S) Jag tvår mina händer i oskuld
och vandrar runt ditt altare, Herre,
7 (T) för att höja min röst i tacksamhet
och förkunna alla dina under.
8 (U) Herre, jag älskar din boning,
den plats där din härlighet bor.
9 (V) Ryck inte bort min själ med syndare
eller mitt liv med de blodtörstiga,
10 (W) de som har ondska[e] i sina händer
och högra handen full av mutor.
11 Jag är oskyldig, befria mig
och förbarma dig över mig!
12 (X) Min fot står på säker mark.
I församlingarna
ska jag prisa Herren.
Gemenskap med Herren
27 (Y) Av David.
Herren är mitt ljus
och min frälsning.
Vem skulle jag frukta?
Herren försvarar mitt liv.
Vem skulle jag vara rädd för?
2 När de onda kommer emot mig
för att sluka mig,
mina motståndare och fiender,
då ska de själva snava och falla.
3 (Z) Om en här belägrar mig
räds inte mitt hjärta,
om krig bryter ut mot mig
är jag ändå trygg.
4 (AA) Ett har jag begärt av Herren,
detta söker jag:
att få bo i Herrens hus
i alla mina livsdagar,
för att se Herrens ljuvlighet
och söka honom i[f] hans tempel.
5 (AB) Han gömmer mig i sin hydda
på olyckans dag,
han beskyddar mig i sitt tält,
han för mig upp på klippan.
6 Nu är mitt huvud högt
över mina fiender omkring mig.
Jag vill offra jublets offer i hans tält,
jag vill sjunga och spela
till Herren.
7 Herre, hör min röst när jag ropar,
förbarma dig över mig
och svara mig!
8 (AC) Mitt hjärta tänker på ditt ord:
"Sök mitt ansikte!"[g]
Ditt ansikte, Herre, söker jag.
9 (AD) Dölj inte ditt ansikte för mig,
avvisa inte din tjänare i vrede,
du som har varit min hjälp.
Släpp mig inte, överge mig inte,
du min frälsnings Gud.
10 Om min far och min mor
överger mig,
tar Herren emot mig.
11 (AE) Visa mig, Herre, din väg,
led mig på en jämn stig
för mina förföljares skull.
12 (AF) Utlämna mig inte
åt mina fienders vilja,
för falska vittnen stiger fram
mot mig och andas våld.
13 (AG) Jag är viss om att få se
Herrens godhet
i de levandes land.
14 (AH) Hoppas på Herren,
var stark och modig i ditt hjärta
och hoppas på Herren!
Bön om beskydd
28 (AI) Av David.
Till dig, Herre, ropar jag.
Min klippa, var inte stum
mot mig!
Om du är tyst mot mig,
blir jag som de
som går ner i graven.
2 (AJ) Hör min bön om nåd
när jag ropar till dig,
när jag lyfter mina händer
mot det allra heligaste
i din helgedom.
3 (AK) Släpa inte bort mig
med gudlösa och förbrytare,
med dem som talar vänligt
med sin nästa
men har ondska i sitt hjärta.
4 (AL) Löna dem för deras handlingar,
för deras onda gärningar.
Löna dem för deras händers verk,
ge dem för det de har gjort,
5 (AM) för de bryr sig inte om
Herrens gärningar,
hans händers verk.
Därför ska han riva ner dem
och inte bygga upp dem.
6 Lovad är Herren,
för han har hört mina böner
om nåd!
7 (AN) Herren är min styrka
och min sköld.
På honom litar mitt hjärta,
jag får hjälp
och mitt hjärta jublar.
Honom vill jag tacka
med min sång.
8 (AO) Herren är sitt folks styrka,
han är ett frälsningens värn
för sin smorde.
9 (AP) Fräls ditt folk
och välsigna din arvedel!
Var deras herde
och bär dem för evigt.
Herrens ära och makt
29 (AQ) En psalm av David.
Ge åt Herren, ni Guds söner,
ge åt Herren ära och makt!
2 Ge åt Herren hans namns ära,
tillbe Herren i helig skrud!
3 (AR) Herrens röst hörs över vattnen,
ärans Gud dundrar,
Herren över väldiga vatten.
4 (AS) Herrens röst är mäktig,
Herrens röst är majestätisk.
5 Herrens röst knäcker cedrar,
Herren knäcker Libanons cedrar.
6 Han får dem att hoppa som kalvar,
Libanon och Sirjon[h]
som unga vildoxar.
7 Herrens röst klyver luften
med flammande eld,
8 (AT) Herrens röst får öknen att bäva,
Herren får Kadesh öken[i]
att bäva.
9 (AU) Herrens röst får hindar att föda[j]
och rycker bort skogarnas kläder.
Allt i hans tempel
förkunnar hans ära.
10 (AV) Herren tronade
när syndafloden kom,
Herren tronar som kung för evigt.
11 (AW) Herren ger styrka åt sitt folk,
Herren välsignar sitt folk
med frid.
Tacksamhet för räddning
30 En psalm, en sång för tempelinvigningen[k]. Av David.
2 Jag vill upphöja dig, Herre,
för du drog mig upp ur djupet
och lät inte mina fiender
triumfera över mig.
3 (AX) Herre min Gud,
jag ropade till dig
och du helade mig.
4 (AY) Herre, du förde min själ
upp ur dödsriket,
du tog mig levande bort
från dem som går[l] ner
i graven.
5 (AZ) Lovsjung Herren, ni hans trogna,
prisa hans heliga namn!
6 (BA) Hans vrede varar ett ögonblick,
hans nåd hela livet.[m]
På kvällen gästar gråt,
på morgonen kommer jubel.
7 Jag sade i min trygghet:
"Jag ska aldrig vackla."
8 (BB) Herre, i din nåd gav du
styrka åt mitt berg,
men du dolde ditt ansikte
och jag blev förskräckt.
9 Till dig, Herre, ropade jag,
till Herren bad jag om nåd:
10 Vad vinner du på mitt blod,
på att jag går ner i graven?
Kan stoftet tacka dig?
Kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, Herre,
och förbarma dig över mig!
Herre, var min hjälpare!
12 Du förvandlade min klagan till dans,
du lossade min sorgdräkt
och klädde mig i glädje.
13 (BC) Därför ska min ära[n]
sjunga till dig utan att tystna.
Herre min Gud,
jag vill tacka dig för evigt.
Räddning undan förföljare
31 För körledaren. En psalm av David.
2 (BD) Till dig, Herre, tar jag min tillflykt.
Låt mig aldrig behöva skämmas,
rädda mig i din rättfärdighet.
3 (BE) Vänd ditt öra till mig,
skynda till min räddning!
Var min fasta klippa,
en borg till min frälsning,
4 (BF) för du är min klippa och min borg.
Du ska leda och föra mig
för ditt namns skull,
5 (BG) du ska lossa mig ur nätet
de lagt ut för mig,
för du är mitt beskydd.
6 (BH) I din hand[o] överlämnar jag
min ande.
Du har friköpt mig, Herre,
du trofaste Gud.
7 (BI) Jag hatar[p] dem som håller fast
vid tomma avgudar,
jag litar på Herren.
8 (BJ) Jag vill jubla och glädjas
över din nåd,
att du ser mitt lidande
och känner min själ i nöden.
9 (BK) Du utlämnar mig inte
i fiendens hand,
du ställer mina fötter
på rymlig plats.
10 (BL) Förbarma dig över mig, Herre,
jag är i nöd!
Grämelse förtär mitt öga,
min själ och min kropp.
11 (BM) Mitt liv försvinner i sorg,
mina år i suckan.
Min kraft är bruten
genom min synd[q],
mina ben[r] förtärs
12 (BN) för alla mina fienders skull.
Jag har blivit en skam
för mina grannar
och en skräck
för dem som känner mig.
De som ser mig på gatan
flyr för mig.
13 Jag är glömd och borta
ur deras hjärtan, som död,
jag har blivit som ett krossat kärl.
14 (BO) Jag hör vad många viskar,
skräck från alla håll!
De gaddar ihop sig mot mig,
smider planer för att ta mitt liv.
15 Men jag litar på dig, Herre,
jag säger: "Du är min Gud."
16 (BP) Min tid är i dina händer.
Rädda mig från mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
17 (BQ) Låt ditt ansikte lysa
över din tjänare,
fräls mig genom din nåd.
18 (BR) Herre, låt mig inte
behöva skämmas,
jag ropar till dig!
Låt de gudlösa få skämmas,
låt dem tystna i dödsriket.
19 Låt lögnarnas läppar förstummas,
de som talar fräckhet i högmod
och förakt mot den rättfärdige.
20 (BS) Hur stor är inte din godhet,
som du sparar åt dem
som vördar dig
och visar i människors åsyn
mot dem som flyr till dig!
21 (BT) Du tar dem i ditt ansiktes beskydd
mot människors intriger,
du gömmer dem i din hydda
undan elaka tungor.
22 (BU) Lovad är Herren!
Han har visat mig
sin underbara nåd
i en belägrad[s] stad.
23 (BV) Jag sade i min ångest:
"Jag är avskuren från dina ögon!"
Men du hörde min bön om nåd
när jag ropade till dig.
24 (BW) Älska Herren,
alla ni hans trogna!
Herren bevarar de trofasta,
men den som handlar i högmod
straffar han strängt.
25 (BX) Var starka och modiga i era hjärtan,
alla ni som hoppas på Herren!
Syndabekännelse och förlåtelse
32 (BY) En vishetspsalm[t] av David.
Salig är den som fått
sitt brott förlåtet,
sin synd övertäckt!
2 Salig är den som Herren inte
tillräknar synd
och som i sin ande är utan svek.
3 (BZ) Så länge jag teg
förtvinade mina ben
och jag stönade dagen lång.
4 (CA) Dag och natt var din hand
tung över mig,
min kraft rann bort
som i sommarens torka.[u] Sela
5 (CB) Då erkände jag min synd för dig
och dolde inte min skuld.
Jag sade: "Jag vill bekänna
mina brott för Herren" –
då förlät du mig min syndaskuld.
Sela
6 (CC) Därför ska alla trogna be till dig
medan du går att finna.
Om väldiga vattenfloder kommer
ska de inte nå dem.
7 (CD) Du är mitt beskydd,
du bevarar mig från nöd,
du omger mig
med frälsningens jubel. Sela
8 (CE) Jag vill lära dig och undervisa dig
om den väg du ska vandra,
jag vill ge dig råd
och låta mitt öga vaka över dig.
9 (CF) Var inte som en häst eller mula
som saknar förstånd,
som måste tämjas
med töm och betsel
om de ska komma till dig.
10 (CG) Den gudlöse har många plågor,
men den som litar på Herren
omger han med nåd.
11 (CH) Gläd er i Herren och fröjda er,
ni rättfärdiga,
jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!
Herrens allmakt och nåd
33 (CI) Jubla i Herren, ni rättfärdiga!
De ärligas lovsång är skön[v].
2 (CJ) Tacka Herren med harpa,
sjung hans lov
med tiosträngad lyra.
3 (CK) Sjung till honom en ny sång,
spela vackert med jubelrop,
4 (CL) för Herrens ord är rätt
och han är trofast i allt han gör.
5 (CM) Han älskar rättfärdighet och rätt,
jorden är full av Herrens nåd.
6 (CN) Himlen är skapad
genom Herrens ord,
hela dess här
genom hans muns ande.
7 (CO) Han samlar havets vatten
som i en hög[w],
han lägger djupen
i förvaringsrum.
8 Hela jorden ska frukta Herren,
alla som bor i världen
ska bäva för honom,
9 (CP) för han sade och det blev till,
han befallde och det stod där[x].
10 (CQ) Herren gör hednafolkens planer
om intet,
han gäckar folkens tankar.
11 (CR) Men Herrens plan
består för evigt,
hans hjärtas tankar
från släkte till släkte.
12 (CS) Saligt är det folk
som har Herren till sin Gud,
det folk han har utvalt
till sin arvedel.
13 Från himlen blickar Herren ner,
han ser alla människors barn,
14 (CT) från sin boning betraktar han
alla som bor på jorden.
15 (CU) Han formar alla deras hjärtan,
han förstår alla deras verk.
16 (CV) En kung segrar inte
genom stor armé,
en hjälte räddar sig inte
genom stor styrka.
17 (CW) En häst ger inget hopp om seger,
med all sin kraft räddar den inte.
18 (CX) Men Herrens ögon ser till dem
som vördar honom,
till dem som hoppas på hans nåd,
19 (CY) för att rädda deras själ från döden
och hålla dem vid liv
i hungerns tid.
20 (CZ) Vår själ väntar på Herren,
han är vår hjälp
och vår sköld.
21 I honom gläder sig vårt hjärta,
vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Låt din nåd vila över oss, Herre!
Vi sätter vårt hopp till dig.
Herrens godhet och hjälp
34 [y](DA) Av David, när han spelade galen inför Abimelek[z], som drev bort honom så att han kom undan.
2 (DB) Jag vill alltid prisa Herren,
hans lov ska ständigt
vara i min mun.
3 (DC) Min själ ska vara stolt i Herren,
de ödmjuka ska höra det
och glädjas.
4 Lova Herren med mig,
låt oss upphöja hans namn
tillsammans!
5 (DD) Jag sökte Herren
och han svarade mig,
han räddade mig
från allt som skrämde mig.
6 De som ser upp till honom
strålar av fröjd,
deras ansikten[aa] behöver inte
rodna av skam.
7 Här är en plågad som ropade,
och Herren hörde honom
och frälste honom
ur all hans nöd.
8 (DE) Herrens ängel vakar
runt dem som vördar honom,
och han befriar dem.
9 (DF) Smaka och se att Herren är god!
Salig är den som flyr till honom.
10 (DG) Vörda Herren, ni hans heliga,
för de som vördar honom
saknar ingenting.
11 (DH) Unga lejon lider nöd och hungrar,
men de som söker Herren
saknar inget gott.
12 Kom, barn, lyssna till mig!
Jag ska lära er att vörda Herren.
13 (DI) Är du en människa
som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 (DJ) Vakta då din tunga
från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 (DK) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (DL) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (DM) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (DN) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (DO) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (DP) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (DQ) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[ab]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
23 (DR) Men Herren friköper
sina tjänares själar,
och ingen som flyr till honom
ska stå med skuld.
Oskyldigt anklagad
35 Av David.
Herre, kämpa mot dem
som kämpar mot mig,
strid mot dem
som strider mot mig!
2 Grip sköld och skydd
och kom till min hjälp,
3 dra fram spjutet
och spärra vägen
för mina förföljare.
Säg till min själ:
"Jag är din frälsning!"
4 (DS) Låt dem som vill ta mitt liv
få skam och vanära,
låt dem som planerar min olycka
tvingas tillbaka med skam.
5 (DT) Låt dem bli som agnar för vinden,
låt Herrens ängel driva bort dem.
6 (DU) Låt deras väg bli mörk och hal,
låt Herrens ängel förfölja dem.
7 (DV) Utan orsak dolde de sin nätgrop
för att fånga mig,
utan orsak grävde de den
för att ta mitt liv.
8 (DW) Låt fördärvet drabba dem oväntat,
låt dem fastna i nätet de lagt ut
och falla i gropen
till sitt eget fördärv.
9 (DX) Min själ ska jubla i Herren
och glädjas över hans frälsning.
10 Varje ben i min kropp ska säga:
"Herre, vem är som du?
Du räddar den svage
från hans överman,
den svage och fattige
från den som plundrar honom."
11 (DY) Falska vittnen träder fram,
de frågar mig om saker jag inte vet.
12 (DZ) De lönar mig med ont mot gott,
min själ är övergiven.
13 (EA) Men jag gick i sorgdräkt
när de var sjuka,
jag späkte min själ med fasta
och bad med böjt huvud[ac].
14 Jag gjorde som för min vän,
som för min bror,
jag gick sorgklädd och böjd
som när man sörjer sin mor.
15 (EB) Men när jag faller
gläder de sig och gaddar ihop sig,
uslingar jag inte känner
gaddar ihop sig mot mig.
De river i mig utan uppehåll.
16 (EC) Bland gudlösa som hånar
för en kaka bröd[ad]
gnisslar de tänder mot mig.
17 (ED) Herre, hur länge ska du se på?
Befria min själ från deras härjningar,
mitt dyrbara liv från lejonen.
18 (EE) Jag ska tacka dig
i den stora församlingen,
prisa dig bland mycket folk.
19 (EF) Låt inte mina svekfulla[ae] fiender
få triumfera över mig,
låt inte dem som hatar mig
utan orsak
få blinka med ögonen.
20 Det är inte frid de talar,
de tänker ut svekfulla ord
mot de stilla i landet.
21 (EG) De spärrar upp sina gap mot mig,
de säger: "Haha, haha!
Vi har sett det med egna ögon!"
22 (EH) Du ser det, Herre.
Var inte tyst, Herre,
var inte långt från mig.
23 (EI) Vakna, res dig till mitt försvar,
ta dig an min sak,
min Gud och Herre!
24 (EJ) Döm mig efter din rättfärdighet,
Herre min Gud!
Låt dem inte triumfera över mig,
25 låt dem inte få säga i sina hjärtan:
"Haha! Precis som vi ville!"
Låt dem inte få säga:
"Vi slukade honom!"
26 (EK) Låt alla som gläds åt min olycka
få skämmas och blygas,
låt dem som förhäver sig över mig
kläs i skam och vanära.
27 (EL) Men låt dem som unnar mig min rätt
få jubla och glädjas,
låt dem alltid få säga:
"Herren är stor,
han unnar sin tjänare frid!"
28 (EM) Då ska min tunga
förkunna din rättfärdighet,
ditt lov dagen lång.
Syndarens ondska och Guds godhet
36 För körledaren. Av Herrens tjänare David.
2 (EN) I mitt hjärta hör jag
vad synden viskar
till den gudlöse.
Han har ingen gudsfruktan
för ögonen,
3 (EO) han intalar sig[af] att ingen
ska upptäcka och hata hans brott.
4 Hans muns ord är ondska och svek,
han vill inte vara förståndig
och god.
5 (EP) Han tänker ut ondska på sin bädd,
han går en väg som inte är god.
Han skyr inte något ont.
6 (EQ) Herre, till himlen räcker din nåd,
din trofasthet ända till skyarna.
7 (ER) Din rättfärdighet
är som väldiga berg,
dina domar
som det stora havsdjupet.
Både människor och djur
räddar du, Herre.
8 (ES) Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!
Människors barn har sin tillflykt
i dina vingars skugga.
9 (ET) De mättas av rika gåvor i ditt hus,
av din ljuvlighets ström
ger du dem att dricka.
10 (EU) Hos dig är livets källa,
i ditt ljus ser vi ljus.
11 Låt din nåd bli kvar
över dem som känner dig,
din rättfärdighet över dem
som har ärliga hjärtan.
12 Låt inte de stoltas fot
trampa på mig
eller de gudlösas hand
driva bort mig.
13 (EV) Där ligger förbrytarna fallna,
nerslagna så att de inte kan resa sig.
De gudlösas skenbara lycka
אAlef
Gräm dig inte över de onda,
avundas inte dem som gör orätt.
2 (EX) Snart torkar de bort[ah] som gräs,
vissnar som gröna växter.
בBeth
3 Lita på Herren och gör det goda,
bo i landet och lev i[ai] trofasthet,
4 och ha din glädje i Herren.
Då ska han ge dig
vad ditt hjärta begär.
גGimel
5 (EY) Anförtro din väg åt Herren
och lita på honom.
Han ska göra det.
6 (EZ) Han ska låta din rättfärdighet
gå fram som ljuset,
din rätt som middagssolen.
דDaleth
7 (FA) Var stilla inför Herren
och vänta på honom.
Gräm dig inte över den
som har framgång,
som gör upp onda planer.
הHe
8 (FB) Släpp vreden och lämna ilskan.
Gräm dig inte,
det för bara ont med sig.
9 De onda ska utrotas,
men de som hoppas på Herren
ska ärva landet.
וWaw
10 (FC) Ännu en liten tid,
så finns där ingen gudlös.
När du ser på hans plats
är han borta.
11 (FD) Men de ödmjuka ska ärva landet
och njuta stor frid.
זZajin
12 (FE) Den gudlöse smider planer
mot den rättfärdige,
han gnisslar tänder mot honom.
13 (FF) Men Herren ler åt honom,
för han ser att hans stund kommer.
חHeth
14 De gudlösa drar svärdet
och spänner sin båge
för att fälla den svage och fattige,
för att slakta dem
som går på rätta vägar.
15 Men deras svärd
ska gå in i deras eget hjärta,
och deras bågar ska brista.
טTeth
16 (FG) Bättre det lilla som en rättfärdig har
än många gudlösas rikedom.
17 (FH) De gudlösas armar ska brytas,
men Herren stöder de rättfärdiga.
יJod
18 (FI) Herren känner
de oskyldigas dagar,
deras arvslott består för evigt.
19 (FJ) De behöver inte skämmas
i onda tider,
i hungerns dagar blir de mättade.
כKaf
20 (FK) Men de gudlösa ska gå under.
Herrens fiender försvinner
som ängarnas prakt,
de försvinner som rök[aj].
לLamed
21 (FL) Den gudlöse lånar
och betalar inte tillbaka,
men den rättfärdige är barmhärtig
och generös.
22 (FM) De Herren välsignar
ska ärva landet,
men de han förbannar ska utrotas.
מMem
23 Med Herren
blir en mans steg fasta
och han gläds över hans väg.
24 (FN) Om han faller ramlar han inte,
för Herren håller hans hand.
נNun
25 Ung har jag varit
och nu är jag gammal,
men aldrig har jag sett
en rättfärdig övergiven
eller hans barn tigga om bröd.
26 (FO) Han är alltid barmhärtig
och lånar ut,
och hans barn är till välsignelse.
סSamek
27 (FP) Undvik det onda
och gör det goda,
så får du bo kvar för evigt.
28 (FQ) Herren älskar det rätta,
han överger inte sina trogna.
עAjin
De blir bevarade för evigt,
men de gudlösas ättlingar
blir utrotade.
29 De rättfärdiga ska ärva landet
och bo där för evigt.
פPe
30 (FR) Den rättfärdiges mun talar vishet,
hans tunga säger det som är rätt.
31 (FS) Han har sin Guds undervisning
i hjärtat,
hans steg vacklar inte.
צTsade
32 (FT) Den gudlöse spejar
på den rättfärdige
och söker tillfälle att döda honom.
33 (FU) Men Herren utlämnar honom inte
i hans hand
och låter honom inte bli fälld
i rätten.
קQof
34 (FV) Hoppas på Herren
och håll dig på hans väg,
så upphöjer han dig
och du får ärva landet.
Du ska se hur de gudlösa utrotas.
רResh
35 (FW) Jag såg en gudlös tyrann,
han bredde ut sig
som ett frodigt rotat träd.[ak]
36 (FX) Men han försvann
och nu är han borta,[al]
jag sökte honom
men fann honom inte.
שShin
37 (FY) Betrakta den oskyldige,
se på den ärlige,
det finns en framtid
för fridens man.
38 (FZ) Men syndarna går alla under,
de gudlösas framtid blir avskuren.
תTaw
39 (GA) De rättfärdigas frälsning
kommer från Herren,
han är deras borg i nödens tid.
40 (GB) Herren hjälper dem och befriar dem,
han befriar dem från de gudlösa
och frälser dem,
för de tar sin tillflykt till honom.
Den ångerfulles bön
38 En psalm av David. En bön.
2 (GC) Herre, straffa mig inte i din vrede,
tukta mig inte i din glöd!
3 (GD) Dina pilar har träffat mig,
din hand har drabbat mig.
4 Jag har inget helt i min kropp
på grund av din vrede,
ingen frid i mina ben
på grund av min synd.
5 (GE) Min syndaskuld
går mig över huvudet,
den tynger mig
som en alltför tung börda.
6 Mina sår stinker och rinner
på grund av min dårskap.
7 (GF) Jag går krokig och djupt böjd,
hela dagen går jag sörjande.
8 Mina höfter är fulla av brand,
jag har inget helt i min kropp.
9 Jag är maktlös och helt krossad,
jag ropar i mitt hjärtas ångest.
10 Herre, du känner all min längtan,
mina suckar är inte dolda för dig.
11 Mitt hjärta slår häftigt,
min kraft har lämnat mig.
Mina ögons ljus är också borta.
12 (GG) Mina nära och kära
håller sig borta från min plåga,
mina närmaste stannar på avstånd.
13 De som vill ta mitt liv lägger snaror,
de som söker min olycka
talar om min undergång.
Ständigt tänker de på svek.
14 (GH) Men jag liknar en döv som inte hör,
en stum som inte öppnar sin mun.
15 Jag liknar en man som inte hör,
en vars mun saknar svar,
16 (GI) för jag hoppas på dig, Herre.
Du ska svara, Herre min Gud.
17 Jag tänker:
Låt dem inte triumfera över mig
eller förhäva sig över mig
när min fot vacklar,
18 för jag är nära att falla,
jag känner ständigt min smärta.
19 Jag bekänner min skuld,
jag sörjer över min synd.
20 (GJ) Mina fiender lever och är mäktiga,
många hatar mig utan orsak.
21 (GK) De lönar gott med ont,
de är emot mig
för att jag strävar efter det goda.
22 (GL) Överge mig inte, Herre!
Min Gud, var inte långt ifrån mig.
23 Skynda till min hjälp,
Herre, min frälsning!
Människans förgänglighet
39 (GM) För körledaren, till Jedutun[am]. En psalm av David.
2 (GN) Jag sade:
"Jag ska akta mig
för att synda med min tunga,
jag ska sätta lås för min mun
så länge den gudlöse
är framför mig."
3 (GO) Jag blev stum och tyst,
jag höll inne även med det goda,
och min plåga blev allt värre.
4 (GP) Mitt hjärta brann inom mig,
medan jag grubblade
brann det som en eld.
Då talade jag
med min tunga:
5 (GQ) Herre, lär mig förstå mitt slut,
att mina dagar har en gräns,
så att jag inser hur förgänglig
jag är.
6 (GR) Som en handsbredd
har du gjort mina dagar,
min livslängd är som ingenting
inför dig.
Alla människor är bara en vindpust,
hur säkra de än står. Sela
7 (GS) Som en skuggbild
vandrar människan omkring,
oroar sig till ingen nytta,
samlar på hög
och vet inte vem som får det.
8 (GT) Men vad hoppas jag nu på, Herre?
Till dig står mitt hopp.
9 Rädda mig från alla mina synder,
låt mig inte bli hånad av dårar.
10 (GU) Jag tiger och öppnar inte min mun,
för det är du som har gjort det.
11 Vänd bort din plåga ifrån mig,
jag går under av din hands aga.
12 (GV) När du tuktar någon för hans skuld,
förtär du som mal det han har kärt.
Alla människor är bara
en vindpust. Sela
13 (GW) Hör min bön, Herre,
lyssna till mitt rop!
Var inte tyst inför mina tårar,
för jag är en främling hos dig,
en gäst som alla mina fäder.
14 (GX) Vänd bort din blick från mig,
så att jag kan le igen
innan jag går bort
och inte finns här mer.
Tacksamhet och bön
40 För körledaren. En psalm av David.
2 (GY) Jag väntade och väntade på Herren,
och han böjde sig till mig
och hörde mitt rop.
3 (GZ) Han drog mig upp ur fördärvets grop,
upp ur den djupa dyn.
Han ställde mina fötter på klippan
och gjorde mina steg fasta,
4 han lade en ny sång i min mun,
en lovsång till vår Gud.
Många ska se det och frukta
och förtrösta på Herren.
5 (HA) Salig är den som har Herren
till sin trygghet[an]
och inte vänder sig till de stolta,
de som viker av till lögn.
6 (HB) Herre min Gud,
många är undren du gjort
och tankarna du tänkt för oss.
Inget kan liknas vid dig.
Jag vill förkunna
och berätta om dem,
de är fler än man kan räkna.
7 (HC) Slaktoffer och matoffer
vill du inte ha
– du har öppnat mina öron[ao] –
brännoffer och syndoffer
begär du inte.
8 (HD) Därför säger jag:
"Se, jag kommer,
i bokrullen står det skrivet om mig.
9 (HE) Att göra din vilja, min Gud,
är min glädje.
Din lag är i mitt hjärta."[ap]
10 (HF) Jag förkunnar glädjebudet
om rättfärdighet
i den stora församlingen,
jag sluter inte mina läppar.
Du, Herre, vet det.
11 Jag döljer inte din rättfärdighet
i mitt hjärta,
jag talar om din trofasthet
och din frälsning.
Jag gömmer inte
din nåd och din sanning
för den stora församlingen.
12 (HG) Du, Herre, tar inte
din barmhärtighet ifrån mig.
Din nåd och din sanning
ska alltid bevara mig,
13 (HH) för jag är omgiven av
otaliga onda ting.
Mina synder har hunnit ifatt mig,
jag orkar inte se dem[aq].
De är fler än håren på mitt huvud.
Mitt mod sviker mig.
14 Var nådig, Herre, och rädda mig!
Herre, skynda till min hjälp!
15 (HI) Låt alla som vill ta mitt liv
möta skam och vanära,
låt dem som önskar mig ont
vika tillbaka och skämmas.
16 (HJ) Låt dem häpna av skam,
de som säger till mig:
"Haha, haha!"
17 (HK) Låt alla som söker dig
få jubla och glädjas i dig,
låt dem som älskar din frälsning
alltid säga: "Herren är stor!"
18 (HL) Jag är betryckt och fattig,
men Herren tänker på mig.
Du är min hjälp och befriare.
Min Gud, dröj inte!
Bön vid sjukdom och fienders hån
41 För körledaren. En psalm av David.
2 (HM) Salig är den som bryr sig om
den fattige!
Herren ska befria honom
på olyckans dag.
3 (HN) Herren ska bevara honom
och hålla honom vid liv,
han ska skattas lycklig i landet.
Du utlämnar honom inte
åt hans fienders vilja.
4 (HO) Herren stöder honom
vid sjukbädden,
under hans sjukdom
förvandlar du helt hans läge.
5 (HP) Jag säger:
Herre, förbarma dig över mig!
Bota min själ,
för jag har syndat mot dig.
6 Mina fiender säger elakt om mig:
"När ska han dö
och hans namn försvinna?"
7 Kommer någon och besöker mig
talar han tomma ord,
han samlar på skvaller
och går sedan och sprider det.
8 (HQ) Alla som hatar mig
viskar till varandra om mig,
de tänker det värsta om mig:
9 "Han har drabbats av något dödligt,
han ligger där
och reser sig aldrig mer."
10 (HR) Även min vän som jag litade på,
han som åt mitt bröd,
lyfter sin häl mot mig[ar].
11 Men du, Herre,
förbarma dig över mig
och upprätta mig,
så ska jag ge dem vad de förtjänar.
12 Jag vet att du älskar mig,
för min fiende
triumferar inte över mig.
13 (HS) Du stöder mig i min oskuld
och låter mig stå inför ditt ansikte
för evigt.
14 Välsignad är Herren, Israels Gud,
från evighet till evighet!
Amen, amen.
ANDRA BOKEN
Själens längtan efter Gud
42 (HT) För körledaren. En vishetspsalm
av Koras söner.[as]
2 Som hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud.
3 (HU) Min själ törstar efter Gud,
efter den levande Guden.
När får jag komma och träda fram
inför Guds ansikte?
4 (HV) Mina tårar är min mat
dag och natt.
Ständigt säger man till mig:
"Var är din Gud?"
5 Jag utgjuter min själ
och minns hur jag gick
bland folket,
hur jag vandrade med dem
till Guds hus,
med jubelrop och tacksägelse
i skaran av högtidsfirare.
6 (HW) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
7 (HX) Min själ är bedrövad i mig.
Därför tänker jag på dig
i Jordans land
och på Hermons höjder,
på Misars berg[at].[au]
8 (HY) Djup ropar till djup
i dånet av dina vattenfall.
Alla dina svallande böljor
sköljer över mig.
9 (HZ) Om dagen sänder Herren sin nåd,
och om natten
är hans sång hos mig,
en bön till mitt livs Gud.
10 (IA) Jag vill säga till Gud, min klippa:
"Varför har du glömt mig?
Varför måste jag gå sörjande,
trängd av fiender?"
11 (IB) Det är som att man krossar mina ben
när mina fiender hånar mig
och ständigt frågar mig:
"Var är din Gud?"
12 (IC) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
Fortsättning av föregående psalm
43 (ID) Döm mig rättvist, Gud,
ta dig an min sak
mot ett kärlekslöst[av] folk!
Rädda mig från falska
och onda människor,
2 (IE) för du, Gud, är min styrka.
Varför har du förkastat mig?
Varför måste jag gå sorgsen,
trängd av fiender?
3 (IF) Sänd ditt ljus och din sanning.
Låt dem leda mig,
låt dem föra mig
till ditt heliga berg
och dina boningar,
4 (IG) så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud som är min glädje
och fröjd,
och tacka dig på harpa,
Gud, min Gud!
5 (IH) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
Bön när fienderna tycks segra
44 För körledaren. En vishetspsalm
av Koras söner.
2 (II) Gud, vi har hört med våra öron,
våra fäder har berättat för oss
om den gärning du gjorde
på deras tid, i forna dagar.
3 (IJ) Med din hand
fördrev du hednafolken,
men våra fäder planterade du.
Andra folk förgjorde du,
men dem lät du breda ut sig.
4 (IK) Det var inte med sitt svärd
som de intog landet,
inte deras egen arm
som frälste dem.
Nej, det var din högra hand,
din arm och ditt ansiktes ljus,
för du älskade dem.
5 Du är min kung, o Gud.
Ge befallning om frälsning
för Jakob!
6 (IL) Genom dig ska vi slå ner
våra fiender,
genom ditt namn trampa ner
våra motståndare.
7 (IM) Jag litar inte till min båge,
mitt svärd kan inte frälsa mig.
8 Nej, du har frälst oss
från våra fiender,
du lät dem som hatar oss
få skämmas.
9 (IN) Gud, vi lovar dig dagen lång,
vi prisar ditt namn för evigt.
Sela
10 (IO) Ändå har du förkastat oss
och vanärat oss,
du drar inte ut med våra härar.
11 Du låter oss ge vika för fienden,
och de som hatar oss tar byte.
12 Du gör oss till slaktfår
och skingrar oss
bland hednafolken.
13 (IP) Du säljer ditt folk för ingenting,
du gör ingen vinst på affären.
14 (IQ) Du gör oss till åtlöje
för våra grannar,
till spott och spe
för dem som bor omkring oss.
15 Du gör oss till ett ordspråk
bland hednafolken,
man skakar på huvudet
bland folken.
16 (IR) Dagen lång är min vanära inför mig,
mitt ansikte täcks av skam
17 (IS) när jag hör den som hånar och hädar,
när jag ser fienden
och den hämndlystne.
18 Allt detta har drabbat oss,
men vi har inte glömt dig
eller svikit ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte vänt sig bort,
våra steg har inte vikit från din väg.
20 Men du har krossat oss
där schakaler bor
och låtit dödens skugga
falla över oss.
21 Om vi hade glömt vår Guds namn
och sträckt våra händer
mot en främmande gud,
22 (IT) skulle då inte Gud ha märkt det,
han som känner hjärtats
hemligheter?
23 (IU) Nej, för din skull
dödas vi dagen lång,
vi räknas som slaktfår.
24 Vakna! Varför sover du, Herre?
Vakna upp, förkasta oss inte
för alltid!
25 Varför döljer du ditt ansikte
och glömmer vårt lidande
och betryck?
26 Vår själ är nerböjd i stoftet,
vår kropp är nertryckt mot jorden.
27 Grip in och hjälp oss!
Friköp oss för din nåds skull.
Messiaskungen och hans brud
45 För körledaren, till "Liljorna". En vishetspsalm, en kärlekssång av Koras söner.
2 (IV) Mitt hjärta flödar över av sköna ord,
jag säger: Min sång gäller en kung[aw].
Min tunga är en snabb skrivares
penna.
3 (IW) Skönast är du bland människors barn,
nåd är utgjuten över dina läppar.
Därför har Gud välsignat dig
för evigt.
4 Fäst ditt svärd vid din sida, du hjälte,
i din höghet och härlighet.
5 (IX) Dra så segerrik ut i din härlighet
för sanning, ödmjukhet
och rättfärdighet.
Din högra hand ska visa dig
underbara ting.
6 Dina pilar är skarpa,
folken ska falla för dig,
kungens fiender ska träffas
i hjärtat.
7 (IY) Gud, din tron består
i evigheters evighet,
ditt rikes spira är rättens spira.
8 (IZ) Du älskar rättfärdighet
och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud
smort dig[ax] med glädjens olja
mer än dina medbröder.
9 Av myrra, aloe och kassia
doftar alla dina kläder,
från elfenbenspalats
gläder dig strängars klang.
10 (JA) Kungadöttrar är bland dina utvalda[ay],
drottningen står vid din högra sida
i guld från Ofir.
11 (JB) Hör, dotter, se och lyssna!
Glöm ditt folk och din fars hus
12 och låt kungen åtrå din skönhet,
för han är din herre.
Böj dig och tillbe honom!
13 (JC) Dottern Tyrus kommer med gåvor,
de rika bland folket
söker din gunst.
14 (JD) Full av härlighet
är kungadottern där inne,
av guldbrokad är hennes dräkt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation