Bible in 90 Days
7 Därför ska jag komma över er som ett lejon, som en leopard på pass längs vägen.
8 Jag ska slita er i stycken som en björnhona, ilsken över att man tagit hennes ungar, ja, som ett lejon ska jag uppsluka er.
9 Israel, om jag gör slut på dig, vem ska då kunna rädda dig?
10 Var är din kung? Varför ropar du inte till honom för att få hjälp? Var är alla landets ledare? Du bad själv om dem!
11 I vrede gav jag dig en kung och i vrede tog jag bort honom.
12 Israel har samlat på synd och förtjänar att bli straffat.
13 En ny födelse erbjuds honom, men han liknar ett foster som blir kvar i moderlivet. Så oförnuftigt! Så dåraktigt!
14 Ska jag rädda honom från dödsriket? Ska jag befria honom från döden? O död, låt honom få smaka din bitterhet! Du dödsrike, visa dina plågor! Jag kommer inte att visa något medlidande.
15 Han var den mest framstående av alla sina bröder, men östanvinden, Herrens vind från öknen, ska blåsa stark mot honom och förtorka hans land. Alla hans vattenkällor ska sina och oaserna torka bort.
16 Samarien måste bära sin skuld för upproret mot Gud. Dess folk ska dödas av den framstormande armén, nyfödda barn ska krossas mot marken och på havande kvinnor ska man sprätta upp magen.
Omvändelse leder till upprättelse
14 O Israel, återvänd till Herren, din Gud. Du är krossad av dina synder!
2 Kom till Herren och säg: Herre, ta bort min synd. Var nådig mot oss och ta emot oss, så ska vi offra tackoffer till dig med våra läppar.
3 Assyrien kan inte rädda oss, och själva förmår vi inget. Aldrig mer ska vi kalla det vi gjort med egna händer för 'gudar
4 Då ska jag läka såren efter deras avfällighet och trolöshet, min kärlek ska inte veta några gränser och min vrede ska vara borta för alltid!
5 Jag ska uppfriska Israel med dagg från himlen. Mitt folk ska blomstra som en lilja och vara djupt rotad som en ceder i Libanon,
6 med grenar som sprider sig åt alla håll som på ett olivträd, och med en doft som av Libanons skogar.
7 Folket ska återvända från sin fångenskap och vila i min skugga. De ska vara som en vattenrik trädgård, som en grönskande vinstock och som ljuvligt vin från Libanon.
8 O Israel! Håll dig borta från avgudar! Jag lever och är stark! Jag ska se efter dig och ta hand om dig. Jag är som ett grönskande träd med frukt året om. Min nåd ska aldrig svika dig.
9 Den som är förståndig tar vara på detta. Den som är klok lyssnar till dessa ord. Herrens vägar är sanna och rätta, och den rättfärdige väljer att vandra på dem. Men den upproriske snavar och faller.
Svärmar av gräshoppor
1 Detta budskap kom från Herren till Joel, Petuels son:
2 Lyssna, ni äldste i Israel! Alla i landet ska höra upp! Under hela er livstid, ja, inte ens i ert folks hela historia, har ni hört talas om något sådant som jag nu ska berätta för er.
3 Under de år som kommer ska ni berätta om denna fruktansvärda händelse för era barn och låta generation efter generation få höra om den.
4 Gräshoppor i stora svärmar ska komma över ert land och drabba er i våg efter våg. Om något lämnats kvar efter ett angrepp kommer det att bli uppätet i nästa!
5 Vakna upp och gråt, ni som är druckna, för alla era druvor är förstörda och allt vin är borta.
6 En stor gräshoppsarmé, en fruktansvärd armé med tänder skarpa som lejonens och så stor att ingen kan räkna den utbreder sig över landet.
7 De har förstört mina vingårdar och skalat barken av fikonträden och lämnat stammar och grenar vita och nakna.
8 Gråt och klaga, som en ung flicka när hennes fästman har dött.
9 Nu är det slut med offren, varken spisoffer eller drickoffer bärs längre fram i Herrens tempel. Hör hur Herrens tjänare ropar och klagar!
10 Fälten står tomma. Överallt är det torka, och all skörd slår fel. Säden, vinet och oljan är slut.
11 Jordbrukarna står där skakade och bedrövade, och de som arbetar i vingårdarna gråter. De gråter över att vetet och kornet har dött på fälten.
12 Vingårdarna torkar bort och fikonträden dör. Granatäpplen, äpplen och annan frukt skrumpnar på träden, och all glädje har försvunnit med dem.
Uppmaning till omvändelse
13 Klä er i sorgdräkt, ni präster! Ni Guds tjänare, sätt er framför era altaren och gråt natten igenom!
14 Lys ut en fasta och kalla till möte. Samla de äldste och allt folket i Herrens tempel och gråt och klaga inför er Gud.
15 En fruktansvärd dag av straffdom närmar sig. Förödelse från den Allsmäktige är snart över oss.
16 Maten ska ta slut inför ögonen på oss, och all glädje i Guds tempel upphör.
17 Utsädet ligger förtorkat i jorden. Logar och sädesmagasin står tomma, och säden har förstörts på fälten.
18 Boskapen jämrar sig av hunger. Hjordarna står alldeles lamslagna. Det finns inget bete, och fåren bräker i sin olycka.
19 Herre, hjälp oss! Hettan har förtorkat ängarna och bränt upp alla träd.
20 Till och med de vilda djuren ropar till dig om hjälp. De har inget vatten, för bäckarna är uttorkade och markerna förbrända.
Varning för kommande dom
2 Slå larm i Jerusalem! Blås i trumpet från det heliga berget! Skräckslagna ska ni stå där och vänta på Herrens dom, för hans dag kommer.
2 Det är en dag med mörker och moln. En väldig armé av gräshoppor täcker bergen. Dess like har man aldrig tidigare sett och kommer aldrig att få se så länge världen består.
3 Allt i deras väg uppslukas som efter en brand. Framför dem ligger landet lika vackert som Edens trädgård i all sin härlighet, men i deras spår är bara öken. Ingenting undkommer.
4 De drar fram med hästens snabbhet och inte ens bergen kan stoppa dem.
5 Se på dem där de rusar upp mot bergstopparna! Hör vilket oväsen! Det är som skramlet av vagnar, som eld i en stubbåker, eller som en armé på väg till stridsfältet!
6 Skräck griper alla folk i deras väg, och de står där likbleka av fruktan.
7 Gräshopporna går till attack. De tar sig uppför murar som tränade och utvalda kommandosoldater. De marscherar rakt fram, bryter sig aldrig ur ledet
8 och tränger aldrig varandra. Var och en håller sig på sin plats. Inga vapen kan hindra dem på deras väg framåt.
9 De rusar in i staden, klättrar uppför murarna och tar sig genom fönstren in i husen som tjuvar.
10 Jorden darrar och himlen bävar inför dem. Solen och månen förmörkas och stjärnorna gömmer sig.
11 Herren leder dem med sin röst. Det är en mäktig armé, som följer hans order. Herrens domsdag är fruktansvärd. Vem kan uthärda den?
Vänd om till Herren
12 Det är därför Herren säger: Vänd er till mig nu, medan tid är. Ge mig hela ert hjärta. Kom under fasta, gråt och sorg.
13 Låt ånger och förtvivlan riva sönder era hjärtan, som bevis på verklig ånger, i stället för att riva sönder era kläder som ett ytligt tecken på sorg. Vänd tillbaka till Herren, er Gud, för han ger nåd och är barmhärtig. Han håller tillbaka sin vrede. Han är god och angelägen om att inte behöva straffa er.
14 Vem vet? Kanske Herren till och med bestämmer sig för att låta det gå er väl. Kanske kommer han att ge er så mycket att ni kan ge era offer av säd och vin till honom, precis som förut!
15 Blås i trumpet på Sion! Lys ut en fasta och samla allt folket till möte!
16 Se till att alla kommer, från de äldsta till diande småbarn. Hämta brudgum och brud och se till att ingen saknas.
17 Prästerna, Guds tjänare, ska gråtande stå mellan förhuset och altaret och be: Herre, vår Gud, skona ditt folk! Låt inte hedningarna regera över oss, för det är dig vi tillhör. Låt dem inte håna oss och säga: 'Var finns deras Gud? Så svag och hjälplös han måste vara!'
18 Då ska Herren visa sig barmhärtig mot sitt folk och bli upprörd över att landet vanärats.
19 Han ska svara: Jag ska låta er få säd, vin och olja så mycket ni behöver. Jag ska inte längre låta er vara till åtlöje för andra folk.
20 Jag ska driva tillbaka arméerna av gräshoppor från norr och sända dem långt bort till ett förtorkat ödeland, där de kommer att gå under. De som går i täten ska drivas mot Döda havet och de som avslutar tåget mot Medelhavet. Där ska stanken från dem sprida sig ut över landet. Herren har gjort ett under för er skull.
21 Frukta inte, mitt folk. Gläd er åt de under Herren har gjort för er!
22 Vilda djur och boskap kan glömma sin hunger! Ängarna ska på nytt bli gröna. Träden ska bära frukt, fikonträd och vingårdar ska än en gång digna under rika skördar.
23 Gläd er, ni som bor i Jerusalem, gläd er i Herren, er Gud! Han ska sända regn som ett tecken på att han har förlåtit er. Än en gång ska höstregn och vårregn komma.
24 På logarna ska säden ligga i stora högar, och pressarna ska flöda över av olivolja och vin.
25 Jag ska ge er tillbaka den säd som gräshopporna åt upp under flera år.
26 Än en gång ska ni få all den mat ni behöver.Prisa Herren, som utför dessa stora under för er skull. Aldrig mer ska mitt folk behöva uppleva en skam som denna.
27 Ni ska förstå att jag bor tillsammans med mitt folk Israel och att jag ensam är Herren, er Gud. Mitt folk ska aldrig mer behöva förnedras på detta sätt.
Herrens Ande över alla
28 När jag har låtit mitt regn falla igen, ska jag utgjuta min Ande över er allesammans! Era söner och döttrar ska profetera, era gamla män ska ha drömmar och era unga män ska se syner.
29 Jag ska utgjuta min Ande också över era tjänare, över både män och kvinnor,
30 och märkliga tecken ska visa sig på jorden och på himlen - blod, eld och rök.
31 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod, innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.
32 Var och en som ropar till Herren ska bli frälst. Herren har utvalt en skara som ska överleva, och till och med i Jerusalem finns det sådana som ska undkomma.
Herrens dag är nära
3 Vid den tiden när jag återupprättar Juda och Jerusalem, säger Herren,
2 ska jag samla hela världens folk i dalen där Herren dömer, och där ska jag straffa dem för att de förskingrat mitt egendomsfolk bland hedningarna och delat mitt land.
3 De behandlade mitt folk som boskap. Unga pojkar gavs till prostituerade, och flickor byttes mot vin till deras dryckesfester.
4 Tyrus och Sidon, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas, ni filisteiska städer? Se upp, för jag tänker mycket snabbt slå tillbaka och låta det onda ni gjort komma över era egna huvuden!
5 Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era hednatempel.
6 Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, som förde dem bort från deras eget land.
7 Men jag ska hämta dem tillbaka från alla de platser som ni sålt dem till, och jag ska betala igen för allt vad ni har gjort.
8 Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska i sin tur sälja dem ända bort till de avlägsna sabeerna. Detta är ett löfte från Herren.
9 Meddela detta till alla folk: Gör er beredda på krig! Kalla in era bästa soldater och mobilisera allt ni har!
10 Smält ner plogbillarna och gör svärd av dem och gör om era hackor till spjut! Låt även de svaga vara med och känna sig betydelsefulla.
11 Samla er, alla nationer, med alla era krigare!Herre, sänd nu dina hjältar!
12 Samla alla folk och för dem till Josafats dal, för där ska jag döma dem!
13 Låt lien gå! Skörden är mogen och väntar på att bli bärgad. Trampa vinpressen, för den är överfull av dessa människors ondska!
14 Skarorna väntar i dalen på domen, för Herrens dag är nära. Herren håller dom i dalen.
15 Solen och månen ska förmörkas och stjärnorna förlora sitt sken.
16 När Herren ropar från sitt tempel i Jerusalem bävar både jord och himmel. Men mot sitt folk Israel ska Herren vara barmhärtig. Han är deras trygghet och styrka.
17 Då ska ni äntligen förstå att jag är Herren, er Gud, som bor på mitt heliga berg Sion. Jerusalem ska vara en helig plats, och den tid ska komma när inga främlingar ska finnas där.
18 Sött vin ska droppa från bergen, och från höjderna ska det rinna mjölk. Vatten ska fylla de torra strömfårorna i Juda, och en källa ska springa fram från Herrens tempel och vattna Akaciedalen.
19 Men Egypten och Edom kommer att bli öken på grund av sin grymhet. De dödade mitt oskyldiga folk.
20 Men Juda ska blomstra i evighet, och Jerusalem ska vara en framgångsrik stad, generation efter generation.
21 Jag ska hämnas mitt folks blod. Jag ska inte låta dess förtryckare gå fria förrän deras skuld är betald. Och jag ska bo i Jerusalem tillsammans med mitt folk.
Guds dom över Israels grannfolk
1 Amos var herde och bodde i Tekoa. En dag talade Gud till honom i en syn och lät honom se vad som skulle hända med hans folk. Han fick denna syn två år före jordbävningen, när Ussia var kung i Juda och Joas son Jerobeam var kung i Israel.
2 Detta är vad han såg och hörde: Herren talade från templet på berget Sion, och det lät som när ett lejon ryter. Och plötsligt vissnade och torkade alla betesmarker på berget Karmel till herdarnas stora sorg.
3 Herren sa: Folket i Damaskus har syndat gång på gång, och jag kan inte glömma det. Jag ska inte längre avhålla mig från att straffa staden. Folket där har farit alltför hårt fram med mitt folk i Gilead. De har tröskat dem som säd med sitt förtryck av dem.
4 Därför ska jag låta kung Hasaels slott brinna ner och förstöra Ben-Hadads starka fästningar.
5 Jag ska bryta sönder bommen på Damaskus stadsport och döda kungarna i Aven, och Bet-Eden och Arams folk ska återvända till Kir som slavar. Herren har talat.
6 Herren säger: Gasa har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta det bli ostraffat, för folket där skickade mitt folk i landsflykt och sålde dem som slavar i Edom.
7 Därför ska jag sätta eld på Gasas murar, och riva ner dess befästningar.
8 Jag tänker döda kungarna i Asdod och Askelon, och jag ska utplåna Ekron och filisteerna till sista man. Herren har talat.
9 Herren säger: Folket i Tyrus har begått så många brott att jag inte kan glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade, för de bröt överenskommelsen om vänskap med sin bror Israel. De anföll och besegrade honom och förde bort honom i slaveri till Edom.
10 Därför ska jag sätta eld på Tyrus murar, och stadens alla palats och befästningar ska brinna ner.
11 Herren säger: Edom har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta honom gå ostraffad längre, för han jagade sin bror Israel med svärd. Han var obarmhärtig i sin grymhet.
12 Därför ska jag sätta eld på Teman och bränna ner Bosras alla fästningar.
13 Herren säger: Ammons folk har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem förbli ostraffade.Under krigen i Gilead, då de ville utvidga sina gränser, begick de fruktansvärda brott. De sprättade upp havande kvinnor med sina svärd.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas murar och bränna ner dess befästningar. Striderna ska bli hårda och skriken höras långt.
15 Rabbas kung och furstar måste gå i landsflykt. Herren har talat.
2 Herren säger: Folket i Moab har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta det vara ostraffat. De har vanhelgat Edoms kungs grav utan respekt för de döda.
2 Därför tänker jag nu sända en eld över Moab, och den ska förstöra alla Keriots palats. Moab ska duka under till ljudet av krigsrop och trumpetsignaler.
3 Jag ska döda kungen och alla hans furstar. Herren har talat.
4 Herren säger: Folket i Juda har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade. De har förkastat Guds lagar och vägrat att lyda honom. De avgudar som deras förfäder dyrkade har lett dem vilse.
5 Därför ska jag utplåna Juda med eld och bränna ner Jerusalems alla palats och befästningar.
Guds dom över Israel
6 Herren säger: Folket i Israel har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta dem vara ostraffade längre. De har korrumperat rätt och rättvisa genom att ta mutor och sälja den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga och driver undan de hjälplösa.Far och son ligger med samma tjänsteflicka och vanärar mitt heliga namn.
8 Vid högtiderna styr de ut sig i kläder som de behållit i pant trots att detta är förbjudet, och i mitt eget tempel bär de fram offer av vin som de också orättfärdigt lagt beslag på.
9 Tänk samtidigt på allt jag har gjort för dem! Jag fördrev amoreerna åt dem, amoreerna som var ståtliga som cedrar och starka som ekar! Men jag högg ner deras frukt och ryckte upp dem med rötterna.
10 Jag förde ut er ur Egypten och ledde er genom öknen i fyrtio år, för att ni skulle kunna ta amoreernas land i besittning.
11 Jag utsåg era söner till nasirer och profeter. Kan du förneka detta, Israel? frågar Herren.
12 Men ni fick nasirerna att synda genom att tvinga dem att dricka ert vin, och ni tystade profeterna med era befallningar!
13 Därför ska jag låta det uppstå problem i landet. Det ska knaka i fogarna som i en gammal vagn fullastad med säd.
14 Era snabbaste krigare ska snubbla i flykten. De starka ska alla bli svaga, och inte heller de mäktiga ska kunna försvara sig.
15 Bågskytten ska missa sitt mål, den snabbaste ska inte hinna fly och inte ens den bäste ryttaren ska klara sig undan.
16 De modigaste av era män ska kasta sina vapen och springa för livet på den dagen. Herren Gud har talat.
Synden skiljer folket från Gud
3 Lyssna! Detta är er dom! Herren uttalar den över hela Israel, över allt det folk jag förde ut ur Egypten:
2 Bland alla folk på jorden har jag utvalt just er. Det är därför jag måste straffa er för all er synd.
3 Hur ska vi kunna vandra tillsammans om vi inte är överens?
4 Skulle jag ryta som ett lejon, om jag inte hade orsak till det? Faktum är att jag är beredd att utplåna er. Till och med det unga lejonet ryter när det sätter tänderna i sitt byte.
5 En fälla slår inte igen om man inte trampat på den. Ert straff är välförtjänt.
6 Larmet har redan gått. Ni har skäl att oroa er! Jag, Herren, ska sända olycka över ert land.
7 Men först varnar jag er alltid genom att mina tjänare profeterna får reda på mina planer.
8 När lejonet ryter, vem blir då inte rädd? Herren Gud har talat, och jag måste föra hans budskap vidare.
9 Låt budet gå till befästningarna i Asdod och Egypten: Inta era platser på Samariens berg för att bevittna Israels brott.
10 Mitt folk har glömt vad som menas med att handla rätt, säger Herren. Deras hus är fulla av byte från stölder och plundringar.
11 Därför, säger Herren Gud, ska en fiende komma över dem! Han ska bryta ner deras fästningar och plundra deras vackra hem.
12 Herren säger: En herde försökte rädda sitt får från ett lejon, men det var för sent. Han lyckades bara dra till sig ett par ben och en bit av ett öra ur lejonets käkar. Så ska det vara när israeliterna i Samarien slutligen räddas, de som nu lever så väl.
13 Låt detta meddelande gå ut över hela Israel, säger Herren, härskarornas Gud.
14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd ska jag också bryta ner avgudarnas altaren vid Betel, och altarets horn ska huggas av och falla till marken.
15 Jag ska förstöra de rikas vackra hem, både deras vinter- och sommarbostäder, och riva deras elfenbenspalats.
Folket vägrar att följa Herren
4 Hör nu på mig, ni Basans feta kor som bor i Samarien, ni kvinnor som uppmuntrar era män att stjäla från den fattige och förtrycka den som behöver hjälp, ni som aldrig får tillräckligt att dricka.
2 Herren Gud har svurit i sin helighet att den tid ska komma när han ska sätta ringar i era näsor och leda er fram som boskap! De sista av er ska man dra iväg med hjälp av metkrokar!
3 Man ska dra er ut ur era vackra hem och kasta ut er genom närmaste hål i muren. Herren har talat.
4 Fortsätt ni att offra till era avgudar i Betel och Gilgal! Fortsätt att vara olydiga! Era synder hopar sig. Offra varje morgon och ge ert tionde vart tredje år!
5 Ge extra offer och skryt sedan över hur präktiga ni är!
6 Jag såg till att era magar blev tomma, säger Herren, men det hjälpte inte. Ni ville inte vända om till mig.
7 Jag lät skörden bli förstörd genom att hålla regnet borta ända till tre månader före skördetiden. Jag lät det regna i en stad men inte i en annan. När det regnade på ett fält, var det alldeles torrt på ett annat.
8 Folk kom från många håll för att dricka vatten i den stad där det hade regnat, men det fanns aldrig tillräckligt med vatten. Och ändå återvände ni inte till mig, säger Herren.
9 Jag lät det komma mögel och ohyra på säden, och era åkrar och vingårdar torkade sönder. Gräshoppor åt upp era fikon och olivträd. Och ändå ville ni inte vända om till mig, säger Herren.
10 Jag sände samma plågor en gång över Egypten. Jag lät era unga män dö i krig, och jag lät fienden föra bort era hästar som byte. Stanken från de döda var fruktansvärd. Och ändå vägrade ni att omvända er.
11 En del av era städer förstörde jag på samma sätt som jag gjorde med Sodom och Gomorra. De som överlevde är som vedträn ryckta ur elden. Och ändå har ni vägrat att vända om till mig, säger Herren.
12 Därför ska jag låta allt detta onda drabba er. Gör dig därför beredd, Israel, att möta din Guds dom.
13 Den du har att göra med är han som formade bergen, skapade vinden och känner varje tanke. Han vänder dag till natt, och han går fram över jordens höjder. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.
Amos sörjer över Israel
5 Med sorg sjunger jag denna klagosång för dig, Israel:
2 Det vackra Israel ligger slaget till marken och kan inte resa sig. Ingen vill hjälpa henne. Hon är lämnad ensam att dö.
3 Herren Gud säger: Den stad som sänder ut tusen man i strid ska bara få tillbaka hundra av dem. Och den stad som sänder ut hundra ska bara få tillbaka tio.
4 Herren säger till folket i Israel: Sök mig, så ska ni få leva.
5 Sök inte avgudarna i Betel, Gilgal eller Beer-Seba. Folket i Gilgal ska drivas i landsflykt, och över dem som bor i Betel ska det komma fördärv.
6 Sök Herren och förbli vid liv, annars ska han gå fram som en eld över Israel och bränna ner hela Betel. Ingen ska kunna släcka elden!
7 Ni onda människor! Ni låter rättvisan bli en besk medicin för den fattige och förtryckte. Rättfärdighet och rättvisa är meningslösa uttryck för er!
8 Sök honom som skapade Karlavagnen och Orion, som låter mörkret övergå i ljusan dag och gör dagen till natt, han som låter vattnet från havet falla ner som regn över jorden! Herren är hans namn.
9 Snabbt som blixten slår han ner på de starka och bryter ner allt motstånd.
10 Ni hatar rättvisa domare och ser med förakt på den som talar sanning!
11 Ni trampar på de fattiga och stjäl det sista de har med era många skatter och böter. Därför ska ni aldrig få bo i de vackra stenhus ni bygger åt er och inte dricka vinet från de underbara vingårdar ni planterar.
12 Era synder är så många och så stora. Jag känner så väl till dem allesammans. Ni är fiender till allt som är gott. Ni tar mutor och vägrar den fattige rättvisa.
13 Därför kommer de förståndiga inte att försöka hindra Herren på straffets fruktansvärda dag.
14 Fly det onda och gör det goda, så ska ni få leva! Då ska Herren, härskarornas Gud, verkligen vara er hjälpare, som ni har sagt att han är.
15 Hata det onda och älska det goda! Se till att rättvisan segrar i domstolen! Då kanske Herren, härskarornas Gud, ska ha förbarmande med det som återstår av hans folk.
16 Därför säger Herren, härskarornas Gud: Man ska höra dödsklagan och rop på varje gata och väg. Bönder ska gråta med gråterskor.
17 Det kommer att vara sorg och klagan i varje vingård, när jag går fram bland er.
18 Ni säger: 'Om bara Herrens dag var här, då skulle Gud befria oss från alla våra fiender.' Men ni vet inte vad ni talar om. Den dagen kommer att vara mörker och inte ljus, ett fruktansvärt mörker utan en strimma av ljus.
19 På den dagen ska ni vara som en man som flyr för ett lejon och möter en björn, och när han kommer hem till sitt hus blir han biten av en orm.
20 Ja, det kommer att bli en mörk och hopplös dag för er.
21 Jag hatar er, ni skenheliga som låtsas hylla mig vid era religiösa fester och högtider.
22 Jag ska inte ta emot era offer. Jag kommer inte att se till era gåvor.
23 Sluta att sjunga era lovsånger - de klingar falskt i mina öron.
24 Jag skulle vilja se en flod av rättfärdighet och en ström av goda gärningar.
25 Frambar ni offer och gåvor till mig under de fyrtio åren ni var i öknen? Nej, och jag begärde det inte heller!
26 Men nu bär ni omkring Sickut, kungsguden, och Kiun, stjärnguden, som ni själva gjort åt er.
27 Jag ska föra bort er i fångenskap öster om Damaskus, säger Herren, härskarornas Gud.
Herren avskyr Israels högmod
6 Stackars dem som lever i lyx i Jerusalem och Samaria, städerna som är så berömda och populära.
2 Gå över till Kalne och se vad som händer där! Gå sedan till Stora Hamat och till Gat i filisteernas land! En gång var de bättre och mäktigare än ni, men se på dem nu!
3 Ni slår bort alla tankar på straffet som väntar er, men genom era onda gärningar drar ni domens dag allt närmare.
4 Ni ligger på elfenbensbäddar omgivna av lyx och äter den allra finaste mat.
5 Ni sjunger meningslösa sånger till harpa och menar er vara lika goda sångare och musikanter som kung David.
6 Ni dricker vin utan måtta och använder rikligt med dyrbar parfym, men ägnar inte en tanke åt dem av era landsmän som är i behov av hjälp.
7 Därför kommer ni att bli de första som får gå i landsflykt. Plötsligt ska allt ert festande ta slut.
8 Herren, härskarornas Gud, har svurit vid sitt eget namn: Jag avskyr det stolta folket i Israel och hatar deras lyx. Jag ska överlämna staden och allt i den till deras fiender.
9 Om det så bara finns tio man kvar, eller ett enda hus, så ska de också gå under.
10 Och om en släkting kommer till ett hus för att bränna de döda kropparna ska han fråga den ende överlevande därinne: Finns det några fler kvar? När han får ett nej till svar fortsätter han: Tyst, nämn inte Herrens namn, för han kan höra dig.
11 Herren hade nämligen befallt: Alla hus både stora och små, ska slås i spillror.
12 Vilken nytta gör en häst bland klippblock, och vem kan plöja med oxar i havet? Lika dåraktigt är det av er att nonchalera rättvisan och förvränga rätten.
13 Ni gläder er över er storhet, men är mindre än ingenting! Ni är stolta över er själva, men er styrka är inget att räkna med.
14 Israel, jag ska sända ett folk mot dig som ska förtrycka dig ända från din norra gräns till landets sydspets, hela vägen från Hamat till Hedmarksbäcken, säger Herren, härskarornas Gud.
En svärm av gräshoppor
7 Detta är vad Herren Gud visade mig i en syn: Han höll på att sända en stor svärm gräshoppor att förstöra den andra skörden - den första tillföll alltid kungen.
2 De åt upp allt i sin väg. Då sa jag: Herre, min Gud, förlåt ditt folk! Sänd inte denna plåga över dem. Om du vänder dig mot Israel, vad finns det då för hopp för dem? Israel är ju så litet!
3 Herren veknade då och fullföljde inte det jag sett i synen. Jag ska inte låta det ske, sa han till mig.
En stor eld
4 Sedan visade Herren Gud mig en stor eld som var en del av straffdomen över folket. Den hade torkat upp allt vatten och spred sig över hela landet och förtärde allt.
5 Då sa jag: Herre, låt inte detta ske. Om du vänder dig emot dem, vad finns det då för hopp? Israel är ju så litet!
6 Då övergav han också denna plan och sa: Jag ska inte göra detta heller.
Ett lod
7 Sedan visade han mig detta: Herren stod bredvid en mur som var byggd efter en lodlina, och han kontrollerade den med lodet för att se om den lutade.
8 Och Herren sa till mig: Amos, vad är det du ser? Jag svarade: Ett lod. Och han svarade: Jag ska pröva mitt folk med ett lod. Nu ska jag inte längre hålla tillbaka min dom.
9 Alla tempel och altaren i Israel för avgudar ska förstöras, och jag ska döda kung Jerobeam och hans familj med svärd.
10 Men när Amasja, prästen i Betel, hörde vad Amos sa, skyndade han med ett budskap till kung Jerobeam: Amos är en förrädare bland vårt folk, och han hotar dig till livet. Det kan vi inte tolerera. Det kommer att leda till uppror i hela landet.
11 Han säger att du ska bli dödad och att Israel ska föras bort ur landet till slaveri.
12 Amasja sände bud till Amos och lät säga: Försvinn härifrån, din spåman! Ge dig iväg till Juda! Där kan du profetera!
13 Besvära inte oss med dina syner. Låt oss slippa se dig här i Betel, kungens fristad och platsen för templet.
14 Men Amos svarade: Jag var ingen profet, och jag är inte son till en profet. Jag var bara en vanlig herde som levde på mullbärsfikon.
15 Men Herren hämtade mig från fårhjorden och sa till mig: 'Gå och profetera för mitt folk Israel.'
16 Därför ska ni lyssna till detta budskap från Herren. Ni säger: 'Profetera inte mot Israel!'
17 Men Herren svarar: 'Därför att du har blandat dig i detta ska din hustru bli prostituerad här i staden, dina söner och döttrar dödas och landet delas. Du själv ska dö i ett hedniskt land, och Israel ska föras bort till slaveri långt borta i ett främmande land.'
En full fruktkorg
8 I en syn visade Herren mig sedan en korg full med mogen frukt.
2 Vad ser du, Amos? frågade Herren.En korg full med mogen frukt, svarade jag.Då sa Herren: Den här frukten föreställer mitt folk Israel moget för straff. Jag tänker inte uppskjuta straffet längre.
3 Sången i templet ska förvandlas till gråt. Döda kroppar ska ligga utspridda överallt. Under tystnad ska man bära ut dem ur staden. Herren har talat.
4 Lyssna, ni köpmän som stjäl från de fattiga och förtrycker dem som behöver hjälp.
5 Ni som önskar att helgen snart ska vara över, så att ni kan börja lura folk igen med era falska mått och vikter.
6 Ni som gör de fattiga till slavar, köper dem för ett stycke silver eller ett par skor och säljer ert dåligt rensade vete till dem.
7 Herren har svurit och sagt: Jag ska inte glömma era gärningar!
8 Jorden ska darra i väntan på sin dom, och alla ska sörja. Landet ska höja sig som Nilen vid flod för att sedan sänka sig igen vid ebb.
9 Då ska jag låta solen gå ner vid middagstid, och jorden ska ligga i mörker mitt på dagen.
10 Jag ska göra era fester till sorgestunder och förvandla era glädjesånger till rop av förtvivlan. Ni ska gå klädda i sorgkläder och raka era huvuden som om er ende son hade dött. Det ska bli en bitter och eländig dag.
11 Den dag ska verkligen komma, säger Herren, när jag ska sända hungersnöd över landet, inte en hunger efter bröd och vatten, utan en längtan efter att få höra mitt ord.
12 Man ska vandra omkring från norr till söder och från öster till väster sökande efter Herrens ord utan att finna det.
13 Vackra flickor och friska, unga män ska bli bleka och svaga av törst.
14 Och de som tillber avgudarna i Samarien, Dan och Beer-Seba ska falla för att aldrig mer resa sig.
Israel kommer att gå under
9 Jag såg Herren stå bredvid altaret, och han sa: Slå till pelarhuvudena och skaka templet så att pelarna rasar samman och taket faller ner på folket. Ingen ska komma undan. De som klarar sig ska jag döda med svärd.
2 Även om de försöker gräva sig ner ända till dödsriket ska jag få tag i dem och dra upp dem. Och om de försöker fara upp till himlen, ska jag störta ner dem igen.
3 Om de gömmer sig bland klipporna på Karmel ska jag söka upp dem och ta dem till fånga, och om de gömmer sig på havets botten ska jag sända sjöormen efter dem för att döda dem.
4 Om de frivilligt låter sig föras bort i fångenskap ska jag befalla svärden att döda dem där. Ja, jag ska se till att de drabbas av olycka.
5 När Herren, härskarornas Gud, rör vid jorden, smälter den, och allt folk sörjer. Den reser sig och sänker sig som Nilen.
6 Herren bygger sitt hem i himlen, och himlavalvet reser han över jorden. Det är han som befaller vattnet att avdunsta och stiga mot himlen och sedan låter det regna på marken. Herren är hans namn.
7 Israels folk, skulle ni betyda mer för mig än Etiopiens folk? Har inte jag, som förde er ut ur Egypten, gjort lika mycket också för andra folk? Förde jag kanske inte filisteerna från Kaftor och syrierna från Kir?
8 Herren har ögonen på detta syndiga rike. Jag ska utrota det från jorden. Men helt och hållet ska jag inte utplåna dem.
9 Jag har befallt att Israel ska skakas av andra folk som man sållar vete, utan att det minsta korn faller till marken.
10 Men alla dessa syndare som säger: 'Gud kommer inte att röra oss
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®