Bible in 90 Days
Jesus sänder ut sjuttio lärjungar
10 Jesus valde nu ut sjuttio lärjungar och skickade dem i förväg, två och två, till alla städer och byar som han senare tänkte besöka.
2 Innan de begav sig iväg, sa han till dem: Be skördens Herre att sända ut fler arbetare för att hjälpa er, för skörden är stor och arbetarna få.
3 Gå nu, och kom ihåg att jag sänder ut er som lamm bland vargar.
4 Ta inte med er några pengar eller någon säck med kläder, eller ens ett extra par skor. Och ta väl vara på tiden.
5 När ni kommer in i ett hem så ge det er välsignelse.
6 Om man tar emot den så kommer den att stanna kvar över det hemmet. Annars återvänder den till er.
7 Flytta inte från hus till hus när ni kommer till en plats, utan stanna där man tar emot er och ät och drick det som ställs fram åt er. Tveka inte när man visar er gästfrihet, för arbetaren är värd sin lön.
8-9 Om man i en stad välkomnar er, så följ dessa två regler: Ät det som sätts fram åt er och bota de sjuka. När ni botar dem ska ni säga: 'Nu börjar Guds rike bland er!'
10 Men om man i en stad inte vill veta av er så gå ut på gatorna och säg:
11 'Ni har dömt er själva. Till och med dammet från era gator borstar vi av våra fötter. Det ska vittna mot er. Men ni ska ha klart för er att Guds rike är nära!'
12 Till och med det gudlösa Sodom kommer på domens dag att få det bättre än en sådan stad.
13 Vilka fasor väntar inte er, ni som bor i Korasin och Betsaida! För om de under jag gjort bland er hade utförts i Tyros och Sidon, så hade deras invånare för länge sedan bekänt sin skuld och börjat leva annorlunda.
14 Ja, Tyros och Sidon kommer att få lindrigare straff på domens dag än ni.
15 Och ni människor i Kafarnaum, vad ska jag säga om er? Kommer ni att tas upp till himlen? Nej, ni ska störtas ner i helvetet.
16 Sedan sa han till lärjungarna: De som lyssnar till er lyssnar till mig. Och de som avvisar er avvisar mig. Och de som avvisar mig avvisar Gud som sände mig.
De sjuttio återvänder
17 När de sjuttio lärjungarna återvände rapporterade de glädjestrålande: Herre, till och med de onda andarna lyder oss när vi använder ditt namn.
18 Ja, sa han till dem, jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt!
19 Och jag har gett er makt över fiendens alla styrkor, och makt att trampa på ormar och skorpioner och krossa dem. Inget ska skada er.
20 Men det viktiga är inte att de onda andarna lyder er, utan att era namn är skrivna i himlen.
21 Sedan fylldes han av glädje i den helige Ande och sa: Jag prisar dig Far, himlens och jordens Herre, för att du har gömt detta för de lärda och kloka, och för att du uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, tack Far, att det var din avsikt.
22 Jag handlar i allt på dina vägnar. Ingen känner egentligen Sonen utom Fadern, och ingen känner heller Fadern utom Sonen och den som Sonen väljer att uppenbara honom för.
23 Sedan vände han sig till sina tolv lärjungar och sa stilla: Ni kan vara lyckliga som sett och upplevt allt detta.
24 Många profeter och kungar skulle ha gett mycket för att få uppleva vad ni har sett och hört!
Liknelsen om den gode samariern
25 En dag kom en av lagexperterna för att pröva Jesu renlärighet. Han frågade: Mästare, vad ska en människa göra för att få evigt liv?
26 Jesus svarade: Vad säger Moses lag om det?
27 Han svarade: Den säger att du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, och med all din kraft och av hela ditt förstånd. Och din medmänniska ska du älska lika mycket som dig själv.
28 Det är riktigt! sa Jesus till honom. Gör det så ska du få leva!
29 Mannen ville försvara sin brist på kärlek till vissa människor och därför frågade han: Vem är min medmänniska?
30 Då svarade Jesus: En jude, som var på väg från Jerusalem till Jeriko, blev överfallen av banditer. De slet av honom kläderna och misshandlade honom och lämnade honom sedan halvdöd vid vägkanten.
31 Av en händelse kom en judisk präst förbi. När han såg mannen ligga där sneddade han över på vägens andra sida och gick förbi.
32 Därefter kom en tempeltjänare till platsen, och han lät också mannen ligga utan att bry sig om honom.
33 Men en samarier, som ni ju inte har mycket till övers för, kom också samma väg, och när han såg den misshandlade mannen greps han av medlidande.
34 Samariern böjde sig ner bredvid honom, tvättade hans sår rena och förband dem. Sedan lyfte han upp mannen på sin åsna och förde honom till ett värdshus. Där vakade han över honom hela natten.
35 Nästa dag, när han måste fara vidare, betalade han värdshusvärden och bad honom att ta hand om mannen. 'Om räkningen går på mer än det här
36 Vilken av dessa har enligt din mening visat sig vara en verklig medmänniska? frågade nu Jesus lagexperten.
37 Han svarade: Den som visade medlidande naturligtvis.Då sa Jesus: Just det. Gå och gör likadant.
Jesus besöker Maria och Marta
38 När Jesus och hans lärjungar fortsatte sin vandring mot Jerusalem, kom de till en by där en kvinna som hette Marta tog emot dem i sitt hem.
39 Hennes syster Maria satte sig på golvet och lyssnade till vad Jesus hade att säga.
40 Men Marta var jäktad och tänkte mest på vad hon skulle bjuda gästerna på.Hon kom till Jesus och sa: Herre, är det inte orättvist att min syster bara sitter där, medan jag får lov att göra allt arbete? Säg till henne att hon kommer och hjälper mig.
41 Men Jesus sa till henne: Marta, kära vän, du oroar dig för så mycket som är oväsentligt!
42 Det finns egentligen bara en sak som är viktig. Maria har upptäckt vad det är, och jag tänker inte ta det ifrån henne.
Jesus undervisar lärjungarna hur de ska be
11 En gång när Jesus hade stannat på ett ställe för att be, kom en av lärjungarna till honom och sa: Herre, lär oss en bön som vi kan be, precis som Johannes lärde sina lärjungar att be.
2 Och detta är den bön som Jesus lärde dem: Far, vi ärar ditt heliga namn. Vi ber att ditt rike snart ska komma.
3 Ge oss idag vad vi behöver för att leva,
4 och förlåt oss våra synder såsom vi förlåter dem som har gjort orätt mot oss. Skydda oss så vi alltid är trogna mot dig.
5-6 Han fortsatte att undervisa dem om bön och sa: Tänk dig att du går till en väns hus mitt i natten och knackar på och säger till honom: 'Låna mig lite bröd. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget som jag kan bjuda honom på.'
7 Han skulle då svara från sitt sovrum: 'Stör mig inte! Dörren är låst för natten. Vi har alla gått och lagt oss och barnen kan vakna. Jag kan absolut inte hjälpa dig den här gången.'
8 Men är det inte så att även om han inte gör det för att du är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge dig allt du behöver om du bara är envis och fortsätter att knacka.
9 Det är likadant med bönen. Fortsätt att be, och ni kommer att få. Fortsätt att söka, och ni kommer att finna. Knacka på och dörren kommer att öppnas.
10 För alla som ber ska få, och alla som söker ska finna. Och dörren ska öppnas för alla som knackar på.
11 Du som är far, inte ger du din pojke en sten om han ber om bröd? Eller en orm istället för en fisk,
12 eller en skorpion istället för ett ägg?
13 Om till och med syndiga människor som ni själva ger era barn goda gåvor, ska er himmelske Far naturligtvis ge den helige Ande till dem som ber honom om det.
Jesus beskylls för att stå i förbund med djävulen
14 En gång drev Jesus ut en ond ande ur en man. Anden hade gjort honom stum. Mannen fick nu sin talförmåga tillbaka och folket häpnade.
15 Men några sa: Inte undra på att han kan driva ut andar. Han får sin kraft från Satan, de onda andarnas kung!
16 Och några andra som spionerade på honom, krävde att han skulle göra ett tecken på himlen som bevis på att han handlade i Guds namn.
17 Han förstod vad de tänkte, och därför sa han: Ni vet ju att ett rike faller sönder och slutligen går under när flera makthavare kämpar om makten. Likadant är det med ett hem där man strider och grälar med varandra.
18 Om därför det ni säger är sant, att Satan ger mig kraft att driva ut hans onda andar, hur kan då hans rike överleva?
19 Och om jag får kraft av Satan, hur är det då med dem bland er som driver ut onda andar? Fråga dem om ni har rätt!
20 Men om jag driver ut onda andar med Guds kraft, så bevisar det att Guds rike har kommit.
21 För när Satan bevakar sitt palats, stark och beväpnad till tänderna, så är det tryggt
22 tills någon som är starkare och har ännu bättre vapen anfaller och besegrar honom och tar ifrån honom hans vapen och tillhörigheter.
23 Den som inte är för mig, är emot mig. Och om han inte hjälper mig, så skadar han min sak.
24 När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring tills den finner ett nytt offer. Gör den inte det, återvänder den till den person den lämnat
25 och märker då att dess förra hem är städat och rent.
26 Då går den och hämtar sju andra andar, som är ännu värre, och de flyttar in hos mannen. Och så får den stackars människan det sju gånger värre än hon hade det förut.
27 Medan han talade ropade en kvinna i folkskaran: Lycklig är den kvinna som har fött dig och uppfostrat dig.
28 Men han svarade: Verkligt lyckliga är bara de som hör Guds ord och lever efter det.
Jesus varnar för otro
29-30 Från alla håll trängde sig nu folk på, och han predikade för dem och sa: Människorna idag är onda och gudlösa. De kräver märkliga tecken som bevis på att jag är Messias. Men jag kommer inte att ge dem något utom ett: Tänk på Jona. Det som hände med honom bevisade för Nineves invånare att Gud hade sänt honom. Det som jag ska gå igenom kommer också att bevisa att Gud har sänt mig till er.
31 Och på domens dag ska drottningen från Söderlandet stiga fram som vittne mot detta folk och döma det. Hon gjorde en lång och ansträngande resa för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns någon som är mycket större än Salomo.
32 Också Nineves invånare ska stiga fram och döma er på domens dag, för de gjorde bättring när de hörde Jonas predikan, och här finns en som är mycket större än Jona, men ni vägrar att lyssna.
Det inre ljuset
33 Kan ni tänka er någon som tänder en lampa och sedan gömmer den. Nej, man ställer den så att den lyser för alla som kommer in i rummet.
34 Ditt öga ger dig ljus. När dina ögon ser klart kan du röra dig obehindrat. Men om du ser dåligt, famlar du omkring.
35 Se därför till att dina ögon inte blir grumliga eller till och med blinda.
36 Om du inte kan se Gud, hur fruktansvärt kommer då inte ditt mörker att vara. Men om allt i dig är ljus, kommer du att lysa som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.
Jesus anklagar fariseerna och laglärarna
37-38 En av fariseerna som var där och lyssnade på Jesus passade på att bjuda hem honom på middag. Jesus följde med och satte sig ner för att äta utan att först ha tvättat händerna, som den judiska seden krävde. Detta förvånade värden mycket.
39 Då vände sig Jesus till honom och sa: Till det yttre är ni fariseer utan fel. Ni glänser som bägaren ni dricker ur. Men inom er är ni smutsiga och fulla av ondska.
40 Vilken skenhelighet! Ni vet ju i alla fall att Gud har skapat både det yttre och det inre. Eller menar ni verkligen att Gud bara ser till det yttre?
41 Era fat och bägare är fulla. Dela med er till de fattiga. Då ska ert inre också bli rent inför Gud.
42 Det står illa till med er, fariseer! Till och med av den minsta lilla kryddört ger ni Gud en tiondel, men ni är fullständigt likgiltiga för ert förhållande till Gud och kärleken till honom. Ge ert tionde, men glöm inte bort det verkligt väsentliga.
43 Jag varnar er! Ni fariseer älskar att sitta på de främsta platserna i gudstjänsterna, och ni tycker om att man hälsar er med respekt när ni promenerar på torgen!
44 En fruktansvärd dom väntar er. Ni är som gravar som man går över utan att märka dem. Människorna som ni möter anar inte vilken ruttenhet ni döljer.
45 Herre, sa en laglärd man bland åhörarna, du har förolämpat oss med vad du just nu har sagt.
46 Ja, sa Jesus, ni laglärare ska få samma dom! För ni krossar människor under så omöjliga religiösa krav att ni själva inte ens skulle kunna tänka er att uppfylla dem.
47 Akta er! Ni är precis likadana som era förfäder som på sin tid dödade profeterna.
48 Mördare! Ni håller med era förfäder om att vad de gjorde var rätt, och ni skulle själva ha gjort detsamma.
49 Därför har Gud i sin vishet sagt: 'Jag ska sända profeter och apostlar till er. Några ska ni döda och andra ska ni förfölja.'
50 Det är människor som ni som ska ställas inför rätta för att ha mördat Guds tjänare ända från världens början -
51 från mordet på Abel till mordet på Sakarias, som dog mellan altaret och det innersta rummet i templet. Hör vad jag säger: Ni ska ställas till svars för detta.
52 Akta er, ni experter på lagen! Genom er undervisning hindrar ni människorna att finna vägen till sanningen. Ni själva kommer visserligen inte in i Guds rike, men vad värre är, ni hindrar också andra från att göra det.
53-54 Fariseerna och de laglärda blev rasande, och från det ögonblicket förföljde de honom med besvärliga frågor och försökte få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.
Jesus varnar för hyckleri
12 Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Han vände sig nu till sina lärjungar och varnade dem: Akta er för fariseerna och deras skenhelighet som breder ut sig som en smittosam sjukdom.
2 Nu är tiden inne. Sanningen ska fram i ljuset och allt hemligt ska avslöjas.
3 Vad ni har sagt i hemlighet kommer att bli känt av alla, och vad ni har viskat i någons öra kommer att ropas ut från hustaken så att alla kan höra det!
4 Kära vänner, var inte rädda för dem som vill mörda er. De kan bara döda kroppen, de har ingen makt över era liv.
5 Men jag säger er: Frukta Gud, som har makt att döda och sedan kasta i helvetet.
6 Vad kostar fem sparvar? Några småslantar. Och ändå glömmer inte Gud en enda av dem.
7 Han har räknat hårstråna på era huvuden! Var inte rädda för ni är mycket mer värdefulla för honom än en hel flock sparvar.
8 Men jag säger till er: Den som offentligt bekänner mig, kommer jag att försvara inför Guds änglar.
9 Men den som förnekar mig kommer jag inte att försvara inför änglarna.
10 Ändå kan de människor som talar mot mig bli förlåtna, medan de som hånar den helige Ande aldrig ska förlåtas.
11 När man ställer er inför rätta i synagogorna, och ni blir förhörda av makthavare och domare, så bekymra er inte för vad ni ska säga till ert försvar,
12 för den helige Ande ska ge er de rätta orden i det rätta ögonblicket.
Liknelsen om den rike lantbrukaren
13 Då ropade någon i folkskaran: Herre, säg till min bror att dela min fars egendom med mig.
14 Men Jesus svarade: Min vän, vem har gjort mig till skiljedomare mellan er?
15 Sedan sa han till dem alla: Akta er för habegäret! Om en människa har aldrig så mycket pengar, så kan hon ändå inte köpa livet.
16 För att de som lyssnade skulle förstå vad han menade, berättade han denna liknelse: En rik man hade ett lantbruk som gav fina skördar.
17 Hans lador var faktiskt proppfulla, och det gick inte in mer. Till slut, när han funderat över sitt problem, sa han:
18 'Jag vet, jag river ner mina lador och bygger större. Då får jag tillräckligt med utrymme.
19 Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat tillräckligt för åren som ligger framför dig. Koppla nu av! Ät, drick och roa dig!'
20 Men Gud sa till honom: 'Dåre! I natt ska du dö. Vad händer då med din rikedom?'
21 Så går det för alla som samlar sig rikedomar på jorden men står med tomma händer inför Gud.
Oroa er inte!
22 Sedan vände han sig till lärjungarna och sa: Oroa er inte över om ni har tillräckligt med mat att äta eller kläder att ha på er,
23 för livet består av mycket mer än bara mat och kläder.
24 Titta på korparna! De planterar inte och skördar inte, och de har inga lador att lagra sin mat i, och ändå klarar de sig bra. Gud ger dem mat. Tror ni inte att ni är mycket mer värda för honom än några fåglar!
25 Och vad tjänar det dessutom till att oroa sig? För det med sig något gott? Kan det förlänga era liv med ett enda ögonblick? Naturligtvis inte.
26 Om ni nu inte kan förlänga era liv med en enda sekund, varför bekymrar ni er om allt annat?
27 Se på liljorna hur de blommar. De kan varken spinna eller väva, och ändå var inte Salomo i all sin glans så fint klädd som de.
28 Om nu Gud låter gräset, som står där den ena dagen och som är borta nästa, få växa i all sin skönhet, tvivlar ni då på att han kan försörja er?
29 Oroa er alltså inte för vad ni ska äta eller dricka. Låt inte sådant bekymra er.
30 För ni vill väl inte leva som människor som inte känner Gud? Men han vet vad ni behöver.
31 Och om ni sätter Guds rike först, ska ni också få allt annat ni behöver.
32 Var därför inte rädd för framtiden, du lilla människoskara. Det är er Fars stora glädje att ge er riket.
33 Sälj vad ni kan undvara och ge till dem som är fattiga. Samla så ett förråd åt er, en skatt i himlen, som aldrig blir gammal eller kan förstöras. Den skatten kan aldrig någon tjuv stjäla, och den förlorar aldrig sitt värde.
34 Ni kommer alltid att dras dit där er skatt är.
Var beredda!
35 Var beredda att arbeta!
36 Lev som tjänare, som väntar på att deras Herre ska komma hem från en bröllopsfest, och håll era lampor tända. Då kan ni öppna dörren och släppa in honom i det ögonblick han kommer och knackar på.
37 Glädjen blir stor för dem som har väntat på hans återkomst. Han ska ta av sig ytterkläderna och själv föra dem till bordet och passa upp dem under måltiden.
38 Han kanske kommer sent på kvällen, eller rentav vid midnatt. Och när han än kommer kan de tjänare som är beredda glädja sig.
39 Alla skulle vara på sin vakt om de visste exakt när han skulle komma tillbaka, på samma sätt som de skulle vara beredda på tjuven, om de visste när han tänkte bryta sig in.
40 Därför ska ni alltid vara beredda, för Människosonen ska komma tillbaka när man minst av allt anar det.
41 Petrus frågade: Herre, talar du bara till oss eller till alla?
42-44 Jesus svarade: Jag talar till varje trogen och förståndig man vars arbetsgivare betror honom med ansvaret att ge mat åt de andra tjänarna. Om hans chef återvänder och märker att han gjort ett gott arbete får han sin belöning, och han kommer att ge honom ansvar för allt han äger.
45 Men om mannen börjar tänka att det kommer att dröja länge än, innan hans chef kommer tillbaka, så kanske han börjar förolämpa sina medarbetare och använder sin tid till att festa och supa sig full.
46 Då kommer arbetsgivaren att återvända utan förvarning och avsätta den opålitlige mannen från hans förtroendeställning och ge honom den lön de gudlösa förtjänar.
47 Han kommer att straffas hårt, för trots att han visste sin plikt, brydde han sig inte om att utföra den.
48 Men den som inte är medveten om att han handlar fel ska få ett lindrigt straff. Mycket krävs av dem som fått mycket för deras ansvar är större.
Jesus varnar för splittring
49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att min uppgift var slutförd.
50 Men korsets lidande väntar mig, och jag känner mig plågad i mitt inre.
51 Tror ni att jag har kommit för att skapa frid på jorden? Nej, snarare strid och splittring.
52 Från och med nu kommer familjer att splittras, så att av fem personer kommer tre att ta ställning för mig och två emot mig, eller kanske tvärtom.
53 En far kommer att vara för mig, men inte hans son. Mor och dotter kommer att bli oense, likaså svärmor och svärdotter.
Jesus varnar för kriser i framtiden
54 Sedan vände han sig till folket och sa: När ni ser att molnen börjar synas i väster säger ni: 'Nu blir det regn.' Och ni har rätt.
55 När det blåser sydliga vindar säger ni: 'Idag blir det förskräckligt hett!' Och det blir det.
56 Hycklare! Ni är bra på att tyda tecken på himlen, men vad som just nu sker framför ögonen på er, det vill ni inte förstå.
57 Varför vägrar ni att erkänna det som är rätt?
58 Om ni möter er motpart på väg till domstolen så försök att klara upp er skuld med honom innan ni kommer inför domaren. Annars kan ni bli dömda och satta i fängelse.
59 Och om det händer kommer ni inte att bli fria förrän vartenda öre är betalt.
Omvänd er, eller dö
13 Vid den tiden fick Jesus höra att Pilatus hade dödat några judar från Galileen, när de offrade i templet i Jerusalem, så att deras blod hade blandats med offerdjurens.
2 Tror ni att de var större syndare än de andra människorna i Galileen? frågade han. Var det därför de fick lida?
3 Inte alls! Förstår ni inte att eftersom de blev dödade så kommer ni också att mista livet, om ni inte överger ert ogudaktiga liv och vänder om till Gud?
4 Och hur var det med de arton som dog när tornet i Siloa föll över dem? Var de de värsta syndarna i Jerusalem?
5 Inte alls! Ni ska också dö om ni inte ändrar er.
6 Sedan berättade han denna liknelse: En man planterade ett fikonträd i sin trädgård. Han kom då och då och tittade till det för att se om han kunde hitta någon frukt på det, men han blev alltid besviken.
7 Till sist bad han sin trädgårdsmästare att hugga ner det. 'Jag har väntat i tre år, och det har inte blivit ett enda fikon på det!' sa han. 'Det är ingen idé att hålla på så här! Jag kan använda platsen till något annat.'
8 'Ge det en chans till
9 Kanske det blir fikon på det nästa år. Om inte, så hugger jag ner det.'
Jesus botar en handikappad kvinna
10 En sabbatsdag när han undervisade i synagogan,
11 fick han se en svårt handikappad kvinna. Hon hade gått böjd i arton år, och kunde inte räta på sig.
12 Han ropade på henne och sa: Kvinna, du är botad från din sjukdom!
13 Sedan rörde han vid henne, och genast rätade hon på sig och började tacka och lovprisa Gud.
14 Men föreståndaren för synagogan blev förargad över att Jesus botade henne på sabbatsdagen. Det finns sex dagar i veckan när man kan arbeta, ropade han till folket. Då kan man komma och bli botad, men inte på sabbaten!
15 Men Jesus svarade: Ni hycklare! Ni arbetar själva på sabbaten. Löser ni inte era åsnor och oxar på sabbaten och leder ut dem för att ge dem vatten?
16 Och så förbjuder ni mig att lösa denna judiska kvinna som Satan hållit bunden i arton år, bara för att det är sabbat!
17 Det fick hans fiender att skämmas, men folket gladde sig över de stora under han gjorde.
Jesus undervisar om Guds rike
18 Därefter började han undervisa om Guds rike igen. Vad kan man säga att riket liknar? frågade han. Hur ska jag beskriva det?
19 Jo, det är som ett litet senapsfrö som såtts i en trädgård. Det växer och blir ett träd, och fåglarna bygger sina bon i dess grenar.
20-21 Det är som jäst, som knådas in i en deg och som utan att någon ser hur det går till, får hela degen att jäsa.
Varför kommer inte alla in i Guds rike?
22 På sin väg mot Jerusalem gick han från stad till stad och från by till by och undervisade.
23 Någon frågade honom: Kommer bara några få att bli frälsta? Jesus svarade:
24-25 Dörren till himlen är trång. Gör därför allt för att komma in genom den. Sanningen är den att många försöker, men de lyckas inte, och när husets herre har låst dörren är det för sent. Om ni då står utanför och bankar och ber: 'Herre, öppna dörren för oss
26 Då säger ni: 'Men vi har ätit och druckit tillsammans med dig. Och du predikade hos oss!'
27 Men han kommer att svara: 'Har jag inte redan sagt att jag inte känner er. Försvinn härifrån!'
28 Och ni ska gråta och jämra er av förtvivlan och ilska när ni står där utanför och ser Abraham, Isak, Jakob, alla profeterna,
29 och alla människor som kommer från hela världen för att vara med om festen i Guds rike.
30 Och lägg märke till detta! Några som nu inte anses vara något kommer att bli ärade, och många med kända namn kommer att vara obekanta.
Jesus sörjer över Jerusalem
31 I samma ögonblick kom ett par fariseer till honom och sa: Gå genast härifrån, om livet är dig kärt, för Herodes är efter dig!
32 Jesus svarade: Hälsa den räven att jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, men på den tredje dagen når jag mitt mål.
33 Ja, i dag, i morgon och i övermorgon måste jag hålla på! För det passar inte en profet att bli dödad någon annanstans än i Jerusalem!
34 O Jerusalem, Jerusalem! Du stad som mördar profeterna, och som stenar dem som sänts ut för att hjälpa dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar kycklingarna under sina vingar, men ni ville inte.
35 Och nu, nu får ni själva ta hand om ert hus. Mig får ni inte se igen förrän ni säger: 'Välkommen du som kommer i Herrens namn.'
Jesus botar en man med vatten i kroppen
14 En sabbat var han hembjuden på middag till en av medlemmarna av det judiska rådet.
2 Då kom en man som led av vatten i kroppen och hade stora svullnader och ställde sig framför Jesus. Och man vaktade som hökar på honom för att se om han skulle bota mannen.
3 Jesus förstod vad man tänkte och frågade de fariseer och lagexperter som stod där: Tillåter lagen att man botar någon på sabbaten?
4 Men de vägrade att svara. Då tog Jesus den sjuke mannen vid handen och botade honom och lät honom sedan gå.
5 Sedan sa han till dem: Vem av er arbetar inte på sabbaten? Om någon av er har en åsna eller en oxe som ramlar i en brunn, drar ni då inte genast upp den?
6 Än en gång blev de helt svarslösa.
Sträva inte efter främsta platsen
7 När han såg att alla som kommit till middagen gärna ville sitta närmast värden, gav han dem detta råd:
8 Om du blir bjuden på bröllop så sträva inte efter att få den främsta platsen. Det kan ju komma någon som är mer ansedd än du,
9 och då kommer värden och säger: 'Den här platsen är reserverad för den här mannen.' Då måste du generad sätta dig längst ner vid bordet.
10 Gör i stället så här. Börja längst ner. När värden ser dig säger han kanske: 'Min vän, det finns en bättre plats här framme för dig!' Då kommer du att bli hedrad inför alla de andra gästerna.
11 För den som gör sig viktig kommer att bli obetydlig, och den som är obetydlig kommer att uppmärksammas.
12 Sedan vände han sig till värden och sa: När du bjuder till fest, så bjud inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar för de kommer att bjuda igen.
13 Bjud i stället fattiga och handikappade, lama och blinda.
14 Vid de gudfruktigas uppståndelse ska Gud belöna dig för att du bjöd dem som inte kunde bjuda tillbaka.
Liknelsen om den stora festen
15 En man som satt vid bordet och hörde detta utropade: Vilken förmån det måste vara att komma till festen i Guds rike!
16 Jesus svarade då med att berätta denna liknelse: En man ordnade en stor fest och skickade ut många inbjudningskort.
17 När allt var färdigt sände han iväg sin tjänare till de inbjudna för att säga att det var dags för dem att komma.
18 Men alla kom med ursäkter. En sa: 'Jag har just köpt en åker och måste gå och inspektera den. Förlåt att jag inte kan komma!'
19 En annan sa: 'Det går tyvärr inte. Jag har just köpt fem par oxar och vill se vad de duger till.'
20 En tredje bad om ursäkt och sa: 'Jag har just gift mig. Du förstår säkert att jag inte kan komma.'
21 Tjänaren återvände och berättade vad de hade sagt. Då blev hans arbetsgivare arg och befallde honom att genast gå ut på alla gator och gränder i hela staden och hämta tiggare och handikappade, lama och blinda.
22 Och när han hade gjort det fanns det fortfarande platser över i festsalen.
23 Då sa mannen till sin tjänare: 'Gå ut på vägar och stigar överallt och uppmana alla att komma så att huset blir fullt.
24 Och ingen av dem jag bjöd först kommer att få ens den minsta smakbit av allt jag gjort i ordning.'
Att vara lärjunge till Jesus har sitt pris
25 Som vanligt var Jesus omgiven av stora människoskaror, och han vände sig till dem och sa:
26 För den som vill följa mig måste jag betyda mer än någonting annat i livet, mer än far och mor, hustru och barn, och bröder och systrar. Ja, till och med mer än livet självt, annars kan han inte vara min lärjunge.
27 Den som inte kan göra detta för min skull och bli min efterföljare hör inte till mig.
28 Men kom inte förrän du har beräknat kostnaden. Man sätter inte igång med ett husbygge, utan att först ta in anbud och sedan se efter att man har pengar nog att betala räkningarna.
29 Annars kanske man bara klarar att lägga grunden innan pengarna är slut, och då blir man utskrattad.
30 'Titta på den där mannen
31 Och vilken kung kommer ens på idén att gå ut i krig, utan att först sätta sig ner med sina rådgivare och diskutera om hans armé med tio tusen man är stark nog att besegra den armé med tjugo tusen man som marscherar mot honom?
32 Visar det sig att det är omöjligt, kan han ju sända ut förhandlare för att diskutera fredsvillkoren medan fiendetrupperna fortfarande är långt borta.
33 Tänk därför över om ni verkligen är beredda att ge upp allt för min skull och för att följa mig!
34 Salt är livsviktigt! Men vad gör man med salt som förlorat sin smak?
35 Smaklöst salt duger inte till någonting, inte ens till att slänga på komposthögen. Det är värdelöst och måste kastas bort. Lyssna noga, om ni vill förstå vad jag menar.
Liknelsen om det försvunna fåret
15 Ohederliga tullindrivare och andra ökända syndare kom ofta för att lyssna till Jesus när han predikade.
2 Judarnas religiösa ledare och lag-experter däremot, kritiserade honom för att han umgicks med så dåliga människor, och till och med åt med dem!
3-4 Därför berättade Jesus denna liknelse: Om en av er har hundra får och ett av dem går vilse i öknen, lämnar han då inte de nittionio andra för att gå och söka efter det som är försvunnet tills han finner det?
5 Sedan bär han glad hem det på sina axlar.
6 När han kommer hem samlar han sina vänner och grannar, så att de också kan glädjas med honom därför att han har hittat sitt försvunna får.
7 Så kommer man också att glädja sig i himlen över en syndare som gått vilse och återvänder till Gud, mer än över nittionio andra som aldrig gått vilse!
Liknelsen om det borttappade myntet
8 Eller ta den här bilden: En kvinna har tio värdefulla silvermynt och tappar bort ett. Tänder hon inte då en lampa och vänder upp och ner på huset och letar i varje vrå tills hon hittar det?
9 Och kallar hon inte sedan på sina vänner och grannar för att de ska glädjas med henne?
10 På samma sätt gläder sig Guds änglar när en syndare omvänder sig.
Liknelsen om den förlorade sonen
11 För att ytterligare förklara denna tanke berättade han följande: En man hade två söner.
12 Den yngre sa till sin far: 'Jag vill ha min del av arvet nu, i stället för att vänta tills du dör.' Då gick fadern med på att dela sin egendom mellan sönerna.
13 Några dagar senare gav sig den yngre sonen iväg till ett främmande land. Där levde han livets glada dagar och gjorde slut på alla sina pengar.
14 En svår hungersnöd drabbade landet och han började lida nöd.
15 I sin förtvivlan bad han då en lantbrukare att anställa honom för att vakta hans svin.
16 Men så småningom blev han så hungrig, att han till och med skulle ha kunnat äta svinens mat, men ingen gav honom något.
17 När han till sist tog sitt förnuft till fånga sa han till sig själv: 'Hemma har till och med de anställda vad de behöver och mer därtill, och här går jag och håller på att dö av hunger!
18 Jag går hem till min far och säger: 'Far, jag har syndat mot både Gud och dig,
19 och jag är inte längre värd att kallas din son. Men var snäll och låt mig få arbeta som en av dina tjänare.'
20 Han återvände alltså hem till sin far. Medan han fortfarande var långt borta såg hans far honom och fylldes av kärlek och medkänsla. Han sprang emot sin son och kramade om honom och kysste honom.
21 Sonen utbrast: 'Far, jag har syndat mot Gud och mot dig och är inte längre värd att kallas din son.'
22 Men hans far sa till tjänarna: 'Skynda er! Ta fram den bästa högtidsdräkten i huset och sätt på honom den. Och en ring med juveler och ett par skor!
23 Och slakta gödkalven som vi har. Vi måste fira det här.
24 För min son var död, men han har återvänt till livet. Han var förlorad, men är återfunnen.' Och så började festen.
25 Under tiden kom den äldre sonen hem. Han hade arbetat ute på åkrarna, och redan på långt håll hörde han musik och dans från huset.
26 Förvånad frågade han en av tjänarna vad det var man firade.
27 'Din bror har kommit tillbaka
28 Då blev den äldre brodern rasande och ville inte gå in i huset. Hans far gick ut och försökte övertala honom att komma in,
29 men han svarade: 'I alla dessa år har jag arbetat hårt, och inte en enda gång har jag vägrat att göra vad du har bett mig om. Men under hela denna tid har du aldrig ens gett mig en killing så att jag kunde ha en fest med mina vänner.
30 Men nu när den där slösaren kommer hem, som har gjort av med dina pengar ihop med prostituerade, då firar du det med att slakta den bästa kalv som fanns här på gården.'
31 'Se så, min käre son
32 Men nu måste vi vara glada och fira det som hänt, för han är din bror, och han var död men lever igen. Han var borta och förlorad, men nu har han kommit hem igen.'
Liknelsen om mannen som förskingrade
16 Jesus berättade sedan detta för sina lärjungar: En rik man anställde en kamrer för att sköta hans affärer, men snart kom det ut ett rykte om att kamrern var totalt ohederlig.
2 Arbetsgivaren kallade därför in honom och sa: 'Vad är det jag hör! Du förskingrar ju! Gör i ordning din redovisning för du är avskedad.'
3 Kamrern tänkte för sig själv: 'Vad ska jag göra nu? Jag har blivit avskedad. Jag orkar inte gå ut och gräva diken, och jag skäms för att tigga.
4 Jo, jag vet vad jag ska göra! Och när jag är klar kommer jag att ha många vänner, som tar hand om mig när jag blir arbetslös.'
5-6 Därför inbjöd han alla som var skyldiga hans arbetsgivare pengar att komma och diskutera situationen. Han frågade den förste: 'Hur mycket är du skyldig honom?''Min skuld är hundra fat olivolja
7 'Och hur mycket är du skyldig honom?' frågade han en annan.'Hundra säckar vete
8 Den rike mannen var tvungen att beundra skojaren för att han var så slug. Och det är sant att de som hör till denna världen beter sig klokare mot varandra än vad de gudfruktiga gör.
9 Ja, det rådet ger jag er: Använd era materiella tillgångar till att skaffa er vänner, för när pengarna har förlorat sitt värde kan de ta emot er i himlen.
10 Bara den som är ärlig i det lilla kommer också att vara det i det stora. Och om man inte kan lita på er i småsaker, så kommer man aldrig att anförtro er det som är viktigt.
11 Om ni är opålitliga i fråga om jordisk rikedom, vem vill då anförtro er himmelrikets sanna rikedomar?
12 Och om ni inte är att lita på när det gäller andra människors pengar, hur ska Gud då kunna ge er det som tillhör er?
13 Varken ni eller någon annan kan tjäna två herrar. Ni kommer att vara lojala mot den ene och illojala mot den andre, eller ni kommer att se upp till den ene och se ner på den andre. Därför måste ni bestämma er. Man kan inte vara slav under pengar och samtidigt tjäna Gud.
14 När fariseerna hörde detta hånade de Jesus. De älskade nämligen pengar.
15 Då sa han till dem: Ni går omkring och ser förnäma och fromma ut när ni uppträder offentligt. Men Gud känner er och vet hur onda ni är, och han avskyr människor som försöker göra intryck.
16 Tills Johannes döparen började predika var Moses lag och profeternas budskap folkets vägvisare. Men så kom Johannes med de goda nyheterna att Guds rike stod för dörren. Och nu tränger ivriga människoskaror på för att komma in.
17 Men det betyder inte att lagen har förlorat sin kraft på en enda punkt. Tvärtom! Den är starkare och mer orubblig än himmel och jord.
18 Så en annan sak. Den som skiljer sig från sin hustru och lever tillsammans med någon annan gör sig skyldig till äktenskapsbrott. Men också den som gifter sig med en frånskild kvinna gör sig skyldig till äktenskapsbrott.
Den rike och den fattige
19 Det var en gång en rik man, sa Jesus, som var mycket välklädd och som var dag levde i stor lyx.
20 En dag kom en sjuk tiggare som hette Lasaros till hans dörr.
21 När han låg där och hoppades att han skulle få av resterna som blev över från den rike mannens bord kom hundarna och slickade hans öppna sår.
22 Slutligen dog tiggaren och fördes av änglarna till den plats där inget lidande mera finns. Den rike mannen dog också och blev begravd.
23 När han slog upp sina ögon var han i dödsriket, och han plågades svårt. Långt borta såg han Lasaros vid Abrahams sida.
24 'Fader Abraham
25 Men Abraham sa till honom: 'Min son , kom ihåg att du under din livstid hade allt du önskade dig medan Lasaros inte hade någonting. Nu är han här för att tröstas och du för att plågas.
26 Dessutom finns det en stor klyfta som skiljer oss åt. Ingen härifrån kan ta sig över till dig, och ingen kan heller komma över hit.'
27 Då sa den rike mannen: 'Fader Abraham, var snäll och skicka honom då
28 till mina fem bröder för att varna dem för detta helvete, så att de inte kommer hit när de dör.'
29 Men Abraham sa: 'Skriften har gång på gång varnat dem. Dina bröder kan lyssna till Mose och profeterna.'
30 Den rike mannen svarade: 'Nej, fader Abraham, det bryr de sig inte om. Men om någon kommer till dem från de döda, kommer de att ändra sig!'
31 Men Abraham sa: 'Om de inte vill lyssna till Mose och profeterna, så kommer de inte att lyssna ens om någon kommer tillbaka från de döda.'
Om tro och förlåtelse
17 Det kommer alltid att hända sådant som gör att folk förlorar tron, varnade Jesus en dag sina lärjungar. Det kan inte vara på annat sätt. Men stackars den människa som gör sig skyldig till det.
2-3 Det skulle vara mycket bättre för henne att bli kastad i havet med en tung sten om halsen, än att möta den dom som väntar dem som förför någon av dessa som tror på mig med ett barns förtroende. Jag varnar er!Om din bror har syndat så tillrättavisa honom och förlåt honom om han sörjer över sin synd.
4 Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och varje gång ångrar sig och ber om förlåtelse, så ska du förlåta honom.
5 En dag sa lärjungarna till Herren: Vi behöver mer tro. Tala om för oss hur vi ska få det.
6 Mer tro, svarade Jesus. Om ni bara hade tro som ett litet senapsfrö, så skulle den vara tillräckligt stor för att rycka upp mullbärsträdet där borta med rötterna och kasta det i havet. Det skulle genast lyda er befallning.
7-9 Föreställ er att någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt eller efter att ha vallat får. Säger han då till tjänaren: 'Kom och sätt dig här vid bordet. Nu ska jag se till att du får något att äta.' Nej han säger: 'Klä om dig och gör i ordning kvällsmaten åt mig, och ställ den på bordet. Sedan, när jag har ätit, kan du själv äta och dricka.' Kan tjänaren vänta sig ett särskilt tack för det? Sist och slutligen har han ju bara gjort det som tillhör hans arbetsuppgifter.
10 Detsamma gäller er. När ni gjort allt jag befallt er ska ni säga: Vi är bara vanliga tjänare, och vi har bara gjort vad man kan förvänta sig av oss.
Jesus botar tio leprasjuka
11 Medan de fortsatte sin vandring mot Jerusalem kom de till gränsen mellan Galileen och Samarien.
12 I en by stod tio leprasjuka en bit bort
13 och ropade: Herre Jesus, förbarma dig över oss!
14 Han såg på dem och sa: Gå till prästerna och visa att ni är friska! Och medan de gick försvann deras lepra.
15 En av dem kom tillbaka till Jesus och ropade så högt han kunde: Pris ske Gud, jag är botad!
16 Han kastade sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Mannen var samarier, ett av judarna illa omtyckt folk.
17 Jesus frågade: Botade jag inte tio män? Var är de nio andra?
18 Är det bara den här utlänningen som kommer tillbaka för att tacka Gud?
19 Och Jesus sa till mannen: Stå upp och gå. Din tro har frälst dig.
Jesus undervisar om Guds rike
20 En dag frågade fariseerna Jesus: När kommer Guds rike? Jesus svarade: Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man utan vidare kan se det.
21 Och ingen kan säga: Här är det, eller där är det! Nej! Guds rike är redan här, mitt ibland er.
22 Senare förklarade han detta närmare för sina lärjungar. Det ska komma en tid när ni skulle kunna ge allt för att uppleva bara en dag tillsammans med mig, men det kommer inte att ske.
23 Ni kommer att få höra att Människosonen har kommit tillbaka och att han är än här och än där. Men tro det inte och gå inte dit,
24 för när Människosonen kommer tillbaka kommer var och en att veta det. Det kommer att märkas lika tydligt som när blixten lyser upp hela horisonten.
25 Men först måste Människosonen lida svårt och bli förkastad av hela detta folk.
26 När jag återvänder ska människorna vara lika likgiltiga för Gud som de var på Noas tid.
27 De åt och drack och gifte sig. Allt var precis som vanligt till den dag då Noa gick in i arken och den väldiga översvämningen kom och dränkte dem allesammans.
28 Eller som det var på Lots tid. Människorna höll på med sina dagliga affärer. De åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,
29 ända till den morgon då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och dödade dem allesammans.
30 Precis så ska det vara när Människosonen återvänder.
31 De som inte är hemma den dagen får inte vända tillbaka för att packa. De som är ute på åkrarna får inte återvända till staden.
32 Kom ihåg vad som hände med Lots hustru!
33 Den som klamrar sig fast vid sitt liv ska förlora det, och den som vågar ge sitt liv för Gud ska finna det för alltid.
34 Den natten ska två personer sova i samma rum, en ska tas med och den andre lämnas kvar.
35-36 Två kvinnor ska arbeta tillsammans i hushållet, den ena ska tas med, den andra lämnas kvar. Och likadant kommer det att bli med de män som arbetar sida vid sida på åkrarna. Den ene tas med och den andre lämnas kvar.
37 Herre, var kommer det att hända? frågade lärjungarna.Jesus svarade: Där den döda kroppen finns, där samlas gamarna!
Liknelsen om den envisa änkan
18 En dag berättade Jesus denna liknelse för sina lärjungar för att visa hur viktigt det är att inte ge upp utan att be tills svaret kommer.
2 I en stad fanns det en domare, sa han, en mycket gudlös man, som inte visade någon respekt varken för Gud eller människor.
3 I samma stad fanns en änka som ständigt och jämt kom till honom och sa: 'Hjälp mig att få rätt mot min motpart som alltid anklagar mig.'
4-5 Under lång tid avvisade han henne, men till slut började hon att gå honom på nerverna. Då sa han till sig själv: 'Jag bryr mig varken om Gud eller människor, men den här kvinnan är så besvärlig så jag ska hjälpa henne att få rätt. Jag är trött på att hon springer här ständigt och jämt!'
6 Sedan sa Jesus: Om till och med en orättfärdig domare kan ge med sig,
7 tror ni då inte att Gud ska låta sina utvalda få rätt när de dag och natt ber till honom?
8 Jag försäkrar er att han ska skynda sig och hjälpa dem! Men frågan är: Kommer Människosonen att finna några ibland er som tror när han kommer tillbaka?
Männen som bad på olika sätt
9 Sedan berättade han denna liknelse för några som skröt med sin egen rättfärdighet och hånade alla andra:
10 Två män gick till templet för att be. En av dem var en stolt, självgod farisé. Den andre var tullindrivare och en riktig bedragare.
11 Den stolte farisén sa mera för sig själv än till Gud: 'Tack Gud för att jag inte är en syndare som alla andra, och särskilt inte som den där bedragaren där borta! För jag lurar aldrig någon, jag är aldrig otrogen i mitt äktenskap,
12 jag fastar två gånger i veckan och jag ger Gud en tiondel av allt jag tjänar.'
13 Men den ohederlige tulltjänstemannen stod på avstånd och vågade inte ens lyfta sina ögon mot himlen då han bad, utan slog sig för bröstet i sin sorg och ropade: 'Gud, förbarma dig över mig, stackars syndare.'
14 Jag säger er att syndaren och inte farisén gick hem befriad från sin skuld! Den som framhäver sig själv ska förödmjukas, men den som inte gör det ska bli ärad.
Jesus välsignar barnen
15 En dag tog några mödrar med sig sina småbarn till honom för att han skulle lägga sina händer på dem och välsigna dem. Men lärjungarna körde bort dem.
16-17 Då kallade Jesus till sig barnen och tillrättavisade lärjungarna och sa: Låt de små barnen komma till mig! Skicka inte iväg dem. Guds rike tillhör dem som är som små barn och som med fullt förtroende kommer till Gud. Och den som inte har en sådan tro som de, kommer aldrig dit in.
Jesus talar med en rik ung man
18 En gång ställde en rik och ansedd man denna fråga till honom: Gode mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?
19 Förstår du vad du säger när du kallar mig god? frågade Jesus honom. Det är bara Gud som är god och ingen annan.
20 Men när det gäller din fråga om evigt liv så vet du väl vad de tio budorden säger: var inte otrogen i ditt äktenskap, mörda inte, stjäl inte, ljug inte, hedra dina föräldrar och så vidare.
21 Mannen svarade: Jag har hållit vartenda ett av dessa bud sedan jag var ett litet barn.
22 När Jesus hörde detta svarade han: Du saknar fortfarande något. Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga så får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.
23 Men när mannen hörde detta, gick han mycket olycklig därifrån för han hade gott om pengar.
24 Jesus såg efter honom när han gick och sa till sina lärjungar: Hur svårt det är för de rika att komma in i Guds rike!
25 Det är lättare för en kamel att tränga sig igenom ett nålsöga, än det är för den som klamrar sig fast vid sina rikedomar att komma in i Guds rike.
26 De som hörde honom säga detta utropade: Om det är så svårt, kan då någon över huvud taget bli frälst?
27 Han svarade: Det människor inte kan, det kan Gud!
28 Då sa Petrus ivrigt: Vi har lämnat våra hem och följt dig.
29 Ja, svarade Jesus, och alla som har gjort vad du har gjort, alla som lämnat hem, hustru, bröder, föräldrar, eller barn för Guds rikes skull
30 kommer att få det tillbaka många gånger om och dessutom få evigt liv i den värld som ska komma.
Jesus förutsäger för tredje gången hur han ska dö
31 Han samlade sedan de tolv omkring sig och sa till dem: Som ni vet är vi på väg till Jerusalem, och när vi kommer dit ska allt vad de gamla profeterna sagt om Människosonen slå in.
32 Man ska överlämna mig till romarna, och jag ska bli hånad och misshandlad, och man ska spotta på mig
33 och piska mig och slutligen döda mig. Men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda.
34 Men de förstod inte ett dugg vad han talade om, och de tyckte att han talade i gåtor.
Jesus botar från blindhet
35 När de närmade sig staden Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde,
36 och när han hörde att det var många människor som kom vägen fram, frågade han nyfiket vad som stod på.
37 Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom,
38 började han ropa: Jesus, Davids son, hjälp mig!
39 Folket som gick framför Jesus försökte tysta mannen, men han ropade bara högre: Davids son, hjälp mig!
40 När Jesus kom fram till platsen stannade han. Hämta den blinde mannen, sa han.
41 Sedan frågade Jesus mannen:Vad vill du att jag ska göra? Herre, bad mannen, jag vill få min syn tillbaka!
42 Då sa Jesus till honom: Du kan se! Din tro har botat dig.
43 Och med detsamma kunde mannen se, och han följde efter Jesus och prisade Gud. Och alla som såg det som hände tackade och lovprisade Gud.
Frälsningen kommer till Sackaios hem
19 När Jesus kom till Jeriko och var på väg genom staden,
2 försökte en man som hette Sackaios få se en skymt av honom. Han var kontrollant vid det romerska tullverket, och därför en mycket rik man.
3 Men han var alltför kortväxt för att kunna se över folkhopen.
4 Därför sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsträd vid sidan av vägen, för att kunna se Jesus bättre.
5 När Jesus kom förbi upptäckte han Sackaios och ropade: Sackaios! Skynda dig ner, för i dag vill jag gästa ditt hem!
6 Sackaios skyndade sig att klättra ner och tog överlycklig Jesus med sig hem.
7 Men folket tyckte inte om det. Alla vet ju att Sackaios har stulit pengar och blivit rik. Och ändå går Jesus hem till honom, muttrade de förargat.
8 Då stannade Sackaios och sa till Jesus: Herre, jag ska ge hälften av det jag äger till de fattiga, och om jag tagit ut för mycket tull av någon, så ska jag betala tillbaka fyra gånger så mycket!
9-10 Jesus sa till honom: Detta är en stor dag för dig och din familj, för Gud har i dag tagit emot er som sina barn. Du var ett av Abrahams förlorade barn. Människosonen har kommit för att söka upp och frälsa sådana människor.
Liknelsen om kungen och hans tio förvaltare
11 Eftersom Jesus närmade sig Jerusalem berättade han denna liknelse. Han visste nämligen att det var många i hans omgivning som räknade med att Guds rike skulle bli en verklighet när han anlände dit.
12 En man av kunglig släkt begav sig iväg på en lång resa för att krönas till kung.
13 Innan han reste kallade han till sig tio av sina anställda och gav var och en av dem en stor summa pengar, och sa: 'Satsa de här pengarna på något som ger mig inkomster. Jag är snart tillbaka.'
14 Men många av hans landsmän ville inte ha honom som kung, och i protest sände de en delegation till honom och meddelade detta.
15 Trots det blev han krönt till kung och kom tillbaka till sitt land. Han kallade då till sig de män som han hade gett pengarna till för att få reda på vad de hade gjort med dem.
16 Den förste mannen rapporterade en väldig vinst - tio gånger så mycket som det belopp han fått.
17 'Bra!
18 Nästa man kunde också rapportera vinst, fem gånger den ursprungliga summan.
19 'Bra!
20 Men den näste i raden lämnade bara tillbaka de pengar han hade fått från början. 'Jag har förvarat dem tryggt
21 'Jag var rädd för dig eftersom du är en hård man att göra affärer med. Du tar det som inte är ditt och skördar där du inte har sått.'
22 'Din late skojare!
23 varför satte du då inte in pengarna på en bank, så att jag åtminstone kunde få ränta på dem?'
24 Sedan vände han sig till dem som stod där: 'Ta pengarna från honom och ge dem till mannen som tjänat mest.'
25 'Men herre
26 'Ja
27 Och när det gäller mina fiender som inte ville ha mig till kung, så för hit dem och avrätta dem här inför mig.'
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
28 Sedan Jesus berättat detta fortsatte han sin vandring mot Jerusalem.
29 I närheten av städerna Betfage och Betania på Oljeberget, skickade han två av lärjungarna i förväg.
30 De fick i uppgift att gå till nästa by och söka efter en åsna som stod bunden vid sidan av vägen. Det skulle vara ett föl som ännu inte var inridet.Ta det, sa Jesus, och led hit det.
31 Och om någon frågar varför ni gör det så säg bara: Herren behöver det.
32 De fann åsnan precis som Jesus sagt.
33 Då de höll på att lösgöra den kom ägarna.Vad gör ni? frågade de. Varför tar ni åsnan?
34 Därför att Herren behöver den, svarade de.
35 De tog åsnan och ledde den till Jesus. Så bredde de ut sina mantlar på åsnans rygg och hjälpte Jesus upp på den.
36-37 Där han sedan kom ridande, lade folket ut sina kläder på vägen. När de så närmade sig den plats där vägen började gå nerför Oljeberget, satte alla igång att ropa och sjunga och lovprisa Gud för alla de märkliga under Jesus hade gjort.
38 Gud har gett oss en kung, jublade de. Och Gud har slutit fred med oss! Ära vare Gud i höjden!
39 Men några upprörda fariseer i folkmassan sa: Herre, säg åt dina lärjungar att de inte ropar på det där sättet. Det är hädelse!
40 Men han svarade dem: Om de tiger, så kommer stenarna att ropa i deras ställe!
41 När de kom närmare Jerusalem, och han såg staden framför sig, brast han i gråt.
42 Tänk om du bara hade förstått hur du skulle kunnat få frid, sa han. Men du var avvisande, och nu är det för sent.
43 Det kommer en dag då dina fiender ska belägra dig och omringa dig och överfalla dig.
44 De ska jämna dig med marken och dina invånare ska bli dödade. Fienderna ska inte låta en enda sten ligga kvar på sin plats, för du tog inte det tillfälle Gud gav dig.
Jesus rensar templet
45 Sedan gick han in i templet och började driva ut affärsmännen från deras stånd
46 och ropade åt dem: Skriften säger: 'Mitt tempel är en böneplats
47 Sedan undervisade han varje dag i templet, men översteprästerna och de religiösa ledarna, liksom affärsmännen, försökte komma på något sätt att göra sig av med honom.
48 Men de kunde inte, för han var omtyckt av människorna, och de slukade vartenda ord han sa.
Folkets ledare ifrågasätter Jesu auktoritet
20 En av de följande dagarna när Jesus undervisade och predikade de goda nyheterna i templet, kom plötsligt översteprästerna tillsammans med några andra religiösa ledare och rådsmedlemmar fram till honom.
2 De krävde att få veta vilken rätt han hade att driva ut affärsmännen ur templet.
3 Jag ska ställa en fråga till er innan jag svarar, sa han.
4 Vem sände Johannes till att döpa? Var det Gud, eller var det människor?
5 De diskuterade saken inbördes och sa till varandra: Om vi säger att det var Gud, så är vi fångade i en fälla, för då kommer han att fråga: Varför trodde ni då inte på honom?
6 Men om vi säger att det var människor kommer folket att överfalla oss, för de är övertygade om att han var en profet.
7 Därför svarade de: Det vet vi inte.
8 Då sa Jesus: I så fall tänker inte heller jag svara på er fråga.
Mannen som hyrde ut sin vingård
9 Sedan vände han sig till folket igen och berättade följande: En man planterade en vingård och hyrde ut den till några lantarbetare. Därefter reste han utomlands och var borta under många år.
10 När det blev dags att skörda skickade han en av sina män till gården för att han skulle få sin del av skörden. Men de som arrenderat gården överföll mannen och skickade honom tillbaka tomhänt.
11 Då sände han en annan, men samma sak hände med honom. Han blev slagen och förolämpad och skickades iväg utan att ha fått något.
12 Också en tredje man sändes dit, men samma sak hände igen. De slog honom blodig och drev iväg honom.
13 'Vad ska jag göra?' sa ägaren. 'Nu vet jag! Jag sänder min egen älskade son. Honom har de säkert respekt för.'
14 Men när lantbrukarna såg sonen, sa de: 'Det här är vår chans! Han ska ärva alltsammans när hans far dör. Kom, så dödar vi honom, och så är alltihop vårt!'
15 Och de släpade ut honom ur vingården och dödade honom.Vad tror ni att ägaren kommer att göra?
16 Jo, det ska jag tala om för er: Han kommer att döda dem och arrendera ut vingården till andra.Men så kan det knappast gå till, protesterade de som lyssnade.
17 Jesus såg på dem och sa: Vad betyder då detta som står i Skriften: 'Stenen, som byggnadsarbetarna inte ville använda och kastade bort, har blivit en grundsten för hela huset'?
18 Och han tillade: 'Den som snavar på den stenen slår sig fördärvad, men den som den faller på blir krossad.
19 När översteprästerna och de religiösa ledarna hörde den liknelse han just berättat, ville de genast arrestera honom, för de förstod att han talade om dem och att de var de onda lantarbetarna i berättelsen. Men själva var de rädda för att anhålla honom, eftersom det i så fall kunde bli oroligheter. De försökte därför få honom att säga något som kunde rapporteras till den romerske landshövdingen, så att denne kunde arrestera honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®