Bible in 90 Days
7 (A) Då blev jag som ett lejon för dem,
jag lurar som en leopard
vid vägen.
8 (B) Jag kommer över dem som en
björnhona som mist sina ungar.
Jag river upp deras bröstkorg
och slukar dem där
som en lejonhona.
Markens vilddjur
ska slita dem i stycken.
9 (C) Det är ditt fördärv, Israel,
att du är emot mig, din hjälp.
10 (D) Var är din kung?
Var är den som skulle rädda dig
i alla dina städer?
Och var är dina domare,
du som sade:
Ge mig en kung och furstar?
11 (E) Jag gav dig en kung i min vrede,
och i min vrede tar jag bort honom.
12 (F) Efraims skuld är samlad
som i en pung,
och hans synd är i förvar.
13 (G) Födslovärkar ska drabba honom,
men han är en oförståndig son:
han kommer inte fram
ur moderlivet
när tiden är inne.
14 Från dödsrikets våld
ska jag friköpa dem,
från döden
ska jag återlösa dem.
Du död, var är dina plågor?
Du dödsrike, var är din udd[a]?
Ånger är fördold för mina ögon.
15 (H) Bäst han frodas bland sina bröder
ska det komma en östanvind,
en Herrens vind
som blåser upp från öknen.
Då ska hans brunn torka ut
och hans källa sina.
Vinden ska röva bort
alla dyrbarheter
ur skattkammaren.
14 (I) Samaria ska stå med skuld,
för hon har varit upprorisk
mot sin Gud.
Invånarna ska falla för svärd,
deras späda barn
ska bli krossade,
deras havande kvinnor
uppristade.
Kallelse till omvändelse
2 (J) Vänd om, Israel,
till Herren din Gud,
för genom din missgärning
har du kommit på fall.
3 (K) Ta med er ord
och vänd om till Herren,
säg till honom:
”Förlåt oss all vår skuld
och ta nådigt emot oss.
Då ska vi ge dig
en frukt från våra läppar[b].
4 (L) Assur kan inte rädda oss,
vi ska inte sitta upp
på stridshästar.
Vi ska aldrig mer säga: ’Vår Gud’
till våra händers verk,
för hos dig får den faderlöse
barmhärtighet.”
5 (M) Jag vill hela dem från deras avfall,
jag vill älska dem generöst,
för min vrede
har vänt sig ifrån dem.
6 Jag ska bli som dagg för Israel,
han ska blomstra som en lilja
och skjuta rötter som Libanon.
7 (N) Hans skott ska breda ut sig,
han ska bli som olivträdet i skönhet,
han ska dofta som Libanon.
8 (O) De som bor i hans skugga
ska återvända.
De ska odla säd igen
och grönska som vinstockar.
Hans namn ska vara
som Libanons vin.
9 Efraim, vad har jag mer
med avgudar att göra?
Jag ska svara honom
och ta mig an honom.
Jag är som en grönskande cypress,
hos mig finner du din frukt.
10 (P) Den som är vis förstår detta,
den förståndige besinnar det,
för Herrens vägar är rätta
och där vandrar de rättfärdiga.
Men syndarna kommer där på fall.
Guds dom genom gräshoppor
1 Herrens ord som kom till Joel, Petuels son.
2 Hör detta, ni äldste,
lyssna, alla ni som bor i landet.
Har något sådant hänt i era dagar
eller under era fäders tid?
3 Det här ska ni berätta för era barn,
era barn ska säga det till sina barn
och deras barn
till ett kommande släkte.
4 (Q) Det som gräsgnagarna[c] lämnade
åt gräshopporna upp,
det som gräshopporna lämnade
åt gräsbitarna upp,
och det som gräsbitarna lämnade
åt gräsätarna upp.
5 Vakna, ni druckna, och gråt!
Jämra er, alla ni som dricker vin,
över druvsaften
som ryckts från er mun.
6 För ett hednafolk
har invaderat mitt land,
ett mäktigt folk
som ingen kan räkna,
med tänder som ett lejon
och käftar som en lejonhona.
7 De har ödelagt min vinstock
och förstört mitt fikonträd,
skalat dem nakna
och kastat bort barken,
lämnat grenarna vita.
8 Klaga som en brud i sorgdräkt
efter sin ungdoms brudgum.
9 (R) Matoffer och dryckesoffer
har försvunnit från Herrens hus.
Prästerna, Herrens tjänare, sörjer.
10 (S) Fältet är ödelagt, marken sörjer,
för säden är förstörd.
Det nya vinet har torkat bort
och oljan har sinat.
11 (T) Stå besvikna, ni jordbrukare,
jämra er, ni vinodlare,
över vetet och kornet,
för skörden på fälten är förstörd.
12 (U) Vinstocken är förtorkad
och fikonträdet vissnat.
Granatäppelträdet, dadelpalmen
och äppelträdet –
markens alla träd har torkat bort,
glädjen har vissnat
från människors barn.
13 Klä er i säcktyg och klaga, ni präster,
jämra er, ni som tjänstgör
vid altaret.
Gå in och sitt i säcktyg hela natten,
ni min Guds tjänare,
för det finns inga mer matoffer
eller drickoffer i er Guds hus.
14 (V) Pålys en helig fasta,[d]
utropa en högtidsförsamling.
Samla de äldste,
samla alla som bor i landet
till Herren er Guds hus,
och ropa till Herren.
16 Har inte vårt levebröd ryckts bort
inför ögonen på oss,
glädje och fröjd
från vår Guds hus?
17 Utsädet ligger förtorkat
under klumpar av jord,
förrådshusen står öde
och ladorna förfaller,
för säden har torkat bort.
18 (X) Vad boskapen stönar!
Hjordar av kor irrar omkring,
de finner inget bete.
Även fårhjordarna går under.
19 Jag ropar till dig, Herre,
för en eld har förtärt
betet i ödemarken
och flamman förbränt
markens alla träd.
20 (Y) Även de vilda djuren
längtar efter dig,
för bäckarnas vatten har torkat ut
och en eld har förtärt
betet i ödemarken.
Herrens dag
2 (Z) Blås i basun på Sion,
låt larmet ljuda
på mitt heliga berg
så att alla som bor i landet darrar,
för Herrens dag kommer,
den är nära,
2 (AA) en dag av mörker och töcken,
en dag av moln och dimma.
Som gryningen
breder ut sig över bergen
kommer ett stort
och mäktigt folk,
vars like inte har funnits
och aldrig ska uppstå igen
under kommande släkten.
3 Framför dem
går en förtärande eld,
bakom dem
en brännande låga.
Landet framför dem
var som Edens lustgård,
bakom dem är öde öken.
Ingen kommer undan dem.
4 De liknar hästar,
de rusar fram som stridshästar.
5 De spränger fram
över bergens toppar
med ett muller som av vagnar,
med ett dån som när eldens lågor
förtär strå,
som ett mäktigt folk,
ordnat till strid.
6 (AB) Framför dem grips folken av skräck,
alla ansikten bleknar[f].
7 Som hjältar jagar de fram,
som stridsmän stiger de upp
på murarna.
Var och en går sin väg rakt fram,
ingen viker av från sin bana
8 Den ene tränger inte den andre,
var och en går sitt givna spår.
Mitt igenom vapnen störtar de fram
utan att hejdas[g].
9 (AC) De stormar in i staden,
rusar fram på murarna,
klättrar upp på husen,
går in genom fönstren
som tjuvar.
10 (AD) Inför dem darrar jorden,
himlen bävar,
solen och månen förmörkas
och stjärnorna mister sitt sken.
11 (AE) Herren låter sin röst höras
framför sin här.
Mycket stor är hans armé,
stark är den som utför
hans order,
för Herrens dag är stor
och mycket skrämmande.
Vem kan uthärda den?
Kallelse till omvändelse
12 (AF) Men nu, säger Herren,
vänd om till mig
av hela ert hjärta,
med fasta, gråt och klagan.
13 (AG) Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
och vänd om till Herren er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd,
och han ångrar det onda.
14 (AH) Vem vet?
Kanske vänder han om
och ångrar sig
och lämnar kvar en välsignelse
efter sig
till matoffer och drickoffer
åt Herren er Gud.
15 (AI) Blås i basun på Sion,
pålys en helig fasta,
utropa en helig sammankomst.
16 (AJ) Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de äldste,
samla de små barnen,
också dem som diar vid bröstet.
Låt brudgummen komma ut
ur sitt rum
och bruden ur sin kammare.
17 (AK) Låt prästerna, Herrens tjänare,
gråta mellan förhuset och altaret
och säga:
”Herre, skona ditt folk
och låt inte din arvedel hånas
och bli en nidvisa
bland hednafolken.
Varför ska det få sägas bland folken:
Var är deras Gud?”
Herrens svar
18 Då fylldes Herren
av lidelse för sitt land,
och han förbarmade sig
över sitt folk.
19 (AL) Herren svarade
och sade till sitt folk:
Se, jag ska sända er
säd och vin och olja
så att ni blir mätta.
Och jag ska inte
låta hednafolken håna er längre.
20 (AM) Fienden från norr
ska jag driva långt bort ifrån er,
jag ska driva ut honom
till ett torrt och öde land,
hans förtrupp till havet i öster
och hans eftertrupp till havet
i väster.[h]
Stank ska stiga från honom,
ja, vidrig lukt ska stiga
från honom,
för han har gjort stora ting.
21 Var inte rädd, du land!
Jubla och gläd dig,
för Herren har gjort stora ting.
22 (AN) Var inte rädda, ni markens djur,
för ödemarkens beten grönskar
och träden bär sin frukt,
fikonträden och vinstockarna
ger sin rikedom.
23 (AO) Jubla, ni Sions barn,
gläd er i Herren er Gud,
för han ger er Läraren[i]
till rättfärdighet.
Han ska sända er rikligt med regn,
både höstregn och vårregn
som tidigare.
24 (AP) Så ska tröskplatserna fyllas med säd
och pressarna flöda över
av vin och olja.
25 Jag ska gottgöra er för åren
som åts upp av gräshopporna
och gräsbitarna,
av gräsätarna och gräsgnagarna,
den stora här
som jag sände ut mot er.
26 Ni ska äta och bli mätta,
och ni ska lova[j]
Herren er Guds namn,
han som har handlat
så underbart med er,
och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
27 (AQ) Ni ska förstå att jag är mitt i Israel,
att jag är Herren er Gud
och ingen annan.
Och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
28 (AR) Och det ska ske därefter
att jag utgjuter min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar
ska profetera,
era gamla ska ha drömmar
och era unga ska se syner.[k]
29 Ja, över tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta min Ande.
30 Och jag ska göra tecken
på himlen och på jorden,
blod, eld och rökpelare.
31 Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och skrämmande.
32 (AS) Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
På Sions berg och i Jerusalem
ska det finnas en räddad skara,
så som Herren har sagt,
bland de överlevande
som Herren kallar.[l]
Guds dom över Israels fiender
3 (AT) För se, i de dagarna
och på den tiden,
när jag gör slut på
Judas och Jerusalems fångenskap,
2 ska jag samla alla hednafolk
och föra dem ner till Joshafats[m] dal.
Där ska jag hålla dom över dem
för mitt folks skull,
min arvedel Israel
som de har skingrat
bland hednafolken.
De har delat mitt land
3 och kastat lott om mitt folk.
De betalade en prostituerad
med en pojke
och sålde en flicka för vin
som de drack upp.
4 (AU) Och du Tyrus och du Sidon, och ni Filisteens alla trakter, vad vill ni mig? Vill ni hämnas på mig för något? Om ni hämnas på mig, ska jag snabbt och med hast vända tillbaka er hämnd över era egna huvuden, 5 för ni har tagit mitt silver och mitt guld och fört bort mina dyrbaraste skatter in i era tempel. 6 Folket i Juda och Jerusalem har ni sålt till grekerna för att skicka dem långt bort från sitt land.
7 Se, jag ska väcka upp dem från den ort dit ni sålt dem, och det ni har gjort ska jag låta komma över era egna huvuden. 8 Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabeerna[n], ett folk i fjärran land. Så har Herren talat.
9 Ropa ut det bland hednafolken,
kalla till helig strid.
Väck upp hjältarna,
låt alla krigsmän komma
och rycka fram.
10 (AV) Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut.
Den svage ska säga: ”Jag är stark.”
11 (AW) Skynda er att komma,
alla hednafolk häromkring,
och församla er.
Sänd, Herre, dina hjältar dit ner.
12 Låt hednafolken resa sig
och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
över alla hednafolk häromkring.
13 (AX) Låt lien gå, för skörden är mogen.
Kom och trampa,
för pressen är full.
Presskaren flödar över,
för deras ondska är stor.
14 Det är skaror på skaror
i Domens dal,
för Herrens dag är nära
i Domens dal.
15 (AY) Solen och månen förmörkas
och stjärnorna mister sitt sken.
16 (AZ) Herren ryter från Sion,
han låter sin röst höras
från Jerusalem
så att himlen och jorden bävar.
Men Herren är en tillflykt
för sitt folk,
ett skydd för Israels barn.
17 (BA) Och ni ska förstå
att jag är Herren er Gud
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt,
och främlingar ska inte mer
ta vägen genom henne.
18 (BB) Och det ska ske på den tiden
att bergen ska drypa av druvsaft
och höjderna flöda av mjölk.
Alla bäckar i Juda
ska flöda av vatten.
En källa ska utgå från Herrens hus
och vattna Akaciedalen[o].
19 (BC) Egypten ska bli en ödemark
och Edom en öde öken,
eftersom de brukat våld
mot Juda folk
och spillt oskyldigt blod
i deras land.
20 Juda ska vara bebott för alltid
och Jerusalem från släkte till släkte.
21 (BD) Jag ska utplåna deras blodskulder,
dem som jag inte redan
har utplånat.
Herren bor på Sion.
1 (BE) Ord av Amos, en av herdarna från Tekoa. Detta är vad han såg om Israel när Ussia[p] var kung i Juda och Jerobeam[q], Joashs son, var kung i Israel, två år före jordbävningen[r].
2 (BF) Han sade:
Herren ska ryta från Sion,
höja sin röst från Jerusalem.
Då ska herdarnas
betesmarker sörja
och Karmels höjd torka bort.
Profetia om Damaskus
3 (BG) Så säger Herren:
För tre brott av Damaskus, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de tröskade Gilead[s]
med tröskslädar av järn:
4 (BH) Jag ska sända en eld
mot Hasaels hus,
och den ska förtära
Ben-Hadads borgar.
5 (BI) Jag ska bryta bommarna i Damaskus
och utrota dem som bor[t] i Bikat-Aven[u]
och den som bär spiran
i Bet-Eden[v].
Arams folk ska föras bort till Kir[w],
säger Herren.
Profetia om Gaza
6 (BJ) Så säger Herren:
För tre brott av Gaza, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de förde bort
allt folket som fångar
och utlämnade dem åt Edom:
7 Jag ska sända en eld
mot Gazas murar[x],
och den ska förtära dess borgar.
8 (BK) Jag ska utrota dem som bor i Ashdod
och den som bär spiran i Ashkelon.
Jag ska vända min hand mot Ekron
så att de som är kvar av filisteerna
går under, säger Herren Gud.
Profetia om Tyrus
9 (BL) Så säger Herren:
För tre brott av Tyrus, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de utlämnade allt folket
som fångar åt Edom
och tänkte inte
på sitt brödraförbund:
10 (BM) Jag ska sända en eld
mot Tyrus murar,
och den ska förtära dess borgar.
Profetia om Edom
11 (BN) Så säger Herren:
För tre brott av Edom, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de förföljde sin bror med svärd
och förkvävde all barmhärtighet,
lät sin vrede rasa utan uppehåll
och höll kvar sitt raseri utan slut:
12 (BO) Jag ska sända en eld mot Teman,
och den ska förtära Bosras borgar.
Profetia om Ammon
13 (BP) Så säger Herren:
För tre brott av ammoniterna, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de skar upp
havande kvinnor i Gilead
när de ville vidga sitt område:
14 Jag ska tända en eld
mot Rabbas murar,
och den ska förtära dess borgar
under härskri på stridens dag,
under storm på ovädrets dag.
15 Deras kung ska gå bort i fångenskap,
han och hans furstar med honom,
säger Herren.
Profetia om Moab
2 (BQ) Så säger Herren:
För tre brott av Moab, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för han brände benen
efter Edoms kung till kalk:
2 (BR) Jag ska sända en eld mot Moab,
och den ska förtära Keriots borgar.
Moab ska dö under stridslarm,
under härskri vid hornstötar.
3 Jag ska utrota domaren ur landet
och döda alla dess furstar
tillsammans med honom,
säger Herren.
Profetia om Juda
4 (BS) Så säger Herren:
För tre brott av Juda, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de förkastade Herrens lag
och höll inte hans stadgar
utan lät sig förledas
av sina lögngudar
som deras fäder har följt:
5 Jag ska sända en eld mot Juda,
och den ska förtära
Jerusalems borgar.
Profetia om Israel
6 (BT) Så säger Herren:
För tre brott av Israel, ja fyra,
tar jag inte tillbaka mitt beslut,
för de säljer den rättfärdige
för pengar
och den fattige för ett par skor.
7 (BU) De trampar ner
de hjälplösas huvuden i stoftet[y]
och kränker rätten
för de ödmjuka.
Far och son går till samma flicka
för att vanhelga mitt heliga namn.
8 (BV) På kläder som tagits i pant
sträcker de ut sig vid varje altare,
och bötfälldas vin dricker de
i sin Guds hus.
9 (BW) Det var jag som förgjorde
amoreerna för er.[z]
De var höga som cedrar
och kraftiga som ekar,
men jag förgjorde
deras frukt upptill
och deras rötter nertill.
10 (BX) Det var jag som förde er
upp ur Egyptens land
och ledde er i öknen i fyrtio år
tills ni tog amoreernas land
i besittning.
11 (BY) Bland era söner
väckte jag upp profeter,
bland era unga män nasirer.[aa]
Är det inte så, ni Israels barn?
säger Herren.
12 Men ni gav vin till nasirerna
och befallde profeterna:
Profetera inte!
13 Se, jag ska trycka ner er
som en vagn trycks ner
när den är fullastad med kärvar.
14 (BZ) Då ska den snabbe
inte finna någon tillflykt,
den starke inte kunna bruka
sin kraft
och hjälten inte rädda sitt liv.
15 Då kan bågskytten inte hålla stånd,
den snabbfotade inte komma undan
och ryttaren inte rädda sitt liv.
16 Den modigaste bland hjältarna
ska den dagen fly naken,
säger Herren.
Israel utvald och förkastad
3 Hör detta ord
som Herren har talat
mot er, Israels barn,
mot hela det släkte jag fört upp
ur Egyptens land.
Så har han sagt:
2 (CA) Endast er har jag känt som mitt folk
av alla jordens släkten.
Därför ska jag också straffa er
för alla era synder.
3 Vandrar två tillsammans
utan att de kommit överens?
4 Ryter ett lejon i skogen
utan att det funnit något rov?
Morrar ett ungt lejon i kulan
utan att det har tagit byte?
5 Fastnar en fågel i fällan på marken
utan att snaran är gillrad för den?
Slår en fälla upp från marken
utan att fånga något?
6 (CB) Blåser man i basun i en stad
utan att folket blir förskräckt?
Händer det en olycka i en stad
utan att Herren har vållat den?
7 (CC) För Herren Gud gör ingenting
utan att uppenbara sin hemlighet
för sina tjänare profeterna.
8 (CD) När lejonet ryter,
vem skulle då inte bli rädd?
När Herren Gud talar,
vem skulle då inte profetera?
Domsord över Samaria
9 (CE) Ropa ut över borgarna i Ashdod
och över borgarna
i Egyptens land,
säg: Samla er på Samarias berg[ab]
och se den stora förvirringen där
och förtrycket mitt ibland dem.
10 (CF) De förstår inte att göra det rätta,
säger Herren,
de som samlar våld och fördärv
i sina borgar.
11 Därför säger Herren Gud:
En fiende[ac] ska omringa landet,
riva ditt starka fäste
och plundra dina borgar.
12 (CG) Så säger Herren:
Som herden räddar ur lejonets gap
ett par benpipor[ad]
eller en bit av ett öra,
så ska Israels folk räddas,
de som sitter i Samaria
på kanten av sina divaner
och på bäddar av damast.
13 Hör och vittna mot Jakobs hus,
säger Herren,
Herren Gud Sebaot:
14 (CH) Den dag jag straffar Israel
för dess brott
ska jag låta straffet
drabba Betels altaren[ae],
så att altarhornen huggs av
och faller till marken.
15 (CI) Jag ska slå både vinterhus
och sommarhus.[af]
Elfenbenshusen[ag] ska förstöras
och många hus ska sopas bort,
säger Herren.
4 (CJ) Hör detta ord,
ni Bashans kor[ah]
på Samarias berg,
ni kvinnor som förtrycker de svaga
och krossar de fattiga,
ni som säger till era män:
”Hämta hit så vi får dricka!”
2 (CK) Herren Gud har svurit
vid sin helighet:
Se, dagar ska drabba er
då man hämtar er med krokar
och vad som är kvar av er
med fiskkrokar.[ai]
3 (CL) Då ska ni komma ut,
var och en genom närmaste
öppning i muren,
och drivas bort till Hermon,
säger Herren.
Israels förhärdelse
4 (CM) Gå till Betel och synda,
till Gilgal och synda ännu mer.
Bär fram era slaktoffer
på morgonen,
era tionden på tredje dagen.
5 (CN) Bränn syrat bröd[aj] som lovoffer,
ropa ut frivilliga offer,
kungör dem,
för sådant älskar ni ju,
ni Israels barn,
säger Herren Gud.
6 (CO) Jag lät er gå med tomma magar[ak]
i alla era städer
och lät er sakna bröd
på alla era orter.
Ändå har ni inte vänt om till mig,
säger Herren.
7 (CP) Jag höll tillbaka regnet för er,
när det ännu var tre månader kvar
till skördetiden.
Jag lät det regna över en stad
men inte över en annan.
En åker fick regn,
den som inte fick regn
torkade bort.
8 (CQ) Två, tre städer stapplade
till samma stad
för att få vatten att dricka,
men kunde inte släcka sin törst.
Och ändå har ni inte
vänt om till mig,
säger Herren.
9 (CR) Jag slog er med sot och rost[al].
Era många trädgårdar, vingårdar,
fikonträd och olivträd
åt gräshopporna upp.
Och ändå har ni inte vänt om
till mig, säger Herren.
10 (CS) Jag sände pest bland er
som i Egypten.
Jag dödade era unga män med svärd
och lät era hästar tas som byte.
Stanken av era fallna skaror
lät jag stiga upp i er näsa.
Och ändå har ni inte
vänt om till mig, säger Herren.
11 (CT) Jag lät ödeläggelse drabba er,
som när Gud ödelade
Sodom och Gomorra.
Ni var som en brand,
ryckt ur elden.
Och ändå har ni inte
vänt om till mig, säger Herren.
12 (CU) Därför ska jag göra så
med dig, Israel,
och eftersom jag ska göra så
med dig,
så bered dig att möta din Gud, Israel.
13 (CV) För se, han som formar bergen
och skapar vinden[am]
och förkunnar sina tankar
för människan,
han som gör gryningen till mörker
och går fram över jordens höjder –
Herren Gud Sebaot
är hans namn.
En sorgesång
5 (CW) Hör dessa ord som jag tar upp som en sorgesång över er, ni av Israels hus:
2 ”Fallen är hon och reser inte sig mer,
jungfrun Israel!
Hon ligger övergiven på sin mark.
Ingen finns
som hjälper henne upp.”
3 För så säger Herren Gud:
Den stad där tusen brukade dra ut
ska ha hundra kvar,
och den där hundra brukade dra ut
ska ha tio kvar för Israels hus.
Kallelse till omvändelse
4 (CX) Så säger Herren till Israels hus:
Sök mig så ska ni leva.
5 (CY) Men sök inte Betel,
gå inte till Gilgal
och dra inte bort till Beer-Sheba[an],
för Gilgal ska föras bort
i fångenskap
och av Betel ska inget bli kvar.
6 (CZ) Sök Herren så ska ni leva.
Annars ska han drabba Josefs hus[ao]
likt en eld som förtär,
och ingen kan släcka den
så att Betel räddas.
7 (DA) Ni förvandlar rätten till malört
och slår rättfärdigheten
till marken.
8 (DB) Han som har gjort
Sjustjärnorna och Orion,
han som förvandlar
det djupa mörkret[ap] till morgon
och gör dagen mörk
som natten,
han som kallar på havets vatten
och öser ut det över jorden –
Herren är hans namn.
9 Han låter fördärv blixtra över
starka fästen[aq],
fördärv drabba befästa borgar.
10 (DC) De hatar den som försvarar det rätta
i porten
och avskyr den som talar sanning.
11 (DD) Hör därför,
ni som trampar på den fattige
och tar ifrån honom hans säd
som skatt:
Ni bygger hus av huggen sten
men ska inte bo i dem,
ni planterar ljuvliga vingårdar
men ska inte dricka deras vin,
12 (DE) för jag vet att era brott är många
och era synder talrika,
ni som förtrycker den rättfärdige
och tar mutor
och hindrar de fattiga
att få rätt i porten.[ar]
13 Därför tiger den förståndige
i denna tid,
för det är en ond tid.
14 (DF) Sök det goda och inte det onda,
så att ni får leva.
Då ska Herren Gud Sebaot
vara med er,
så som ni säger att han är.
15 (DG) Hata det onda och älska det goda
och låt rätten härska i porten.
Kanske ska Herren Gud Sebaot
vara nådig mot dem som är kvar
av Josef.
16 (DH) Därför säger
Herren Gud Sebaot, Herren:
På alla torg ska man höra klagan,
på alla gator ska man säga:
”Oj, oj!”
Bonden ska man mana till sorg,
och dem som kan
sjunga sorgesång till klagan.
17 (DI) I alla vingårdar ska man höra klagan,
för jag ska gå fram mitt ibland er,
säger Herren.
Herrens dag
18 (DJ) Ve dem som längtar
efter Herrens dag!
Varför längtar ni efter den?
Herrens dag är mörker
och inte ljus.
19 (DK) Det blir som när man flyr
för ett lejon men möter en björn,
och som när man kommer hem
och stöder handen mot väggen
och blir biten av en orm.
20 Ja, Herrens dag är mörker
och inte ljus,
becksvart utan en strimma av ljus.
21 (DL) Jag hatar era fester, jag föraktar dem,
jag tål inte era högtider.
22 (DM) För även om ni offrar
både brännoffer och matoffer åt mig
har jag ingen glädje i dem,
jag vill inte se era gemenskapsoffer
av gödkalvar.
23 Ta bort dina sångers buller ifrån mig,
jag vill inte höra ditt strängaspel.
24 Men låt rätten flöda fram som vatten
och rättfärdigheten
som en ständigt rinnande ström.
25 (DN) Var det åt mig ni frambar
slaktoffer och matoffer
under de fyrtio åren i öknen,
ni av Israels hus?[as]
26 (DO) Ni bar[at] Sickut, er kung[au],
och Kijjun, er guds stjärna[av],
era gudabilder som ni gjort åt er.
27 Men jag ska föra er i fångenskap
bortom Damaskus,[aw]
säger han vars namn är
Herren Gud Sebaot.
Folkets brist på gudsfruktan
6 Ve de trygga på Sion,
de självsäkra på Samarias berg,
de förnämsta i det främsta folket
som Israels hus vänder sig till!
2 (DP) Dra bort till Kalne och se efter,
gå därifrån till Stora Hamat
och sedan ner till filisteernas Gat.
Är de bättre än rikena här,
eller är deras område
större än ert område?
3 (DQ) Ni skjuter ifrån er den onda dagen
men låter våldet härska hos er.
4 (DR) Ni vilar på divaner av elfenben
och latar er[ax] på era bäddar.
Ni äter lamm ur hjorden
och kalvar från gödstallet.
5 (DS) Ni skrålar till harpans ljud
och tänker ut nya musikinstrument
som David.
6 Ni dricker vin ur stora skålar[ay]
och smörjer er med
de finaste oljorna,
men bekymrar er inte
om Josefs skada.
7 Därför ska de nu vara först
att föras bort i fångenskap.
Då är det slut med skrålet
från dem som latade sig.
8 (DT) Herren Gud
har svurit vid sig själv,
säger Herren Gud Sebaot:
Jag avskyr Jakobs stolthet
och hatar hans borgar.
Jag ska utlämna staden
med allt som finns i den.
9 Och det ska ske att om tio män lämnas kvar i samma hus, ska de alla dö. 10 (DU) När en släkting och likbrännare[az] vill ta ut benen ur huset och ropar till den som är inne i huset: ”Har du någon mer där?” och han svarar: ”Ingen”, så ska han säga: ”Tyst! Herrens namn får inte nämnas[ba].”
11 För se, på Herrens befallning
ska det stora huset slås i stycken
och det lilla huset i spillror.
12 (DV) Springer hästar på klippor
eller plöjer man där med oxar?
Men ni har förvandlat rätten
till gift
och rättfärdighetens frukt
till malört.
13 (DW) Ni gläder er över Lo-Debar
och säger:
”Har vi inte intagit Karnajim[bb]
med vår egen kraft?”
14 (DX) För se, ni av Israels hus, jag ska uppväcka ett folk mot er, säger Herren Gud Sebaot. Och de ska ansätta er från infartsvägen mot Hamat ända till Arabasänkan[bc].
Gräshopporna
7 Detta lät Herren Gud mig se:
Han skapade gräshoppor när sommargräset började växa upp, sommargräset efter kungsslåttern[bd]. 2 När de hade slukat allt grönt i landet sade jag: ”Herre, Herre, förlåt! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?” 3 (DY) Då ångrade Herren detta. ”Det ska inte ske”, sade Herren.
Elden
4 Detta lät Herren Gud mig se:
Jag såg att Herren Gud kallade på elden för att utföra hans sak. Och elden förtärde det stora djupet och höll på att förtära landet. 5 (DZ) Då sade jag: ”Herre Gud, sluta! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?” 6 Då ångrade Herren detta. ”Inte heller detta ska ske”, sade Herren Gud.
Sänklodet
7 (EA) Detta lät han mig se:
Jag såg Herren stå på en lod[be]rät mur med ett lod i sin hand. 8 (EB) Och Herren sade till mig: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”Ett lod.” Då sade Herren: ”Se, jag ska hänga upp ett lod mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem en gång till.
9 (EC) Isaks offerhöjder ska bli ödelagda och Israels helgedomar förstörda, och mot Jerobeams hus ska jag resa mig med svärdet.”
Amos och prästen i Betel
10 (ED) Amasja, prästen i Betel, sände bud till Israels kung Jerobeam och lät säga: ”Amos konspirerar mot dig mitt ibland Israels folk. Landet står inte ut med allt hans ordande, 11 för Amos har sagt: Jerobeam ska dö för svärd och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.”
12 (EE) Och Amasja sade till Amos: ”Du siare, ge dig i väg och fly till Juda land. Tjäna ditt levebröd där och profetera där! 13 I Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom[bf] och ett rikets tempel.” 14 (EF) Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge[bg]. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon[bh]. 15 (EG) Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig: Gå och profetera för mitt folk Israel. 16 (EH) Så hör nu Herrens ord:
Du säger:
Profetera inte mot Israel
och tala inte mot Isaks hus.
17 (EI) Därför säger Herren så:
Din hustru ska bli
en prostituerad i staden,
dina söner och döttrar
ska falla för svärd,
din jord ska utskiftas
med mätsnöre.
Själv ska du dö i ett orent land,
och Israel ska föras bort
i fångenskap från sitt land.”
Israel har mognat för dom
8 Detta lät Herren Gud mig se: Jag såg en korg med mogen frukt. 2 (EJ) Han sade: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen frukt.” Då sade Herren till mig: ”Slutet har kommit för mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem igen. 3 (EK) Sångerna i borgen ska på den dagen övergå i klagan, säger Herren Gud. Döda kroppar i mängd ska i tysthet kastas överallt.”
4 (EL) Hör detta,
ni som trampar på den fattige
och vill göra slut på de svaga[bi]
i landet,
5 (EM) ni som säger:
”När är nymånadsdagen slut
så vi får sälja säd,
och sabbaten
så vi får öppna kornboden?
Då ska vi minska efa-måttet[bj]
och höja priset
och fuska med vågen
så att den ljuger.
6 (EN) Då ska vi köpa de utblottade
för pengar
och den fattige för ett par skor,
och sälja spillet som säd.”
7 Herren har svurit vid Jakobs stolthet:
Aldrig ska jag glömma
någon av deras gärningar.
8 (EO) Skulle inte landet darra
när sådant sker,
och skulle inte alla dess invånare
sörja?
Skulle inte hela landet
höja sig som Nilen
och röras upp och åter sjunka[bk]
som Egyptens flod?
9 (EP) Det ska ske på den dagen,
säger Herren Gud,
att jag ska låta solen
gå ner vid middagstid
och lägga landet i mörker
mitt på ljusa dagen.
10 (EQ) Jag ska förvandla era högtider
till sorg
och alla era sånger
till klagovisor.
Jag ska klä allas höfter med säcktyg
och göra alla huvuden skalliga.
Jag ska låta det bli
som när man sörjer ende sonen
och låta det sluta som en bitter dag.
11 (ER) Se, dagar ska komma,
säger Herren Gud,
då jag sänder hunger i landet –
inte en hunger efter bröd,
inte en törst efter vatten,
utan efter att höra Herrens ord.
12 De ska irra omkring från hav till hav
och springa hit och dit
från norr till öster
för att söka efter Herrens ord,
men de ska inte finna det.
13 På den dagen
ska vackra unga kvinnor
och unga män tyna bort av törst,
14 (ES) de som svär vid Samarias skam[bl]
och säger: ”Leve din gud, Dan!”
och ”Leve vägen
till Beer-Sheba!”[bm]
De ska falla och inte resa sig mer.
Israels förödelse
9 (ET) Jag såg Herren stå vid altaret,
och han sade:
Slå till pelarhuvudena
så att trösklarna skakar,
och låt spillrorna falla
över huvudet på dem alla.
Dem som är kvar
ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
ingen av dem ska kunna
rädda sig.
2 (EU) Även om de bröt sig in i dödsriket
skulle min hand
hämta dem därifrån,
även om de steg upp till himlen
skulle jag störta ner dem därifrån.
3 (EV) Även om de gömde sig
på toppen av Karmel[bn]
skulle jag hitta dem där
och hämta ner dem.
Även om de gömde sig
för min blick på havets botten
skulle jag där befalla ormen
att bita dem.
4 (EW) Även om de gick i fångenskap
framför sina fiender
skulle jag där befalla svärdet
att komma och döda dem.
Och jag ska fästa min blick på dem
till deras olycka
och inte till deras lycka.
5 (EX) Herren Gud Sebaot
rör vid jorden och den smälter,
och alla dess invånare sörjer.
Hela jorden höjer sig som Nilen
och sjunker åter
som Egyptens flod.
6 (EY) Han bygger sin sal i himlen
och grundar sitt valv över jorden,
han kallar på havets vatten
och öser ut det över jordens yta –
Herren är hans namn.
7 (EZ) Är ni inte som nubierna
i mina ögon, ni Israels barn?
säger Herren.
Förde jag inte Israel
upp ur Egyptens land,
filisteerna från Kaftor[bo]
och arameerna från Kir?
8 (FA) Se, Herren Guds ögon
är emot detta syndiga rike,
och jag ska utplåna det
från jordens yta.
Ändå vill jag inte utplåna
Jakobs hus helt,
säger Herren.
9 För se, jag befaller att Israels hus
ska sållas bland alla hednafolk
som man siktar i ett såll.
Inte minsta korn[bp]
ska falla till marken.
10 (FB) Alla syndare i mitt folk
ska dö för svärd, de som säger:
”Olyckan når oss inte,
den kommer inte i närheten
av oss.”
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation