Bible in 90 Days
Herrens välgärningar
8 Alla de bud som jag i dag ger dig ska ni vara noga med att följa, så att ni får leva och bli talrika och får komma in i och besitta det land som Herren med ed har lovat era fäder. 2 Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. 3 (A) Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord[a] som utgår från Herrens mun. 4 (B) Dina kläder blev inte utslitna och din fot svullnade inte under dessa fyrtio år. 5 (C) Du ska veta i ditt hjärta att Herren din Gud fostrar dig, så som en man fostrar sin son. 6 Och du ska hålla Herren din Guds bud så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom.
7 Herren din Gud för dig in i ett gott land, ett land med vattenbäckar, källor och djupa vatten som flödar fram i dalar och på berg. 8 Det är ett land med vete och korn, med vinstockar, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och honung[b], 9 (D) ett land där du inte ska äta ditt bröd i fattigdom och där inget ska fattas dig, ett land där stenarna är av järn och där du kan bryta koppar[c] ur bergen. 10 Du ska äta och bli mätt, och du ska prisa Herren din Gud för det goda land han har gett dig.
Varning för högmod
11 Se till att du inte glömmer Herren din Gud utan håller hans bud, föreskrifter och stadgar som jag i dag ger dig. 12 När du äter och blir mätt och bygger vackra hus och bor i dem, 13 när dina kor och får förökas och ditt silver och guld och allt annat du har förökas, 14 låt då inte ditt hjärta bli högmodigt så att du glömmer Herren din Gud som förde dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. 15 (E) Det var han som ledde dig genom den stora och fruktansvärda öknen, bland giftiga ormar och skorpioner och över torr mark utan vatten. Men han lät vatten komma fram åt dig ur den hårda klippan 16 och gav dig manna att äta i öknen, en mat som dina fäder inte kände till. Han gjorde allt detta för att ödmjuka och pröva dig för att sedan göra dig gott.
17 Du ska inte säga i ditt hjärta: ”Min egen kraft och min hands styrka har skaffat mig denna rikedom”. 18 Du ska komma ihåg Herren din Gud, för det är han som ger dig kraft att skaffa rikedom, därför att han vill upprätthålla det förbund som han med ed har slutit med dina fäder, så som det är i dag.
19 (F) Men om du glömmer Herren din Gud och följer andra gudar, tjänar och tillber dem, så betygar jag i dag för er att ni förvisso ska förgås. 20 Likt de hednafolk som Herren förgör för er ska också ni förgås, därför att ni inte lyssnade till Herren er Guds röst.
Israel förtjänar inte landet
9 (G) Hör, Israel! Du går i dag över Jordan för att komma och lägga under dig hednafolk, större och mäktigare än du, med stora städer befästa upp mot himlen. 2 (H) Du känner anakiternas stora och resliga folk och du har hört att man säger om dem: ”Vem kan stå emot Anaks barn?” 3 (I) Därför ska du i dag veta att Herren din Gud är den som går framför dig som en förtärande eld. Han ska förgöra dem och kuva dem för dig, och du ska driva bort dem och utrota dem snabbt, så som Herren har lovat dig.
4 (J) När Herren din Gud driver undan dem för dig, får du inte säga i ditt hjärta: ”Det var på grund av min rättfärdighet som Herren lät mig komma in i detta land och ta det i besittning.” Det är nämligen ogudaktigheten hos dessa folk som gör att Herren driver bort dem för dig. 5 (K) Det är inte genom din rättfärdighet eller ditt hjärtas rättsinnighet som du går för att ta deras land i besittning, utan det är till följd av ogudaktigheten hos dessa folk som Herren din Gud driver bort dem för dig och så uppfyller vad han med ed har lovat dina fäder Abraham, Isak och Jakob. 6 (L) Du ska veta att det inte är för din rättfärdighets skull som Herren din Gud har gett dig detta goda land till besittning, för du är ett hårdnackat folk.
Guldkalven
7 (M) Kom ihåg och glöm aldrig, hur du i öknen väckte Herren din Guds vrede. Från den dag då du drog ut ur Egyptens land tills ni kom till denna plats har ni varit upproriska mot Herren.
8 (N) Också vid Horeb väckte ni Herrens vrede, och Herren blev förbittrad på er så att han ville förgöra er. 9 (O) När jag hade gått upp på berget för att ta emot stentavlorna, tavlorna till det förbund som Herren hade slutit med er, stannade jag på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta eller dricka. 10 (P) Och Herren gav mig de två stentavlorna, där Gud med sitt finger hade skrivit alla de ord som Herren hade talat till er på berget ur elden, den dag då ni var samlade där.
11 När de fyrtio dagarna och fyrtio nätterna hade gått gav Herren mig de båda stentavlorna, förbundets tavlor. 12 (Q) Och han sade till mig: ”Bryt upp och gå snabbt ner härifrån, för ditt folk som du har fört ut ur Egypten har handlat fördärvligt. De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten avgudabild.” 13 Och Herren sade till mig: ”Jag har sett och funnit att detta folk är ett hårdnackat folk. 14 Lämna mig så att jag kan förgöra dem och utplåna deras namn under himlen. Dig ska jag sedan göra till ett folk som är mäktigare och större än de.”
15 Då vände jag om och gick ner från berget som brann i eld, och förbundets två tavlor hade jag i mina båda händer. 16 Jag fick då se att ni hade syndat mot Herren er Gud. Ni hade gjort åt er en gjuten kalv[d]. Ni hade redan vikit av från den väg som Herren hade befallt er att gå. 17 Jag grep de två tavlorna och slungade dem ifrån mig med båda händerna och slog sönder dem inför era ögon.
18 Och jag föll ner inför Herrens ansikte, och låg så liksom förra gången, i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta eller dricka, för all den synds skull som ni hade begått genom att göra det som var ont i Herrens ögon så att han blev vred. 19 Jag var nämligen skräckslagen inför den vrede och harm mot er som Herren blivit uppfylld av, så att han ville förgöra er. Men Herren lyssnade till mig även den gången.
20 Också på Aron blev Herren mycket vred så att han ville förgöra honom, och jag bad då också för Aron. 21 (R) Sedan tog jag er synd, kalven som ni hade gjort, och jag brände upp den i eld och krossade den till stoft och kastade det i bäcken som rann från berget.
22 (S) I Tabeera, i Massa och i Kibrot-Hattaava[e] väckte ni också Herrens vrede. 23 (T) När Herren sände er från Kadesh-Barnea och sade: ”Dra upp och erövra landet som jag har gett er”, då var ni upproriska mot befallningen från Herren er Gud och trodde honom inte och lyssnade inte till hans röst. 24 Upproriska har ni varit mot Herren ända från den dag då jag lärde känna er.
25 (U) Och jag föll ner inför Herrens ansikte och låg så de fyrtio dagarna och de fyrtio nätterna, för Herren hade sagt att han ville förgöra er. 26 Jag bad till Herren och sade: Herre Gud, förgör inte ditt folk och din arvedel, som du har friköpt med din stora makt och som du med stark hand har fört ut ur Egypten. 27 Tänk på dina tjänare Abraham, Isak och Jakob och se inte på detta folks hårdhet, ogudaktighet och synd. 28 (V) Annars kommer man att säga i det land som du förde oss ut från: ”Herren kunde inte föra in dem i det land som han hade lovat dem, och han hatade dem. Därför förde han ut dem för att döda dem i öknen.” 29 De är ju ditt folk och din arvedel som du har fört ut med din stora kraft och din uträckta arm.
De nya stentavlorna
10 (W) På den tiden sade Herren till mig: ”Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra, och kom upp till mig på berget. Du ska också göra dig en ark av trä. 2 (X) Och jag ska skriva på tavlorna de ord som stod på de första tavlorna, dem som du slog sönder, och du ska lägga dem i arken.”
3 Jag gjorde en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra. Och jag gick upp på berget och hade med mig de båda tavlorna. 4 Han skrev på tavlorna detsamma som var skrivet förra gången: de tio orden som Herren hade talat till er på berget ur elden den dag då ni var samlade där. Och Herren gav dem åt mig. 5 Sedan vände jag om och gick ner från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort, och där fick de ligga, så som Herren hade befallt mig.
Arons död
6 (Y) Israels barn bröt upp från Beerot-Bene-Jaakan och kom till Mosera[f]. Där dog Aron och där blev han begravd, och hans son Eleasar blev präst i hans ställe. 7 Därifrån drog de till Gudgoda och från Gudgoda till Jotbata, en trakt rik på vattenbäckar.
Leviterna avskiljs för Herren
8 På den tiden avskilde Herren Levi stam till att bära Herrens förbundsark, till att stå inför Herrens ansikte och göra tjänst inför honom och till att välsigna i hans namn, så som de gör än i dag. 9 (Z) Därför fick Levi ingen lott eller arvedel bland sina bröder. Herren är hans arvedel, så som Herren din Gud har lovat honom.
10 (AA) Jag stannade på berget fyrtio dagar och fyrtio nätter som förra gången, och Herren lyssnade till mig också denna gång. Herren ville inte förgöra dig. 11 Herren sade till mig: ”Res dig upp och gå framför folket och låt dem bryta upp, så att de får komma in i och ta i besittning det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem.”
Frukta Herren
12 (AB) Och nu Israel, vad begär Herren din Gud av dig? Bara att du fruktar Herren din Gud, att du vandrar på alla hans vägar, att du älskar honom och att du tjänar Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, 13 så att du håller Herrens bud och hans stadgar som jag i dag ger dig för att det ska gå dig väl.
14 Se, himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt som är på den tillhör Herren din Gud. 15 (AC) Ändå var det just dina fäder som Herren fäste sig vid i kärlek. Och er, deras efterkommande,utvalde han bland alla folk, så som det är i dag. 16 (AD) Omskär därför ert hjärtas förhud och var inte längre hårdnackade, 17 (AE) för Herren er Gud är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor. 18 Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. 19 (AF) Också ni ska älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.
20 (AG) Herren din Gud ska du frukta, honom ska du tjäna[g], honom ska du hålla dig till, och i hans namn ska du avlägga din ed. 21 Han är din ära[h], han är din Gud, med dig har han gjort de stora och förunderliga gärningar som du har sett med egna ögon. 22 (AH) När dina fäder drog ner till Egypten var de sjuttio personer, men nu har Herren din Gud gjort dig talrik som himlens stjärnor.
Välsignelse och förbannelse
11 Du ska älska Herren din Gud och alltid iaktta vad han ålagt dig, hans stadgar, domslut och bud.
2 Ni ska i dag besinna – det gäller inte era barn som inte har erfarit eller sett det – hur Herren er Gud har fostrat er, besinna hans storhet, hans starka hand och uträckta arm, 3 de tecken och gärningar som han gjorde i Egypten med farao, Egyptens kung, och med hela hans land, 4 (AI) och vad han gjorde med egyptiernas här, med deras hästar och vagnar, hur han lät Röda havets vatten strömma över dem när de förföljde er, och hur Herren då förgjorde dem så att de nu inte mer är till. 5 Och tänk på vad han gjorde med er i öknen ända till dess ni kom hit, 6 (AJ) och vad han gjorde med Datan och Abiram, söner till Eliab, Rubens son, när jorden öppnade sitt gap och mitt i Israel slukade dem med deras familjer, deras tält och allt levande som följde dem. 7 Ni har med egna ögon sett alla de stora gärningar som Herren har gjort.
8 Håll därför alla de bud som jag i dag ger dig. Då blir ni starka och kan gå in och inta det land dit ni nu drar vidare för att ta det i besittning, 9 och då får ni leva länge i det land som Herren med ed har lovat era fäder att ge åt dem och deras efterkommande, ett land som flödar av mjölk och honung.
10 Det land dit du nu kommer för att ta det i besittning är inte som Egyptens land som ni drog ut ifrån, där du måste trampa upp vatten till den säd du sådde, så som man gör i en köksträdgård. 11 (AK) Nej, det land dit ni nu drar för att ta det i besittning är ett land med berg och dalar som får vatten att dricka genom himlens regn. 12 Det är ett land som Herren din Gud har omsorg om. Ständigt vilar Herren din Guds ögon på det, från årets början till årets slut.
13 (AL) Om ni nu lyssnar till de bud som jag i dag ger er så att ni älskar Herren er Gud och tjänar honom av hela ert hjärta och av hela er själ, 14 (AM) då ska jag ge regn åt ert land i rätt tid, höstregn och vårregn,[i] och du ska få bärga in din säd, ditt vin och din olja. 15 Jag ska ge din boskap gräs på din mark, och du ska äta och bli mätt. 16 Men se till, så att inte era hjärtan blir förförda och ni viker av och tjänar andra gudar och tillber dem, 17 (AN) för då ska Herrens vrede upptändas mot er, och han ska stänga himlen så att regn inte faller och marken inte ger sin gröda och ni snabbt blir utrotade ur det goda land som Herren ger er.
18 (AO) Ni ska lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne och binda dem som ett tecken på er hand, och de ska vara som en påminnelse på er panna.[j] 19 (AP) Ni ska lära era barn dem genom att du talar om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. 20 Du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar, 21 så att ni och era barn får leva länge i det land som Herren med ed har lovat era fäder att ge dem, så länge som himlen välver sig över jorden.
22 För om ni noga håller alla dessa bud som jag ger er att följa, så att ni älskar Herren er Gud och vandrar på alla hans vägar och håller er till honom, 23 då ska Herren driva bort alla dessa folk för er, och ni ska lägga under er folk som är större och mäktigare än ni själva. 24 (AQ) Varje ort där ni sätter er fot ska bli er. Från öknen till Libanon och från floden, floden Eufrat, ända till Västra havet ska ert område sträcka sig. 25 (AR) Ingen ska kunna stå er emot. Fruktan och skräck för er ska Herren er Gud sända över hela det land ni beträder, så som han har lovat er.
26 Se, jag förelägger er i dag välsignelse och förbannelse: 27 (AS) Välsignelse, om ni lyssnar till Herren er Guds bud som jag i dag ger er, 28 (AT) och förbannelse om ni inte lyssnar till Herren er Guds bud, utan viker av ifrån den väg jag i dag befaller er att gå och följer andra gudar som ni inte känner. 29 (AU) Och när Herren din Gud har låtit dig komma in i det land dit du går för att ta det i besittning, ska du utdela välsignelsen på berget Gerissim och förbannelsen på berget Ebal[k]. 30 (AV) Dessa berg ligger som ni vet på andra sidan Jordan, bortom den väg som går mot solens nedgång i kananeernas land, de som bor i ödemarken mitt emot Gilgal vid Mores terebinter[l]. 31 Ni ska nu gå över Jordan för att komma in i och ta i besittning det land som Herren er Gud ger er. När ni tagit det i besittning och bor där, 32 ska ni vara noga med att följa alla de stadgar och rådslut som jag i dag förelägger er.
Gudstjänst på utvald plats
12 Detta är de stadgar och föreskrifter som ni ska vara noga med att följa i det land, som Herren, dina fäders Gud, har gett dig till besittning, så länge ni lever på jorden. 2 Ni ska i grund förstöra alla de platser där de folk som ni fördriver har tillbett sina gudar, på höga berg och höjder eller under lummiga träd. 3 (AW) Ni ska bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder och bränna upp deras asherapålar i eld, hugga ner deras avgudabilder och utplåna deras namn från sådana platser. 4 Ni ska inte tjäna Herren er Gud på deras sätt, 5 (AX) utan den plats som Herren er Gud utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning ska ni söka och dit ska du gå. 6 Dit ska ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, och era händers bidrag, era löftesoffer[m] och frivilliga offer och det förstfödda av era kor och får. 7 Och där ska ni äta inför Herren er Guds ansikte och glädja er med ert husfolk över allt ni förvärvat, det som Herren din Gud har välsignat dig med.
8 Ni ska då inte göra allt som vi i dag gör här, där var och en gör vad han själv anser vara rätt. 9 Ni har ju ännu inte kommit in i den vila och den arvedel som Herren din Gud vill ge dig. 10 Men när ni har gått över Jordan och bor i det land som Herren er Gud vill ge er till arvedel och när han har låtit er få ro för alla era fiender runt omkring och ni bor i trygghet, 11 då ska ni föra allt som jag befaller er till den plats som Herren er Gud utväljer till boning åt sitt namn: era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, era händers bidrag och alla de utvalda löftesoffer som ni ger Herren löfte om. 12 (AY) Där ska ni glädja er inför Herren er Guds ansikte med era söner och döttrar, tjänare och tjänarinnor och med leviten som bor inom era portar, för han har ju ingen egen lott eller arvedel med er.
13 Ta dig till vara så att du inte offrar dina brännoffer på vilken plats som helst. 14 Endast där, på den plats Herren utväljer inom en av dina stammar, ska du offra dina brännoffer, och där ska du göra allt som jag befaller dig. 15 Däremot får du slakta och äta kött så mycket du önskar inom alla dina städer, allt efter den välsignelse som Herren din Gud ger dig. Både den som är oren och den som är ren får äta av det, som vore det kött av gasell eller hjort. 16 (AZ) Men blodet får ni inte förtära. Det ska du hälla ut på marken som vatten.
17 Du får inte inom dina portar äta tionden av din säd, ditt vin och din olja och inte heller det förstfödda av dina kor och får eller något av de löftesoffer som du gett löfte om eller av dina frivilliga offer eller av dina händers bidrag. 18 (BA) På den plats som Herren din Gud utväljer ska du äta det inför Herren din Guds ansikte tillsammans med din son och dotter, din tjänare och tjänarinna och med leviten som bor inom dina portar. Och du ska glädja dig inför Herren din Guds ansikte över allt du förvärvat. 19 (BB) Se till att du inte glömmer bort leviten så länge du lever i ditt land.
20 (BC) När Herren din Gud har utvidgat ditt område så som han har lovat dig, och du tänker: ”Jag vill äta kött”, eftersom du har lust att äta kött, så får du äta kött så mycket du vill. 21 Om den plats som Herren din Gud utväljer till att där fästa sitt namn ligger för långt bort för dig, så kan du enligt min befallning till dig slakta av de kor och får som Herren har gett dig och äta av det inom dina portar, så mycket du vill. 22 Men du ska äta det så som man äter kött av gasell eller hjort[n]. Både den som är oren och den som är ren får äta av det. 23 (BD) Men se till att du inte äter blodet, för blodet är livet, och du får inte äta livet tillsammans med köttet. 24 Du får inte äta det. Du ska hälla ut det på marken som vatten. 25 Ät det inte, så ska det gå väl för dig och dina barn efter dig, när du gör det som är rätt i Herrens ögon.
26 Men de heliga gåvor som du vill bära fram, och dina löftesoffer, ska du ta med dig till den plats som Herren utväljer. 27 Av dina brännoffer ska du offra köttet och blodet på Herren din Guds altare. Av dina slaktoffer ska blodet utgjutas på Herren din Guds altare. Men köttet får du äta.
28 Var noga med att lyda alla dessa bud som jag ger dig, så att det till evig tid går väl för dig och dina barn efter dig, när du gör det som är gott och rätt i Herren din Guds ögon.
Varning för avgudadyrkan
29 När Herren din Gud har utrotat de hednafolk som du nu kommer till för att fördriva, och du har drivit bort dem och bor i deras land, 30 (BE) se då till att du inte lockas till att följa deras seder, sedan de blivit röjda ur vägen för dig. Fråga inte efter deras gudar, så att du säger: ”Hur dyrkade dessa folk sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.” 31 Så ska inte du göra när du tillber Herren din Gud, eftersom allt som Herren avskyr och hatar har de gjort till sina gudars ära. Till och med sina söner och döttrar bränner de upp i eld åt sina gudar.
32 (BF) Allt som jag befaller er ska ni vara noga med att följa. Du ska inte lägga något till det och inte ta något därifrån.
13 Om en profet eller drömmare[o] träder fram hos dig och han ger dig ett tecken eller under, 2 och sedan det tecknet eller undret inträffar och han då säger till dig: ”Låt oss följa andra gudar, gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem”, 3 då ska du inte lyssna till den profetens ord eller den drömmaren. Det är Herren er Gud som prövar er, för att se om ni älskar Herren er Gud av hela ert hjärta och hela er själ.
4 Herren er Gud ska ni följa, honom ska ni frukta, hans bud ska ni hålla, hans röst ska ni lyssna till, honom ska ni tjäna och honom ska ni hålla er till. 5 (BG) Men den profeten eller den som har drömsyner ska dödas, för han predikade avfall från Herren er Gud som har fört er ut ur Egyptens land och friköpt dig ur träldomshuset, och han ville föra dig bort från den väg som Herren din Gud har befallt dig att gå. Du ska skaffa bort det onda hos dig
6 (BH) Om din bror, din mors son, eller din son eller dotter, eller hustrun i din famn eller din vän som står dig så nära som ditt eget liv, i hemlighet vill förleda dig och säger: ”Låt oss gå och tjäna andra gudar” som varken du eller dina fäder har känt 7 – gudar hos de folk som bor runt omkring er, nära dig eller fjärran, från jordens ena ände till den andra – 8 så ska du inte göra som han vill eller lyssna till honom. Du ska inte visa honom någon skonsamhet eller ha förbarmande eller överseende med honom, 9 utan du ska döda honom. Först ska din hand vara mot honom för att döda honom och sedan hela folkets hand. 10 Du ska stena honom till döds, därför att han försökte leda dig bort från Herren din Gud som har fört dig ut ur Egypten, ur träldomshuset. 11 (BI) Och hela Israel ska höra det och frukta och ska sedan inte mer göra något sådant ont hos dig.
12 Om du får höra om någon av de städer som Herren din Gud ger dig att bo i, 13 att från dig har utgått onda män, som förför invånarna i sin stad genom att säga: ”Låt oss gå bort och tjäna andra gudar”, gudar som ni inte känner, 14 då ska du noga undersöka, rannsaka och utforska. Om det då visar sig vara sant och kan bekräftas att något så avskyvärt har ägt rum hos dig, 15 ska du slå den stadens invånare med svärd. Du ska viga den åt förintelse med allt som är i den. Också boskapen ska du döda med svärd. 16 Allt byte du får ska du samla ihop mitt på torget och sedan ska du bränna upp staden i eld tillsammans med allt bytet som ett heloffer åt Herren din Gud. Staden ska bli en grushög för evig tid och aldrig mer byggas upp igen. 17 Låt inget av det vigda bli kvar i dina händer. Då ska Herren vända sig från sin glödande vrede och visa dig barmhärtighet och förbarma sig över dig och föröka dig, så som han med ed har lovat dina fäder, 18 när du lyssnar till Herren din Guds röst och håller alla hans bud som jag i dag ger dig, och gör det som är rätt i Herren din Guds ögon.
Förbjudna sorgetecken
14 (BJ) Ni är Herren er Guds barn. Ni ska inte rista märken på er eller göra er skalliga ovanför pannan för de döda, 2 (BK) för du är ett folk som är helgat åt Herren din Gud, och dig har Herren utvalt till att vara hans egendomsfolk bland alla folk på jorden.
Rena och orena djur
3 Du ska inte äta något avskyvärt. 4 (BL) Dessa djur får ni äta: oxe, får, get, hjort, 5 gasell, dovhjort, stenbock, dison, teoantilop och semer. 6 Alla djur med klövar, kluvna i två halvor, och som idisslar får ni äta. 7 Men dessa får ni inte äta av dem som idisslar och av dem som har kluvna klövar: kamelen, haren och klippgrävlingen[p], för även om de idisslar har de inte klövar. De är orena för er. 8 Inte heller svinet[q], för även om det har klövar idisslar det inte. Det är orent för er. Ni ska inte äta av deras kött och inte röra deras döda kroppar.
9 (BM) Av allt det som lever i vattnet får ni äta detta: Allt som har fenor och fjäll får ni äta. 10 Men ni ska inte äta det som saknar fenor och fjäll. Det är orent för er.
11 Alla rena fåglar får ni äta. 12 (BN) Men dessa fåglar[r] ska ni inte äta: örnen, lammgamen, havsörnen, 13 raafågeln, falken, gladan med dess arter, 14 alla slags kråkfåglar, 15 strutsen, tahemasfågeln, fiskmåsen, höken med dess arter, 16 ugglan, uven, tinsemetfågeln, 17 pelikanen, asgamen, dykfågeln, 18 storken, hägern med dess arter, härfågeln och fladdermusen. 19 (BO) Alla flygande smådjur är orena för er. De ska inte ätas. 20 Men alla rena flygande djur får ni äta. 21 (BP) Ni ska inte äta något självdött. Du får ge sådant åt främlingen som bor inom dina portar, han får äta det, eller sälja det till utlänningen, för du är ett folk som är helgat åt Herren din Gud.
Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor[s].
Tionde
22 (BQ) Av all säd som varje år växer på din åker ska du ge tionde. 23 (BR) Du ska äta ditt tionde[t] inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer till boning åt sitt namn: tiondet av din säd, ditt vin och din olja, liksom det förstfödda av dina kor och får, så att du lär dig att alltid frukta Herren din Gud.
24 Men om du har för lång väg så att du inte kan föra dit ditt tionde, eftersom den plats som Herren din Gud utväljer för att där fästa sitt namn ligger för långt bort för dig, när Herren din Gud nu välsignar dig, 25 så kan du sälja ditt tionde, ta pengarna i handen och gå till den plats som Herren din Gud utväljer. 26 Och för pengarna kan du köpa[u] vad du önskar, kor, får, vin, starka drycker eller vad du i övrigt kan önska. Du ska sedan äta där inför Herren din Guds ansikte och glädja dig med ditt husfolk. 27 (BS) Leviten som bor inom dina portar ska du då inte glömma bort, för han har ingen lott eller arvedel tillsammans med dig.
28 (BT) Vid slutet av vart tredje år ska du ta undan hela tiondet av din avkastning det året och lägga upp det inom dina portar. 29 (BU) Sedan ska leviten komma, han som inte har någon lott eller arvedel tillsammans med dig, och även främlingen, den faderlöse och änkan, som bor inom dina portar, och de ska äta och bli mätta. Då ska Herren din Gud välsigna dig i allt det arbete du utför.
Sabbatsåret
15 (BV) Vart sjunde år ska du låta vara ett friår. 2 Detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, ska då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, eftersom ett Herrens friår har utlysts. 3 En utlänning får du kräva, men om du har något att fordra av din broder ska du efterskänka det.
4 Men ingen fattig borde finnas hos dig, för Herren ska rikligen välsigna dig i det land som Herren din Gud ger dig till besittning som din arvedel, 5 om du bara lyder Herren din Guds röst så att du håller fast vid alla dessa bud som jag i dag ger dig, och följer dem. 6 (BW) Herren din Gud ska välsigna dig, så som han har lovat dig. Du ska ge lån åt många folk, men själv ska du inte behöva låna, och du ska råda över många folk, men de ska inte råda över dig.
7 (BX) Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte förhärda ditt hjärta eller stänga din hand för din fattige broder, 8 (BY) utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. 9 Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, friåret, är nära”, och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig. 10 Du ska villigt ge åt honom och ditt hjärta ska inte vara motvilligt när du ger, eftersom Herren din Gud ska välsigna dig för en sådan gåvas skull i alla dina verk och i allt du företar dig. 11 Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du ska villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.
Frigivning av slavar
12 (BZ) Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig till dig och tjänat dig i sex år, ska du det sjunde året frige[v] honom. 13 Och när du friger honom, ska du inte låta honom gå med tomma händer. 14 Förse honom rikligt från din hjord, från din loge och från din vinpress. Du ska ge honom av det som Herren din Gud har välsignat dig med. 15 Kom ihåg att du var slav i Egyptens land och att Herren din Gud friköpte dig. Därför ger jag dig denna befallning i dag.
16 (CA) Men skulle han säga till dig att han inte vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt husfolk, eftersom han har haft det bra hos dig, 17 då ska du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Därefter ska han vara din slav för alltid. Med din tjänarinna ska du göra på samma sätt.
18 Du ska inte anse det hårt att du måste släppa din tjänare fri, för i sex år har han gett dig dubbelt så värdefull tjänst som en avlönad arbetare[w]. Och Herren din Gud ska välsigna dig i allt du gör.
Det förstfödda bland djuren
19 (CB) Allt förstfött av hankön[x] som föds bland dina kor och får ska du helga åt Herren din Gud. Du ska inte använda dina förstfödda oxar vid ditt arbete och inte heller klippa ullen på dina förstfödda får. 20 (CC) Inför Herren din Guds ansikte ska du varje år tillsammans med ditt husfolk äta det på den plats som Herren utväljer.
21 (CD) Men om djuret har någon defekt, om det är halt eller blint eller allvarligt vanskapt, ska du inte offra det åt Herren din Gud. 22 Inom dina portar kan du äta det. Både den som är oren och den som är ren får äta av det, så som man äter kött av gasell eller hjort. 23 (CE) Men blodet ska du inte förtära, utan du ska hälla ut det på marken som vatten.
Påskhögtiden
16 (CF) Ge akt på månaden Aviv[y] och fira Herren din Guds påskhögtid[z], för i månaden Aviv förde Herren din Gud dig ut ur Egypten om natten. 2 Du ska slakta påskoffer åt Herren din Gud av får och kor på den plats som Herren utväljer till boning åt sitt namn. 3 (CG) Till offret ska du inte äta något syrat. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, betryckets bröd, eftersom du drog ut ur Egyptens land snabbt. Så länge du lever ska du därför komma ihåg den dag då du lämnade Egyptens land. 4 (CH) I sju dagar ska man inte se någon surdeg[aa] hos dig inom hela ditt område, och av det som du slaktar om kvällen på den första dagen ska inget lämnas kvar över natten till morgonen.
5 Du får inte slakta påskoffret i vilken som helst av de städer som Herren din Gud ger dig, 6 utan endast på den plats som Herren din Gud utväljer[ab] till boning åt sitt namn. Där ska du slakta påskoffret om kvällen när solen går ner vid den tid då du drog ut ur Egypten. 7 Du ska koka det och äta det på den plats som Herren din Gud utväljer och om morgonen ska du vända tillbaka och gå till dina tält. 8 Sex dagar ska du äta osyrat bröd och på sjunde dagen ska högtidsförsamling hållas åt Herren din Gud. Då ska du inte utföra något arbete.
Veckohögtiden eller pingsten
9 (CI) Du ska räkna sju veckor. Från det att man börjar skära säden ska du räkna de sju veckorna. 10 Därefter ska du fira Herren din Guds veckohögtid[ac] och bära fram din hands frivilliga gåva, som du ska ge efter måttet av den välsignelse som Herren din Gud har gett dig. 11 Inför Herren din Guds ansikte ska du glädja dig på den plats som Herren din Gud utväljer till boning åt sitt namn, du med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten som bor inom dina portar och främlingen, den faderlöse och änkan, som du har hos dig. 12 Kom ihåg att du var slav i Egypten och följ noga dessa stadgar.
Lövhyddohögtiden
13 (CJ) Lövhyddohögtiden[ad] ska du fira i sju dagar sedan du har inbärgat avkastningen från din tröskplats och från din vinpress. 14 Du ska glädja dig vid denna högtid med din son och din dotter, din tjänare och tjänarinna, med leviten, främlingen, den faderlöse och änkan som bor inom dina portar. 15 I sju dagar ska du fira Herren din Guds högtid på den plats som Herren utväljer, för Herren din Gud ska välsigna dig i all den avkastning du får och i allt dina händer har uträttat, och du ska vara fylld av glädje.
16 (CK) Tre gånger om året ska alla av manligt kön hos dig träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddohögtiden. Men ingen ska träda fram med tomma händer inför Herrens ansikte, 17 var och en ska ge vad han kan efter den välsignelse som Herren din Gud har gett dig.
Domare
18 Du ska för dina särskilda stammar tillsätta domare och tjänstemän åt dig inom alla de städer som Herren din Gud ger dig. De ska döma folket med rättvisa. 19 (CL) Du ska inte förvanska rätten och inte vara partisk. Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar de visas ögon och förvrider de rättfärdigas sak. 20 Rättfärdighet, rättfärdighet ska du sträva efter, för att du ska få leva och ta i besittning det land som Herren din Gud ger dig.
Avguderi och annan synd
21 Du ska inte sätta upp någon träpåle åt dig som en Ashera vid sidan[ae] av Herren din Guds altare, det som du ska göra åt dig. 22 (CM) Du ska inte heller resa någon stenstod åt dig, för sådant hatar Herren din Gud.
17 (CN) Du ska inte offra åt Herren din Gud något djur av nöt eller småboskap som har en defekt[af] eller annat fel, för sådant är avskyvärt för Herren din Gud.
2 (CO) Om en man eller kvinna hos dig i någon av städerna som Herren din Gud ger dig, visar sig göra något som är ont i Herren din Guds ögon, genom att överträda hans förbund, 3 och mot min befallning går bort och tjänar andra gudar och tillber dem eller tillber solen, månen eller himlens hela härskara[ag], 4 och det blir berättat för dig och du får höra om det, ska du noga undersöka saken. Om det visar sig vara sant och kan slås fast att detta avskyvärda har gjorts i Israel, 5 (CP) ska du föra ut till din stadsport den man eller kvinna som har gjort denna onda gärning, man eller kvinna, och stena den personen till döds. 6 (CQ) Efter två eller tre vittnens ord[ah] ska han dödas. Ingen ska dömas till döden efter endast ett vittnesmål. 7 (CR) Först ska vittnenas hand lyftas mot honom för att döda honom och sedan hela folkets hand. Du ska skaffa bort det onda från dig.
Domstolar
8 (CS) Om det i något fall blir för svårt för dig att döma, det kan gälla ett dråp, en rättsfråga, ett misshandelsbrott eller något annat som kan orsaka tvist inom dina portar, då ska du bryta upp och bege dig till den plats som Herren din Gud utväljer 9 (CT) och gå till de levitiska prästerna och till den som på den tiden är domare. Dem ska du fråga till råds och de ska meddela dig vad som är rätt. 10 Du ska göra det de meddelar dig på den plats som Herren utväljer, och du ska noggrant följa allt som de lär dig. 11 Efter den lag de undervisar dig i och efter den dom de avkunnar för dig ska du handla. Du ska inte vika av från de ord de meddelar, varken åt höger eller åt vänster.
12 Men om någon handlar i sådant övermod att han varken vill lyssna till prästen, som står där och gör tjänst inför Herren din Gud, eller till domaren, då ska den mannen dö. Du ska skaffa bort det onda från Israel. 13 Allt folket ska höra det och frukta och aldrig mer vara övermodiga.
Val av kung
14 (CU) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig och tar det i besittning och bor där och du säger: ”Jag vill sätta en kung över mig[ai], som alla andra folk omkring mig”, 15 så ska du sätta till kung över dig den som Herren din Gud utväljer. En av dina bröder ska du sätta till kung över dig. Du får inte sätta en främling över dig, en som inte är din broder. 16 (CV) Men han får inte skaffa sig många hästar och inte sända sitt folk tillbaka till Egypten för att skaffa många hästar, för Herren har sagt till er: ”Ni ska aldrig mer vända tillbaka denna väg.” 17 (CW) Han får inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte ska avfalla, och han ska inte skaffa sig mycket silver och guld.[aj]
18 (CX) När han sitter på sin kungatron ska han låta göra sig en avskrift av denna lag enligt den bokrulle som finns hos de levitiska prästerna. 19 (CY) Den ska han ha hos sig och läsa i den[ak] i alla sina livsdagar, så att han lär sig frukta Herren sin Gud och ger akt på alla ord i denna lag och dessa stadgar och följer dem. 20 Då ska hans hjärta inte förhäva sig över hans bröder eller vika av ifrån buden, varken åt höger eller åt vänster, och då ska han och hans söner regera länge i Israel.
Prästers och leviters rättigheter
18 (CZ) De levitiska prästerna, hela Levi stam, ska inte ha någon lott eller arvedel tillsammans med Israel. Av Herrens eldsoffer och hans arvedel ska de äta. 2 De ska inte ha någon arvedel bland sina bröder. Herren är deras arvedel, som han har lovat dem. 3 Och detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av dem som offrar ett slaktoffer av oxar eller får: Man ska ge prästen bogen, käkstyckena och magen. 4 Det första av din säd, ditt vin och din olja och det första av dina fårs ull ska du ge honom, 5 för Herren din Gud har utvalt honom bland alla dina stammar för att han och hans söner alltid ska stå och göra tjänst i Herrens namn.
6 Om en levit kommer från någon av dina städer i Israel där han uppehåller sig, så får han om han så önskar komma till den plats som Herren utväljer 7 och där göra tjänst i Herren sin Guds namn, liksom alla hans levitiska bröder som står där inför Herrens ansikte. 8 De ska alla ha lika mycket till underhåll, utan hänsyn till vad någon kan äga genom försäljning av fädernearv.
Avskyvärda seder
9 (DA) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte lära dig att handla enligt dessa folks avskyvärda seder. 10 (DB) Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, 11 (DC) ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda. 12 Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. 13 Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud. 14 Dessa hednafolk som du ska fördriva lyssnar till dem som utövar teckentydning och spådom, men Herren din Gud har inte tillåtit dig något sådant.
Löftet om Profeten
15 (DD) En profet lik mig[al] ska Herren din Gud låta uppstå åt dig bland ditt folk, från dina bröder. Honom ska ni lyssna till. 16 (DE) Det ska bli så som du begärde av Herren din Gud vid Horeb[am] den dag ni var samlade där och du sade: ”Jag vill inte höra mer av Herren min Guds röst eller se den stora elden längre, då kommer jag att dö.” 17 Herren sade då till mig: ”De har rätt i vad de säger. 18 (DF) Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. 19 Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. 20 (DG) Men den profet som i övermod talar i mitt namn vad jag inte har befallt honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten ska dö.
21 Du kanske tänker i ditt hjärta: Hur ska vi känna igen det ord som Herren inte har talat? 22 (DH) När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.”
Fristäderna
19 (DI) När Herren din Gud har utrotat de hednafolk vilkas land Herren din Gud ger dig, och när du har fördrivit dem och du bor i deras städer och i deras hus, 2 då ska du avskilja åt dig tre städer mitt i ditt land, som Herren din Gud ger dig till besittning. 3 Du ska rusta upp vägarna till dessa städer och dela upp det landområde som Herren din Gud ger dig till arvedel i tre delar, så att var och en som har dräpt någon kan fly dit.
4 I följande fall kan den som har dräpt någon fly till en fristad och så få leva: Om någon dödar sin nästa utan vett och vilja och utan att ha burit hat till honom tidigare – 5 som när någon går med sin vän ut i skogen för att hugga ved och han hugger med yxan för att fälla trädet och yxhuvudet då lossnar från skaftet och träffar den andre så att han dör – då ska han kunna fly till någon av dessa städer och få leva. 6 Annars kan blodshämnaren[an] som med vrede i sitt hjärta förföljer dråparen hinna upp honom om vägen är lång, och slå ihjäl honom trots att han inte hade förtjänat döden, eftersom han inte hade hatat den andre tidigare. 7 Därför befaller jag dig: ”Du ska avskilja tre städer åt dig.”
8 (DJ) När Herren din Gud utvidgar ditt område, så som han med ed har svurit dina fäder, och ger dig hela det land som han har lovat att ge dina fäder, 9 om du då är noga med att följa alla dessa bud som jag i dag ger dig, så att du älskar Herren din Gud och alltid vandrar på hans vägar, då ska du lägga tre städer till dessa tre. 10 Så ska oskyldigt blod inte spillas i ditt land som Herren din Gud ger dig till arvedel, och blodskuld inte komma att vila på dig.
11 (DK) Men om någon hatar sin nästa och ligger på lur efter honom och överfaller honom och slår ihjäl honom, och han sedan flyr till någon av dessa städer, 12 (DL) då ska de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han ska dö. 13 Du ska inte visa honom någon skonsamhet, utan du ska rena Israel från skulden för det oskyldiga blodet och det ska gå dig väl.
Gränsstenar
14 (DM) Du ska inte flytta din grannes gränssten[ao], som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som Herren din Gud ger dig till besittning.
Vittnesmål
15 (DN) Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens ord[ap] ska var sak avgöras.
16 Om ett falskt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående något brott, 17 (DO) ska bägge parter i tvisten träda fram inför Herrens ansikte, inför de män som på den tiden är präster och domare. 18 Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder, 19 (DP) ska ni låta samma sak drabba vittnet som han hade tänkt för sin broder. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. 20 Det övriga folket ska höra det och frukta, och man ska aldrig mer göra något sådant ont hos dig. 21 (DQ) Du ska inte visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.
Krigslagar
20 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar[aq] och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. 2 När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. 3 Han ska säga till dem: ”Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, 4 för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger.”
5 Och förmännen ska säga till folket: ”Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. 6 Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. 7 (DR) Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden.”
8 (DS) Vidare ska förmännen säga till folket: ”Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget.” 9 När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.
10 När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. 11 Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. 12 Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. 13 Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. 14 (DT) Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda[ar] det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. 15 Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.
16 (DU) Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. 17 Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, 18 för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.
19 Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. 20 Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.
Mord av okänd gärningsman
21 Om man i det land som Herren din Gud ger dig till besittning påträffar en ihjälslagen människa liggande på marken och man inte vet vem som har dödat honom, 2 ska dina äldste och dina domare gå ut och mäta avståndet från den ihjälslagne till de städer som ligger runt omkring. 3 De äldste i den stad som ligger närmast den ihjälslagne ska ta en kviga, som inte har blivit använd i arbete och inte burit ok. 4 De äldste i staden ska föra kvigan ner till en dal med rinnande vatten där man inte plöjt eller sått, och där i dalen ska de krossa nacken på kvigan.
5 (DV) Och prästerna, Levi söner, ska träda fram, för Herren din Gud har utvalt dem till att göra tjänst inför honom och välsigna i Herrens namn, och efter deras beslut ska alla tvister och våldsbrott avgöras. 6 Alla de äldste i den stad som är närmast den ihjälslagne ska tvätta sina händer över kvigan som man krossat nacken på i dalen, 7 och de ska intyga och säga: ”Våra händer har inte spillt detta blod, och våra ögon har inte sett dådet. 8 Försona ditt folk Israel som du har friköpt, Herre, och låt inte oskyldigt blod komma över ditt folk Israel.”
Därmed får de försoning för denna blodskuld. 9 Så avlägsnar du skulden ifrån dig för det oskyldiga blodet[as], för du ska göra det som är rätt i Herrens ögon.
Äktenskap med fången kvinna
10 När du drar ut i krig mot dina fiender och Herren din Gud ger dem i din hand så att du tar fångar, 11 och du bland fångarna får se en vacker kvinna som du fäster dig vid och vill ta till hustru, 12 så ska du föra henne in i ditt hus, och hon ska raka sitt huvud[at] och ansa sina naglar. 13 Hon ska lägga av de kläder hon bar som fånge, och hon ska bo i ditt hem och få sörja sin far och mor under en månad[au]. Därefter får du gå in till henne och bli hennes man, och hon ska bli din hustru.
14 Om du sedan inte finner behag i henne, ska du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar och inte heller behandla henne som en slavinna, eftersom du har förnedrat henne.
Förstfödslorätten
15 (DW) Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han inte älskar, och både den älskade och den oälskade har fött söner åt honom och om hans förstfödde är son till den oälskade, 16 då får mannen inte, när han fördelar arvet åt sina söner, ge förstfödslorätten åt den älskades son till skada för den oälskades son, eftersom denne är den förstfödde. 17 (DX) Han ska i stället erkänna sonen till den oälskade som sin förstfödde och ge honom en dubbel lott av allt han äger. Eftersom denne är förstlingen av hans livskraft tillhör förstfödslorätten honom.
En upprorisk son
18 Om någon har en upprorisk och trotsig son som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så ska hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. 20 Och de ska säga till de äldste i staden: ”Vår son här är upprorisk och trotsig. Han vill inte lyda oss utan frossar[av] och super.” 21 Då ska alla män i staden stena honom till döds. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel ska höra det och känna fruktan.
Olika lagar och föreskrifter
22 Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, 23 (DY) så ska den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten[aw]. Du ska begrava den samma dag, för den som är upphängd[ax] är en Guds förbannelse. Du ska inte orena det land som Herren din Gud ger dig till arvedel.
22 (DZ) Om du ser att din broders oxe eller får har kommit vilse, ska du inte låta dem vara utan föra dem tillbaka till din broder. 2 Om din broder inte bor i din närhet eller om du inte känner ägaren, ska du ta djuret till ditt hus och det ska vara hos dig tills din broder frågar efter det. Då ska du lämna tillbaka det åt honom. 3 På samma sätt ska du göra med hans åsna, på samma sätt ska du göra med hans kläder och på samma sätt ska du göra med allt annat som din broder kan ha förlorat och som du hittar. Du får inte dra dig undan.
4 (EA) Om du ser din broders åsna eller oxe falla på vägen, får du inte låta dem vara. Du ska hjälpa honom att resa upp djuret.
5 En kvinna ska inte bära manskläder och en man ska inte klä sig i kvinnoplagg, för var och en som gör så är avskyvärd för Herren din Gud.
6 Om du på din väg råkar finna ett fågelbo i något träd eller på marken, med ungar eller ägg, och modern ligger på ungarna eller på äggen, ska du inte ta både modern och ungarna. 7 Du ska släppa i väg modern, men ungarna kan du ta för din räkning. Gör så för att det ska gå väl för dig och du ska få ett långt liv.
8 När du bygger ett nytt hus ska du förse taket[ay] med ett räcke, så att du inte drar blodskuld över ditt hus om någon skulle falla ner från det.
9 (EB) Du ska inte så i din vingård två slags grödor. Gör du det kommer alltsammans, både det du har sått och det som själva vingården avkastar, att tillfalla helgedomen.
10 Du ska inte plöja med oxe och åsna tillsammans.
11 Du ska inte klä dig i tyg av olika garn, av ull och lin tillsammans[az].
12 (EC) Du ska göra tofsar[ba] i de fyra hörnen på den mantel du höljer dig i.
Brott mot äktenskapsregler
13 Om en man tar sig en hustru och går in till henne, men sedan får motvilja mot henne 14 och beskyller henne för skamliga ting och sprider onda rykten om henne och säger: ”Jag tog den här kvinnan till hustru, men när jag kom in till henne fann jag inga bevis på att hon var jungfru”, 15 då ska flickans far och mor föra beviset på att hon var jungfru till stadens äldste som sitter i porten. 16 Och flickans far ska säga till de äldste: ”Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen, men han har fått motvilja mot henne. 17 Och se, nu beskyller han henne för skamliga ting och säger: Jag har inte funnit något bevis på att din dotter var jungfru. Men här är beviset på att min dotter var jungfru.” Och de ska breda ut klädet[bb] inför de äldste i staden. 18 Stadens äldste ska då ta mannen och bestraffa honom. 19 De ska ålägga honom att böta hundra siklar silver[bc], som de ska ge till flickans far, därför att han har spritt onda rykten om en jungfru i Israel. Och hon ska vara hans hustru och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
20 Men om det var sanning, om det inte fanns något bevis på att flickan var jungfru, 21 då ska man föra ut flickan utanför dörren till hennes fars hus, och männen i staden ska stena henne till döds, därför att hon har gjort en galenskap i Israel genom att begå otukt i sin fars hus. Du ska skaffa bort det onda från dig.
22 (ED) Om en man ertappas med att ligga med en annan mans hustru ska de båda dö, både mannen som låg med kvinnan, och kvinnan. Du ska skaffa bort det onda från Israel.
23 Om en jungfru är trolovad[bd] med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne, 24 ska ni föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds: flickan för att hon inte ropade på hjälp fast hon var i staden, och mannen för att han kränkte en annan mans trolovade. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
25 Men om mannen träffade den trolovade flickan ute på marken och han där tog henne med våld och låg med henne, ska bara mannen som låg med henne dö. 26 Men mot flickan ska du inte göra något. Hon har inte begått någon synd som förtjänar döden. Det är med detta som när en man överfaller en annan man och mördar honom. 27 Han träffade på henne ute på marken, och den trolovade flickan kan ha ropat men det fanns ingen som kunde rädda henne.
28 Om en man träffar en jungfru som inte är trolovad och griper tag i henne och ligger med henne, och de ertappas, 29 så ska mannen som låg med flickan ge femtio siklar silver[be] åt flickans far och henne själv ska han ta till sin hustru, därför att han har kränkt henne. Han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
30 (EE) En man får inte ta sin fars hustru och därmed vanära sin fars bädd.
De utestängda från församlingen
23 Ingen som är kastrerad, vare sig genom krossning eller stympning, ska komma in i Herrens församling[bf]. 2 Ingen som är född i äktenskapsbrott eller blodskam ska komma in i Herrens församling. Inte ens efterkommande i tionde led ska komma in i Herrens församling.
3 (EF) Ingen ammonit eller moabit ska komma in i Herrens församling, inte ens efterkommande i tionde led ska någonsin komma in i Herrens församling, 4 (EG) eftersom de inte mötte er med mat och dryck på vägen när ni drog ut ur Egypten, och därför att de mot dig lejde Bileam[bg], Beors son, från Petor i Aram-Naharajim för att han skulle förbanna dig. 5 (EH) Men Herren din Gud ville inte lyssna på Bileam, utan Herren din Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse för dig, för Herren din Gud älskade dig. 6 Du ska aldrig någonsin fråga efter deras välfärd och lycka.
7 (EI) Du ska inte avsky edomiten, för han är din broder. Du ska inte heller avsky egyptiern, för i hans land har du bott som främling. 8 Barn som föds av dem i tredje led får komma in i Herrens församling.
Renhet i lägret
9 När du drar ut mot dina fiender och slår läger, ska du hålla dig borta från allt som är ont. 10 (EJ) Om någon av dina män är oren[bh] därför att något hänt honom under natten, ska han gå utanför lägret. Han får inte komma in i lägret. 11 Mot kvällen ska han bada sig i vatten, och när solen går ner får han gå in i lägret.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation