Bible in 90 Days

Skatt till kejsaren

^20 (A) De höll Jesus under uppsikt och skickade ut några spioner som skulle låtsas vara ärliga för att få fast honom för något som han sade, så att de kunde utlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet. ²¹ De frågade honom: "Mästare, vi vet att du talar och undervisar rätt och inte tar parti för någon utan lär ut sanningen om Guds väg. ²² Är det tillåtet för oss att betala skatt till kejsaren^[a] eller inte?"

²³ Men han genomskådade deras list och sade till dem: ²⁴ "Visa mig en denar^[b]. Vems bild och inskrift har den?" De svarade: "Kejsarens." ^25 (B) Han sade till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." ²⁶ De lyckades inte få fast honom för något som han sade inför folket utan teg, förundrade över hans svar.

Frågan om uppståndelsen

^27 (C) Sedan kom det fram några saddukeer^[c], de som förnekar att det finns en uppståndelse. De frågade Jesus: ^28 (D) "Mästare! Mose gav oss föreskriften^[d] att om någon har en bror som är gift men dör barnlös, så ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror. ²⁹ Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig en hustru men dog barnlös. ³⁰ Den andre ³¹ och den tredje gifte sig med henne, och så gjorde alla sju, men de dog och efterlämnade inga barn. ³² Till slut dog också kvinnan. ³³ Så vems hustru blir hon vid uppståndelsen? Alla sju var ju gifta med henne."

³⁴ Jesus svarade dem: "De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. ³⁵ Men de som anses värdiga att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. ³⁶ De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.

³⁷ Men att de döda uppstår, det har också Mose visat vid stället om törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.^{[e] 38 (E)} Han är inte de dödas Gud utan de levandes. För honom är alla levande."

³⁹ Då sade några av de skriftlärda: "Mästare, bra sagt^[f]!" ⁴⁰ Sedan vågade de inte ställa någon mer fråga till honom.

Vem Messias är

⁴¹ Jesus sade till dem: "Hur kan man säga att Messias är Davids son? ^42 (F) David säger ju själv i Psaltaren:^[g] Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida ^43 (G) tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter.^{[h] 44} David kallar honom alltså Herre^[i]. Hur kan han då vara hans son?"

Jesus varnar för de skriftlärda

⁴⁵ Medan allt folket hörde på sade Jesus till sina lärjungar: ^46 (H) "Akta er för de skriftlärda, som njuter av att gå runt i långa mantlar och älskar att bli hälsade på torgen och få de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna. ⁴⁷ De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De ska få en så mycket strängare dom."

Änkans offergåva

21 ^(I) Jesus lyfte blicken och såg hur de rika lade sina gåvor i offerkistan^[j]. ² Men han såg också hur en fattig änka lade i två små kopparmynt^[k]. ^3 (J) Då sade han: "Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra. ⁴ Alla andra gav av sitt överflöd i offerkistan, men hon gav i sin fattigdom allt hon hade att leva på."

Templet ska förstöras

^5 (K) När några talade om hur templet var utsmyckat^[l] med vackra stenar och tempelgåvor, sade Jesus: ^6 (L) "Detta som ni ser – det ska komma dagar då här inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner."

Nöd och förföljelse

⁷ Då frågade de honom: "Mästare, när ska det ske? Och vad blir tecknet när det ska hända?" ^8 (M) Han svarade: "Se till att ni inte blir vilseledda. Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Följ dem inte! ⁹ Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Sådant måste först hända, men slutet kommer inte genast."

^10 (N) Sedan sade han till dem: "Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike. ¹¹ Det ska bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra, och skrämmande syner och väldiga tecken från himlen.

^12 (O) Men innan allt detta händer ska man gripa och förfölja er. Man ska utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och ståthållare för mitt namns skull. ¹³ Då får ni tillfälle att vittna. ^14 (P) Bestäm er för att inte förbereda några försvarstal, ^15 (Q) för jag ska ge er en mun och en vishet som ingen av era fiender ska kunna stå emot eller säga emot. ^16 (R) Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner, och en del av er ska man döda. ¹⁷ Och ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. ^18 (S) Men inte ett hår på ert huvud ska gå förlorat. ^19 (T) Genom att stå fasta ska ni vinna era själar.

Jerusalems förstörelse

^20 (U) När ni ser Jerusalem omringas av armeer, då vet ni att dess förstörelse är nära. ^21 (V) Då måste de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. ^22 (W) Det är straffets tid, då allt som är skrivet ska gå i uppfyllelse.

²³ Ve dem som väntar barn eller ammar under de dagarna, för landet ska drabbas av stor nöd och vredesdomen ska nå detta folk. ^24 (X) De ska falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk, och Jerusalem ska trampas av hedningar tills hedningarnas tider är fullbordade.

Människosonen kommer

^25 (Y) Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. ²⁶ Människor ska tappa andan^[m] av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. ^27 (Z) Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. ^28 (AA) Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."

^29 (AB) Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. ³⁰ När ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. ³¹ På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike är nära. ³² Jag säger er sanningen: Det här släktet^[n] ska inte förgå förrän allt detta sker. ^33 (AC) Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

^34 (AD) Men akta er för att tynga era hjärtan med festande, rus och livets bekymmer så att den dagen plötsligt drabbar er ^35 (AE) som en snara, för den ska drabba alla som bor över hela jorden. ^36 (AF) Var ständigt vakna och be om kraft att undfly allt som ska ske och kunna bestå inför Människosonen."

^37 (AG) Under dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Olivberget. ³⁸ Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.

Onda planer mot Jesus

22 ^(AH) Det osyrade brödets högtid, som kallas påsk^[o], var nu nära. ^2 (AI) Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket.

^3 (AJ) Då for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och var en av de tolv. ⁴ Han gick bort och talade med översteprästerna och ledarna för tempelvakten om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem. ⁵ De blev glada och kom överens om att ge honom pengar. ⁶ Han samtyckte och sökte nu efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom åt dem utan att folket var med.

Den sista påskmåltiden förbereds

^7 (AK) Så kom den dag i det osyrade brödets högtid då påskalammet skulle slaktas. ⁸ Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning så att vi kan äta påskalammet." ⁹ De frågade honom: "Var vill du att vi gör i ordning?" ¹⁰ Han svarade dem: "När ni kommer in i staden ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka^[p]. Följ honom till huset där han går in ¹¹ och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var är gästrummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? ¹² Då ska han visa er en stor sal på övervåningen^[q] som är inredd^[r]. Gör i ordning där."

¹³ De gick och fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de gjorde i ordning påskalammet.

Den första nattvarden

^14 (AL) När stunden var inne lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. ¹⁵ Och han sade till dem: "Jag har längtat mycket efter att äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. ^16 (AM) För jag säger er att jag inte kommer att äta det mer förrän det får sin fullbordan i Guds rike."

¹⁷ Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Ta detta och dela mellan er. ¹⁸ För jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer." ^19 (AN) Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." ^20 (AO) På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som blir utgjutet för er.

²¹ Men se, den som förråder mig har sin hand med mig på bordet. ²² Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!" ²³ Då började de fråga varandra vem av dem det kunde vara som skulle göra det.

Vem är den störste?

^24 (AP) Det uppstod också en dispyt bland dem om vem som skulle anses vara störst av dem. ^25 (AQ) Då sade Jesus till dem: "Folkens kungar beter sig som herrar över dem, och de som har makten kallar sig deras välgörare. ²⁶ Men ni ska inte göra så. Den som är störst bland er ska vara som den yngste, och ledaren ska vara som tjänaren. ^27 (AR) För vem är störst: den som ligger till bords eller den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är här mitt ibland er som en tjänare.

²⁸ Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, ^29 (AS) och jag överlämnar riket till er liksom min Far har överlämnat det till mig. ^30 (AT) Ni ska äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni ska sitta på troner och döma Israels tolv stammar.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

^31 (AU) Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. ^32 (AV) Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder." ^33 (AW) Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden." ³⁴ Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus: Tuppen kommer inte att gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."

^35 (AX) Sedan sade han till dem: "När jag sände ut er utan börs, väska och sandaler, saknade ni då något?" De svarade: "Nej, inget." ³⁶ "Men nu", sade han, "ska den som har en börs ta med den, och likaså den som har en väska. Och den som inte har ett svärd ska sälja sin mantel och köpa sig ett, ³⁷ för jag säger er att detta som står skrivet måste uppfyllas på mig: Han blev räknad bland förbrytare. Det som är sagt om mig blir nu uppfyllt."^{[s] 38} De sade: "Herre, här är två svärd." Han svarade dem: "Det räcker."

Jesus i Getsemane

^39 (AY) Sedan gick Jesus ut till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. ⁴⁰ När han kom till platsen^[t], sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." ⁴¹ Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: ^42 (AZ) "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din."

⁴³ Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. ^44 (BA) Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden.^{[u] 45} När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av sorg. ⁴⁶ Då sade han till dem: "Varför sover ni? Res på er och be att^[v] ni inte kommer i frestelse."

Jesus fängslas

^47 (BB) Medan han ännu talade kom en folkhop, och han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem. Han gick fram till Jesus för att kyssa honom. ⁴⁸ Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"

⁴⁹ När de som stod runt Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: "Herre, ska vi slå till med svärd?" ⁵⁰ Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. ⁵¹ Men Jesus sade: "Låt det vara nog nu^[w]!" Och han rörde vid hans öra och helade honom.

⁵² Sedan sade Jesus till dem som hade kommit ut mot honom, översteprästerna och ledarna för tempelvakten och de äldste: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar. ^53 (BC) Jag har varit med er i templet varje dag utan att ni grep mig. Men detta är er stund, nu råder mörkrets makt."

Petrus förnekar Jesus

^54 (BD) Då grep de Jesus och förde bort honom och tog honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. ⁵⁵ Mitt på gården tände de en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem.

^56 (BE) En tjänsteflicka såg honom sitta där vid elden, och hon betraktade honom noga och sade: "Den där var också med honom." ⁵⁷ Men han nekade: "Nej, kvinna, jag känner honom inte." ⁵⁸ Strax därefter fick en annan syn på honom och sade: "Du är också en av dem." Men Petrus svarade: "Människa, det är jag inte alls!" ⁵⁹ Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" ⁶⁰ Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.

⁶¹ Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." ⁶² Och han gick ut och grät bittert.

Jesus hånas och ställs inför Rådet

^63 (BF) Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. ⁶⁴ De täckte över honom och frågade: "Profetera! Vem var det som slog dig?" ⁶⁵ De sade också mycket annat hånfullt till honom.

^66 (BG) När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd ⁶⁷ och frågade: "Är du Messias, så säg det till oss!" Han svarade dem: "Om jag säger det till er tror ni det inte, ⁶⁸ och om jag frågar, svarar ni inte. ^69 (BH) Men härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida."^{[x] 70 (BI)} Då frågade alla: "Så du är alltså Guds Son?" Han svarade dem: "Ni själva säger att Jag Är^[y]." ⁷¹ De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun!"

Jesus inför Pilatus

23 ^(BJ) Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. ^2 (BK) Där började de anklaga honom och säga: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk. Han förbjuder att man betalar skatt till kejsaren, och han säger att han är Messias, en kung." ^3 (BL) Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." ^4 (BM) Pilatus sade då till översteprästerna och till folket: "Jag ser inget brottsligt hos den mannen."

⁵ Men de var påstridiga och sade: "Han hetsar upp folket med sin lära över hela Judeen, från Galileen och ända hit." ⁶ När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var galilé. ^7 (BN) Och när han fick veta att Jesus kom från Herodes myndighetsområde, skickade han honom till Herodes som också var i Jerusalem under de dagarna.

Jesus inför Herodes

^8 (BO) När Herodes fick se Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, för han hade hört om honom och hoppades nu få se honom göra något tecken. ⁹ Herodes ställde många frågor till honom, men Jesus svarade honom inte. ¹⁰ Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt.

¹¹ Då fick Herodes och hans soldater förakt för honom, och han hånade honom genom att sätta på honom en praktfull dräkt innan han sände honom tillbaka till Pilatus. ^12 (BP) Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Förut hade det rått fiendskap mellan dem.

Jesus döms till döden

¹³ Pilatus sammankallade översteprästerna och rådsherrarna och folket ^14 (BQ) och sade till dem: "Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han förvillar folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det ni anklagar honom för. ¹⁵ Det gjorde inte Herodes heller, och därför sände han honom tillbaka till oss. Ni ser att han inte har gjort något som förtjänar döden. ^16 (BR) Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom."^[z]

^18 (BS) Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!" – ¹⁹ Barabbas var fängslad för ett upplopp i staden och för mord. – ²⁰ Pilatus talade till dem igen, för han ville släppa Jesus. ²¹ Men de ropade: "Korsfäst! Korsfäst honom!" ²² För tredje gången sade han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom." ²³ Men de pressade honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.

²⁴ Pilatus beslöt då att det fick bli som de krävde. ²⁵ Han släppte den som var fängslad för upplopp och mord, den som de ville ha, men utlämnade Jesus åt deras vilja.

Jesus blir korsfäst

^26 (BT) När de förde bort honom grep de en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene. På honom lade de korset för att han skulle bära det efter Jesus. ²⁷ En stor skara ur folket följde honom, även kvinnor som sörjde och grät över honom.

²⁸ Då vände Jesus sig till dem och sade: "Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. ^29 (BU) Det kommer dagar då man ska säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte fött och de bröst som inte ammat. ^30 (BV) Då ska man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Göm oss! ^31 (BW) För om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?"

³² Två andra brottslingar^[aa] fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. ^33 (BX) Och när de kom till den plats som kallas Dödskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. ^34 (BY) Men Jesus sade: "Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör."^[ab] Och de delade hans kläder^[ac] mellan sig och kastade lott om dem.

^35 (BZ) Folket stod där och såg på. Men rådsherrarna hånade honom och sade: "Andra har han frälst. Nu får han frälsa sig själv om han är Guds Messias, den Utvalde." ^36 (CA) Även soldaterna kom fram och hånade honom. De räckte honom surt vin^{[ad] 37} och sade: "Om du är judarnas kung, fräls då dig själv!" ³⁸ Över honom fanns det också ett anslag: "Detta är judarnas kung."

^39 (CB) En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" ⁴⁰ Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? ⁴¹ Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont." ⁴² Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.^[ae]" ^43 (CC) Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."

Jesus dör

^44 (CD) Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom ett mörker över hela landet^[af] som varade fram till nionde timmen.^{[ag] 45 (CE)} Solen förmörkades, och förhänget^[ah] i templet brast mitt itu. ^46 (CF) Och Jesus ropade med hög röst: "Far, i dina händer överlämnar jag min ande."^[ai] När han hade sagt detta, gav han upp andan.

⁴⁷ När officeren såg vad som hände, ärade han Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."^{[aj] 48} När allt folket som hade samlats som åskådare såg vad som hände, slog de sig mot bröstet^[ak] och vände hem igen. ^49 (CG) Men alla hans vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg detta.

Jesu begravning

^50 (CH) Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man ^51 (CI) som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från staden Arimatea^[al] i Judeen, och han väntade på Guds rike. ⁵² Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. ⁵³ Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav där ännu ingen blivit lagd. ⁵⁴ Det var förberedelsedag^[am], och sabbaten skulle just börja.

⁵⁵ Kvinnorna som hade kommit med Jesus från Galileen följde efter och såg graven och hur hans kropp blev lagd där. ^56 (CJ) Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.

Jesus uppstår ur graven

24 ^(CK) Den första veckodagen^[an] kom de tidigt i gryningen till graven med de väldoftande oljorna som de hade gjort i ordning. ² Då fann de att stenen var bortrullad från graven. ³ De gick in, men fann inte Herren Jesu kropp.

^4 (CL) När de inte visste vad de skulle tro, då stod plötsligt två män i skinande kläder framför dem. ⁵ Kvinnorna blev rädda och böjde ansiktet mot marken, men männen sade: "Varför söker ni den levande bland de döda? ^6 (CM) Han är inte här, han har uppstått! Kom ihåg vad han sade till er^[ao] medan han fortfarande var i Galileen: ^7 (CN) Människosonen måste utlämnas i syndares händer och bli korsfäst och uppstå på tredje dagen." ⁸ Då kom de ihåg hans ord.

⁹ Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de andra. ¹⁰ Det var Maria Magdalena och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna som var med dem talade om det för apostlarna, ¹¹ men de tyckte deras ord var tomt prat och trodde inte på dem.

¹² Men Petrus reste sig och sprang till graven, och när han lutade sig in såg han bara linnebindlarna. Och han gick hem, full av förundran över det som hade hänt.

Jesus visar sig för Emmausvandrarna

^13 (CO) Samma dag var två av dem på väg till en by som heter Emmaus och ligger drygt en mil^[ap] från Jerusalem. ¹⁴ De gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. ¹⁵ Medan de samtalade och diskuterade närmade sig Jesus själv och vandrade med dem. ¹⁶ Men deras ögon var slutna så att de inte kände igen honom. ¹⁷ Han frågade dem: "Vad är det ni går och samtalar med varandra om?"

Då stannade de och såg bedrövade ut. ¹⁸ Och den ene som hette Kleopas^[aq] sade till honom: "Är du den ende som har besökt Jerusalem och inte vet vad som hänt de här dagarna?" ^19 (CP) Han frågade dem: "Vad då?" De svarade: "Detta med Jesus från Nasaret. Han var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela folket. ²⁰ Våra överstepräster och rådsherrar utlämnade honom till en dödsdom och korsfäste honom. ^21 (CQ) Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel.

Förutom allt detta är det nu den tredje dagen^[ar] sedan det hände, ^22 (CR) och dessutom har några kvinnor bland oss gjort oss uppskakade. De gick till graven tidigt på morgonen ²³ men fann inte hans kropp. De kom och berättade att de hade sett en syn med änglar som sade att han lever. ^24 (CS) Då gick några av de våra till graven, och de fann att det var som kvinnorna hade sagt. Men honom själv såg de inte."

²⁵ Då sade han till dem: "Så tröga ni är i tanke och hjärta till att tro på allt som profeterna har sagt! ^26 (CT) Måste inte Messias lida det här för att sedan gå in i sin härlighet?" ^27 (CU) Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad det stod om honom i alla Skrifterna.

²⁸ De närmade sig byn dit de var på väg, och han verkade vilja gå vidare. ²⁹ Men de bad honom ivrigt: "Stanna kvar hos oss! Det är snart kväll och dagen går mot sitt slut." Då gick han in och stannade hos dem. ³⁰ Och när han låg till bords med dem tog han brödet, tackade Gud, bröt det och gav åt dem. ³¹ Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn^[as].

³² De sade till varandra: "Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen, när han öppnade Skrifterna för oss?" ³³ De bröt upp i samma stund och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och de andra lärjungarna samlade. ^34 (CV) Dessa sade: "Herren har verkligen uppstått, och han har visat sig för Simon!" ³⁵ Och själva berättade de vad som hade hänt på vägen och hur han hade låtit dem känna igen honom vid brödsbrytelsen.

Jesus visar sig för lärjungarna

^36 (CW) Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade till dem: "Frid vare med er!" ³⁷ Uppskakade och rädda trodde de att det var en ande de såg. ³⁸ Men han sade till dem: "Varför är ni så oroliga? Varför kommer det upp tvivel i era hjärtan? ³⁹ Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se! En ande har inte kött och ben som ni ser att jag har." ⁴⁰ När han hade sagt detta visade han dem sina händer och fötter. ^41 (CX) När de i sin glädje och förundran fortfarande inte kunde tro, frågade han dem: "Har ni något ätbart^[at] här?" ⁴² Då räckte de honom en bit stekt fisk^[au], ⁴³ och han tog den och åt inför deras ögon.

^44 (CY) Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna." ⁴⁵ Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. ⁴⁶ Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, ^47 (CZ) och att omvändelse och syndernas förlåtelse^[av] ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. ^48 (DA) Ni är vittnen om detta. ^49 (DB) Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden."

Jesu himmelsfärd

⁵⁰ Sedan förde han dem ut till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. ^51 (DC) Och medan han välsignade dem, lämnade han dem och lyftes upp till himlen. ^52 (DD) De tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje. ⁵³ Och de var ständigt i templet och prisade Gud.

Ordet blev kött

1 I begynnelsen var Ordet^[aw], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Han var i begynnelsen hos Gud. ^3 (DE) Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. ^4 (DF) I honom var liv, och livet var människornas ljus. ^5 (DG) Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit^[ax] det.

^6 (DH) Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. ⁷ Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. ⁸ Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

^9 (DI) Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. ¹⁰ Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. ¹¹ Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. ^12 (DJ) Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. ^13 (DK) De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.

^14 (DL) Och Ordet blev kött^[ay] och bodde bland oss^[az], och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. ^15 (DM) Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig." ^16 (DN) Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. ^17 (DO) Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. ^18 (DP) Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och^[ba] i Faderns famn^[bb], han har gjort honom känd.

Johannes Döparens vittnesbörd

^19 (DQ) Detta är Johannes vittnesbörd när judarna^[bc] sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. ^20 (DR) Han bekände och förnekade inte^[bd], han bekände: "Jag är inte Messias^[be]." ²¹ De frågade honom: "Vem är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." – "Är du Profeten^[bf]?" Han svarade: "Nej."

²² Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" ²³ Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!"^[bg]

²⁴ De som var utsända kom från fariseerna, ²⁵ och de frågade honom: "Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?" ^26 (DS) Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. ²⁷ Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal^[bh]." ²⁸ Detta hände i Betania på andra sidan Jordan^[bi] där Johannes döpte.

²⁹ Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm^[bj] som tar bort^[bk] världens synd! ³⁰ Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. ³¹ Jag kände honom inte^[bl], men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten."

^32 (DT) Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. ^33 (DU) Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. ³⁴ Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."

Jesu första lärjungar

³⁵ Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. ³⁶ När han såg Jesus komma gående, sade han: "Se Guds Lamm!" ³⁷ De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus.

³⁸ Jesus vände sig om och såg att de följde honom, och han frågade dem: "Vad söker ni?" De svarade: "Rabbi" – det betyder lärare – "var bor du?" ³⁹ Han sade till dem: "Kom och se!" Då gick de med honom och såg var han bodde, och de stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen^[bm].

⁴⁰ Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två^[bn] som hade hört vad Johannes sade och följt Jesus. ⁴¹ Han fann först sin bror Simon och sade till honom: "Vi har funnit Messias!" – det betyder Kristus, den Smorde. ⁴² Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: "Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Kefas^[bo]" – det betyder Petrus.

⁴³ Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: "Följ mig!" ⁴⁴ Filippus var från Betsaida, samma stad som Andreas och Petrus. ^45 (DV) Filippus fann Natanael^[bp] och sade till honom: "Vi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om – Jesus, Josefs son från Nasaret." ⁴⁶ Natanael sade till honom: "Från Nasaret? Kan det komma något gott därifrån?" Filippus svarade: "Kom och se!"

⁴⁷ Jesus såg Natanael komma och sade om honom: "Här är en sann israelit som är utan svek." ⁴⁸ Natanael frågade honom: "Hur kan du känna mig?" Jesus svarade: "Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet." ⁴⁹ Natanael svarade: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!" ⁵⁰ Jesus svarade honom: "Du tror^[bq] för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se." ^51 (DW) Sedan sade han till honom: "Jag säger er sanningen^[br]: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."

Jesus förvandlar vatten till vin

2 På tredje dagen^[bs] var det bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. ² Även Jesus och hans lärjungar var bjudna till bröllopet. ³ Men vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: "De har inget vin." ⁴ Jesus svarade henne: "Kvinna^[bt], vad har vi med det att göra? Min stund har inte kommit än." ⁵ Hans mor sade till tjänarna: "Gör vad han säger till er."

⁶ Nu fanns där sex stenkrukor, sådana som judarna använder vid sina reningar. De rymde omkring hundra liter^[bu] var. ⁷ Jesus sade: "Fyll krukorna med vatten", och de fyllde dem till brädden. ⁸ Sedan sade han: "Ös nu upp och bär in det till värden." Och de gjorde så.

⁹ Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Han visste inte varifrån det kom, men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen ¹⁰ och sade: "Alla sätter fram det goda vinet först, och sedan det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu."

¹¹ Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. ¹² Sedan gick han ner till Kapernaum med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där några dagar.

Det gamla och det nya templet

¹³ Judarnas påsk närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. ^14 (DX) På tempelplatsen såg han dem som sålde oxar, får och duvor och dem som satt där och växlade^[bv] pengar. ¹⁵ Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans från tempelgården med både får och oxar. Han slog ut växlarnas mynt och välte deras bord, ¹⁶ och till duvförsäljarna sade han: "Ta bort det härifrån! Gör inte min Fars hus till en marknadsplats!" ¹⁷ Hans lärjungar kom då ihåg att det står skrivet: Brinnande iver för ditt hus ska förtära mig.^[bw]

^18 (DY) Då reagerade judarna och frågade honom: "Vad kan du visa oss för tecken eftersom du gör så här?" ^19 (DZ) Jesus svarade: "Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det på tre dagar." ²⁰ Judarna sade: "I fyrtiosex år har man byggt^[bx] på det här templet, och du ska resa upp det på tre dagar!" ^21 (EA) Men templet han talade om var hans kropp. ^22 (EB) När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på ordet som Jesus hade sagt.

²³ Medan han var i Jerusalem under påskhögtiden kom många till tro på hans namn när de såg de tecken han gjorde. ²⁴ Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla ^25 (EC) och inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste själv vad som fanns i människan.

Jesus och Nikodemus

3 ^(ED) Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. ² Han kom till Jesus en natt och sade: "Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom."

³ Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt^[by] kan inte se Guds rike." ⁴ Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?" ⁵ Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. ⁶ Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. ⁷ Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. ⁸ Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden."^[bz]

⁹ Nikodemus frågade: "Hur kan det gå till?" ¹⁰ Jesus svarade: "Du är Israels lärare. Förstår du inte det här? ¹¹ Jag säger dig sanningen: Vi talar om det vi vet och vittnar om det vi har sett, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. ¹² Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur ska ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

¹³ Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.^{[ca] 14 (EE)} Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd,^{[cb] 15 (EF)} för att var och en som tror på honom ska ha evigt liv. ^16 (EG) Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. ^17 (EH) Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. ^18 (EI) Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

^19 (EJ) Och detta är domen: ljuset kom in i världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras gärningar var onda. ^20 (EK) Den som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte ska avslöjas. ²¹ Men den som lever i sanningen kommer till ljuset, för att det ska bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud."

Jesus och Johannes Döparen

^22 (EL) Sedan gick Jesus med sina lärjungar till Judeen, och han var med dem där en tid och döpte. ²³ Även Johannes döpte, i Ainon nära Salim^[cc] där det fanns gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. ^24 (EM) Johannes hade ännu inte blivit satt i fängelse.

²⁵ Då uppstod en diskussion om reningen^[cd] mellan några av Johannes lärjungar och en jude^[ce]. ²⁶ De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om – nu döper han, och alla går till honom!"

²⁷ Johannes svarade: "En människa kan inte ta sig något utan att det ges henne från himlen. ^28 (EN) Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias, jag är sänd framför honom. ^29 (EO) Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän står där och lyssnar till honom, och han gläder sig över brudgummens röst. Den glädjen är nu min helt och fullt. ³⁰ Han måste bli större och jag mindre.

³¹ Den som kommer från ovan är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden och talar utifrån jorden. Den som kommer från himlen är över alla. ³² Han vittnar om det han har sett och hört, men ingen tar emot hans vittnesbörd. ^33 (EP) Den som tar emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann.

^34 (EQ) Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning. ^35 (ER) Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. ^36 (ES) Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."

Jesus och den samariska kvinnan

4 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han fick fler lärjungar och döpte fler än Johannes – ² även om det inte var Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar – ³ lämnade han Judeen och vände tillbaka mot Galileen. ⁴ Han måste då ta vägen genom Samarien^[cf], ^5 (ET) och han kom till en samarisk stad som heter Sykar,^[cg] nära den mark som Jakob gav till sin son Josef.^{[ch] 6} Där fanns Jakobs brunn^[ci]. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen^[cj].

⁷ Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Ge mig lite att dricka." ⁸ Hans lärjungar hade gått bort till staden för att köpa mat. ⁹ Den samariska kvinnan sade till honom: "Hur kan du som är jude be mig, en samarisk kvinna, om något att dricka?" Judarna umgås nämligen inte med samarierna^[ck].

^10 (EU) Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig: Ge mig lite att dricka, då skulle du ha bett honom, och han hade gett dig levande vatten^[cl]." ¹¹ Hon sade: "Herre, du har ingen kruka och brunnen är djup. Så varifrån får du det levande vattnet? ^12 (EV) Är du större än vår far Jakob? Han gav oss brunnen och drack ur den själv, likaså hans söner och hans boskap."

¹³ Jesus svarade henne: "Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. ^14 (EW) Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv." ¹⁵ Kvinnan sade till honom: "Herre, ge mig det vattnet, så att jag slipper bli törstig och gå hit och hämta vatten."

¹⁶ Han sade: "Gå och hämta din man och kom hit." ¹⁷ Kvinnan svarade: "Jag har ingen man." Jesus sade: "Det stämmer som du säger att du inte har någon man. ¹⁸ Fem män^[cm] har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du säger är sant."

^19 (EX) Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet. ²⁰ Våra fäder har tillbett på det här berget^[cn], men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem." ²¹ Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. ^22 (EY) Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. ²³ Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. ^24 (EZ) Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." ^25 (FA) Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus. När han kommer ska han berätta allt för oss." ^26 (FB) Jesus sade till henne: "Det Är Jag^[co], den som talar med dig."

²⁷ Just då kom hans lärjungar. De blev förvånade över att han talade med en kvinna^[cp], men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. ²⁸ Kvinnan lämnade sin vattenkruka och gick in i staden och sade till folket: ²⁹ "Kom så får ni se en man som har sagt mig allt jag har gjort. Han kanske är Messias?" ³⁰ Då gick de ut ur staden och kom till honom.

³¹ Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät!" ³² Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." ³³ Lärjungarna sade till varandra: "Det är väl ingen som har kommit med mat till honom?" ^34 (FC) Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. ³⁵ Säger ni inte: fyra månader till^[cq], sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. ³⁶ Redan nu får den som skördar^[cr] sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar får glädja sig tillsammans. ^37 (FD) Här stämmer ordet att en sår och en annan skördar. ³⁸ Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."

³⁹ Många samarier från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, när hon vittnade: "Han har sagt mig allt jag har gjort." ⁴⁰ När samarierna kom till honom bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. ⁴¹ Många fler kom till tro på grund av hans ord, ^42 (FE) och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte bara på grund av vad du har sagt. Vi har själva hört, och vi vet att han verkligen är världens Frälsare."

Jesus botar en ämbetsmans son

^43 (FF) Efter dessa två dagar gick Jesus därifrån till Galileen. ^44 (FG) Han hade själv vittnat om att en profet inte blir erkänd^[cs] i sin hemtrakt. ^45 (FH) När han nu kom till Galileen tog galileerna emot honom, eftersom de hade sett allt som han gjorde i Jerusalem vid högtiden. De hade själva varit där vid högtiden.

⁴⁶ Så kom han tillbaka till Kana i Galileen där han hade gjort vattnet till vin. En kunglig ämbetsman hade en son som låg sjuk i Kapernaum. ⁴⁷ När han fick höra att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som var döende. ^48 (FI) Jesus sade till honom: "Om ni inte får se tecken och under, tror ni inte." ⁴⁹ Ämbetsmannen sade: "Herre, kom innan mitt barn dör!" ⁵⁰ Jesus svarade: "Gå, din son lever." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick.

⁵¹ Medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som berättade att hans son levde. ⁵² Han frågade vid vilken tid han hade blivit bättre, och de svarade: "I går vid sjunde timmen släppte febern." ^53 (FJ) Då förstod fadern att det hade hänt vid just den tid då Jesus sade till honom: "Din son lever." Och han kom till tro med hela sin familj.^{[ct] 54 (FK)} Detta var nu det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han kommit från Judeen till Galileen.

Jesus botar en sjuk vid Betesda

5 Sedan kom en av judarnas högtider, och Jesus gick upp till Jerusalem. ^2 (FL) Vid Fårporten i Jerusalem finns en damm som på hebreiska kallas Betesda^[cu]. Den har fem pelargångar, ³ och i dem låg många sjuka, blinda, halta och lama.

⁵ Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år. ⁶ Jesus såg honom ligga där och visste att han hade varit sjuk så länge, och han frågade honom: "Vill du bli frisk?" ⁷ Den sjuke svarade: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ner i dammen när vattnet börjar svalla. Och när jag försöker ta mig dit själv, hinner någon annan före mig." ⁸ Jesus sade till honom: "Res dig, ta din bädd^[cv] och gå!" ⁹ Genast blev mannen frisk, och han tog sin bädd och gick.

Men det var sabbat den dagen, ^10 (FM) och judarna sade till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat! Du får inte bära din bädd." ¹¹ Han svarade dem: "Han som gjorde mig frisk sade till mig: Ta din bädd och gå!" ¹² Då frågade de: "Vem var den mannen som sade åt dig att ta din bädd och gå?" ¹³ Men han som hade blivit botad visste inte vem det var. Jesus hade nämligen dragit sig undan, eftersom det var mycket folk på platsen.

^14 (FN) Senare fann Jesus honom på tempelplatsen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk. Synda nu inte mer, så att inte något värre drabbar dig." ¹⁵ Mannen gick då och berättade för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk. ^16 (FO) Därför började judarna förfölja Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten. ^17 (FP) Men Jesus sade till dem: "Min Far verkar fortfarande, och därför verkar även jag." ¹⁸ Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också kallade Gud sin Far och gjorde sig själv lik Gud.

Jesu relation till sin Far

^19 (FQ) Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. ^20 (FR) Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. ²¹ För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill. ^22 (FS) Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen ^23 (FT) för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.

^24 (FU) Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.

^25 (FV) Jag säger er sanningen: Det kommer en tid, och den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska få liv. ²⁶ För liksom Fadern har liv i sig själv, har han också låtit Sonen ha liv i sig själv. ²⁷ Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen.^{[cw] 28} Var inte förvånade över detta. Det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst ^29 (FW) och komma ut. De som har gjort gott ska uppstå till liv, och de som har gjort ont ska uppstå till dom. ³⁰ Jag kan inte göra något av mig själv, jag dömer efter det jag hör. Och min dom är rättvis, för jag söker inte min egen vilja utan hans som har sänt mig.

³¹ Om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd inte giltigt. ^32 (FX) Det finns en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant. ^33 (FY) Ni har skickat bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. ³⁴ Jag tar inte emot en människas vittnesbörd, men jag säger det här för att ni ska bli frälsta. ³⁵ Han var en lampa som brann och lyste, och för en tid ville ni glädja er i hans ljus.

^36 (FZ) Själv har jag ett vittnesbörd som är större än det Johannes gav. De verk som Fadern har gett mig att fullborda, just de verk som jag utför, de vittnar om att Fadern har sänt mig. ^37 (GA) Fadern som sänt mig har vittnat om mig. Ni har varken hört hans röst eller sett hans gestalt, ³⁸ och hans ord lever inte kvar i er eftersom ni inte tror på den som han har sänt. ^39 (GB) Ni forskar i Skrifterna^[cx], för ni tror att ni har evigt liv i dem. Det är just de som vittnar om mig, ⁴⁰ men ni vill inte komma till mig för att få liv.

⁴¹ Jag tar inte emot ära från människor. ⁴² Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er. ⁴³ Jag har kommit i min Fars namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn tar ni emot honom. ^44 (GC) Hur ska ni kunna tro, när ni tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden?

⁴⁵ Men tro inte att jag kommer att anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. ^46 (GD) Hade ni trott Mose skulle ni tro på mig, för det var om mig han skrev. ⁴⁷ Men om ni inte tror hans skrifter, hur ska ni då kunna tro mina ord?"