Bible in 90 Days

¹² Du skall ha en plats utanför lägret, dit du kan gå avsides. ¹³ Tillsammans med andra redskap skall du ha en pinne, och när du vill sätta dig där ute skall du med den gräva en grop och sedan täcka över din avföring. ¹⁴ Herren, din Gud, går ju omkring i ditt läger för att rädda dig och ge dina fiender till dig. Därför skall ditt läger vara heligt, så att han inte ser något orent hos dig och vänder sig bort ifrån dig.

Lagar och bestämmelser

¹⁵ En slav som flytt till dig från sin herre, skall du inte utlämna till hans herre. ¹⁶ Låt honom få stanna hos dig, på den plats han väljer inom någon av dina städer, var han finner för gott. Du skall inte behandla honom illa.

¹⁷ Ingen tempelprostituerad får finnas varken bland Israels döttrar eller bland Israels söner. ¹⁸ Du får inte komma med lönen från kvinnlig eller manlig prostitution till Herrens, din Guds, hus på grund av något löfte, för Herren, din Gud, avskyr bådadera.

¹⁹ Du skall inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på. ²⁰ Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt vad du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.

²¹ Om du avger ett löfte åt Herren, din Gud, skall du inte dröja att infria det, för Herren, din Gud, skall utkräva det av dig och synd kommer att vila på dig. ²² Men om du låter bli att avge något löfte, kommer inte synd att vila på dig. ²³ Vad dina läppar har talat skall du hålla och göra i enlighet med det frivilliga löfte du med din mun har avgett inför Herren, din Gud.

²⁴ När du kommer in i en vingård som tillhör din nästa, får du äta så mycket druvor du vill så att du blir mätt, men du får inte lägga något i ditt kärl. ²⁵ När du kommer in på din nästas sädesfält, får du plocka ax med din hand, men du får inte röra din nästas säd med en skära.

Giftermål och skilsmässa

24 Om en man gifter sig med en kvinna och han sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt, och han skriver ett skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, ² och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru, ³ och även denne andre man fattar hat till henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om denne andre man, som har tagit henne till sin hustru, dör, ⁴ då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Detta vore något avskyvärt inför Herren. Du skall inte dra synd över det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel.

Olika lagar

⁵ Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han inte gå i krigstjänst eller åläggas någon annan tjänstgöring. Han skall vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han tagit.

⁶ Man får inte ta handkvarnen eller den övre kvarnstenen i pant, för det vore att ta livet i pant.

⁷ Om en man ertappas med att ha rövat bort någon av sina bröder bland Israels barn, och han behandlar denne som en slav eller säljer honom, skall kidnapparen dö. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig.

⁸ När någon blir angripen av spetälska, skall du vara mycket noga med att göra allt som de levitiska prästerna lär er. Vad jag har befallt dem skall ni noggrant följa. ⁹ Kom ihåg vad Herren, din Gud, gjorde med Mirjam på vägen, när ni drog ut ur Egypten.

¹⁰ Om du ger ett lån åt din nästa, skall du inte gå in i hans hus och ta pant av honom. ¹¹ Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig. ¹² Om det är en fattig man, skall du inte sova med manteln du fått i pant. ¹³ Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta skall bli dig till rättfärdighet inför Herren, din Gud.

¹⁴ Du skall inte göra orätt mot en fattig och nödställd daglönare, vare sig han är en av dina bröder eller en av främlingarna som finns i någon stad i ditt land. ¹⁵ Varje dag skall du ge honom hans lön före solnedgången, eftersom han är fattig och längtar efter sin lön. Han kunde annars ropa till Herren mot dig och synd skulle då vila på dig.

¹⁶ Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

¹⁷ Du skall inte förvanska rätten för främlingen eller den faderlöse, och inte ta en änkas kläder i pant. ¹⁸ Du skall komma ihåg att du har varit slav i Egypten och att Herren, din Gud, har befriat dig därifrån. Därför befaller jag dig att iaktta detta.

¹⁹ När du skördar din åker och glömmer kvar en kärve på åkern, skall du inte gå tillbaka för att hämta den. Den skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Detta för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt du företar dig. ²⁰ När du slår ner dina oliver, skall du inte sedan söka genom grenarna. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. ²¹ När du plockar druvorna i din vingård, skall du inte göra någon efterskörd. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. ²² Kom ihåg att du själv har varit slav i Egyptens land. Därför befaller jag dig att iaktta detta.

25 Om en tvist uppstår mellan män och de kommer inför rätta, och man där dömer mellan dem, skall man fria den oskyldige och fälla den skyldige. ² Om den skyldige förtjänar spöstraff, skall domaren befalla honom att lägga sig ner och under sin övervakning låta honom få det antal slag som svarar mot hans brott. ³ Fyrtio slag får man ge honom, inte mer, för att din broder inte skall bli vanärad i dina ögon om man fortsätter att slå honom ännu mer.

⁴ Du skall inte binda till munnen på oxen som tröskar.

⁵ När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger. ⁶ Och den förste son hon föder skall få den döde broderns namn, för att dennes namn inte skall utplånas ur Israel.

⁷ Men om mannen inte vill gifta sig med sin svägerska, skall hon gå upp till de äldste i porten och säga: "Min svåger vägrar att föra sin brors namn vidare i Israel. Han vill inte uppfylla sin plikt som svåger." ⁸ Då skall de äldste i staden där han bor kalla på honom och tala med honom. Om han står fast och säger: "Jag vill inte gifta mig med henne", ⁹ då skall hans svägerska träda fram till honom inför de äldste och dra skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och säga: "Så gör man med den man som inte vill bygga upp sin brors hus." ¹⁰ Hans hus skall sedan i Israel kallas 'den barfotades hus'.

¹¹ Om två män slåss med varandra och den enes hustru kommer för att hjälpa sin man mot den andre när denne slår honom, och hon räcker ut sin hand och fattar tag i hans könsdelar, ¹² då skall du hugga av hennes hand och du skall inte visa henne någon skonsamhet.

¹³ Du skall inte ha två slags vikt i din börs, en stor och en liten, ¹⁴ och i ditt hem skall du inte ha två slags efamått, ett stort och ett litet. ¹⁵ Full och rätt vikt skall du ha. Fullt och rätt efamått skall du också ha, för att du må leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. ¹⁶ För Herren, din Gud, avskyr alla som gör orätt på detta sätt.

¹⁷ Kom ihåg vad Amalek gjorde mot dig på vägen, när ni drog ut ur Egypten. ¹⁸ Utan att frukta Gud gick han emot dig på vägen och slog din eftertrupp, alla de svaga som hade blivit efter, medan du var trött och utmattad. ¹⁹ När därför Herren, din Gud, har låtit dig få ro för alla dina fiender runt omkring i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som arvedel, då skall du utplåna minnet av Amalek under himlen. Glöm inte detta!

Förstlingsfrukt och tionde

26 När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel och du tar det i besittning och bor där, ² då skall du ta det första av markens alla frukter, som du skördar från ditt land som Herren, din Gud, ger dig, lägga detta i en korg och gå till den plats som Herren, din Gud, utväljer till boning åt sitt namn. ³ Och du skall gå till den som i de dagarna är präst och säga till honom: "Jag kungör i dag för Herren, din Gud, att jag har kommit in i det land som Herren med ed har lovat våra fäder att ge oss." ⁴ Prästen skall då ta korgen ur din hand och sätta ner den inför Herrens, din Guds, altare.

⁵ Inför Herrens, din Guds, ansikte skall du ta till orda och säga: "Min fader var en kringvandrande aramé, som drog ner till Egypten och bodde där som främling med en liten skara, och där blev han ett stort, mäktigt och talrikt folk. ⁶ Men egyptierna behandlade oss illa, förtryckte oss och lade tungt arbete på oss. ⁷ Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck. ⁸ Och Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och uträckt arm, med stora och fruktansvärda gärningar, med tecken och under. ⁹ Han lät oss komma till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung. ¹⁰ Och se, nu bär jag fram den första frukten från den mark som du, Herre, har gett mig." Och du skall sätta ner korgen inför Herrens, din Guds, ansikte och tillbedja inför Herrens, din Guds, ansikte. ¹¹ Över allt det goda som Herren, din Gud, har gett dig och ditt hus skall du glädja dig tillsammans med leviten och främlingen som bor hos dig.

¹² När du under det tredje året, året för tiondegivande, har lagt undan hela tiondet av din avkastning och gett det åt leviten, främlingen, den faderlöse och änkan och de har ätit av det inom dina portar och blivit mätta, ¹³ då skall du säga inför Herrens, din Guds, ansikte: "Jag har fört bort ur mitt hus det heliga, och jag har gett det åt leviten och främlingen, åt den faderlöse och änkan, helt enligt det bud som du har gett mig. Jag har inte överträtt eller glömt något av dina bud. ¹⁴ Jag åt inget av det när jag hade sorg, och jag förde inte bort något av det när jag var oren, och gav inte något av det till de döda. Jag har lyssnat till Herrens, min Guds, röst och i allt gjort så som du har befallt mig. ¹⁵ Se ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna ditt folk Israel, och det land som du har gett oss, ett land som flödar av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra fäder."

Herrens egendomsfolk

¹⁶ Herren, din Gud, befaller dig i dag att följa dessa stadgar och föreskrifter. Du skall hålla fast vid och följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ. ¹⁷ Du har i dag sagt att Herren skall vara din Gud och att du skall vandra på hans vägar, hålla hans stadgar, bud och föreskrifter och lyssna till hans röst. ¹⁸ Och Herren har i dag gett dig sitt ord på att du skall vara hans egendomsfolk, så som han har sagt till dig, och att du skall hålla alla hans bud. ¹⁹ Han skall upphöja dig till lov, berömmelse och ära över alla folk som han har gjort. Du skall vara ett heligt folk åt Herren, din Gud, så som han har lovat.

Lagens stenar på berget Ebal

27 Mose och de äldste i Israel gav folket denna befallning: "Håll alla de bud som jag i dag ger er. ² Den dag ni kommer över Jordan, in i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du resa stora stenar åt dig och bestryka dem med kalk. ³ När du har gått över skall du på dem skriva alla ord i denna lag, för att du må komma in i det land som Herren, din Gud, ger dig, ett land som flödar av mjölk och honung, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig. ⁴ När ni har gått över Jordan, skall ni på berget Ebal resa dessa stenar som jag i dag ger er befallning om, och du skall bestryka dem med kalk. ⁵ Och du skall där bygga ett altare åt Herren, din Gud, ett altare av stenar, som du inte skall bearbeta med något järn. ⁶ Av ohuggna stenar skall du bygga Herrens, din Guds, altare, och på det skall du offra brännoffer åt Herren, din Gud. ⁷ Där skall du också offra gemenskapsoffer och du skall äta och glädja dig inför Herrens, din Guds, ansikte. ⁸ På stenarna skall du klart och tydligt skriva alla ord i denna lag."

Förbannelser

⁹ Mose och de levitiska prästerna sade till hela Israel: "Var stilla och hör, Israel! I dag har du blivit Herrens, din Guds, folk. ¹⁰ Du skall lyda Herrens, din Guds, röst och hålla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig."

¹¹ På den dagen gav Mose folket denna befallning: ¹² När ni har gått över Jordan skall dessa stammar stå på berget Gerissim och välsigna folket: Simeon, Levi, Juda, Isaskar, Josef och Benjamin. ¹³ Och dessa skall stå och uttala förbannelsen på berget Ebal: Ruben, Gad, Aser, Sebulon, Dan och Naftali. ¹⁴ Leviterna skall sedan ta till orda och med hög röst säga till alla i Israel:

¹⁵ Förbannad är den man som gör en utskuren eller gjuten avgud, en styggelse för Herren, ett verk av en konstarbetares händer, och som i hemlighet sätter upp den. Och allt folket skall svara och säga: "Amen."

¹⁶ Förbannad är den som föraktar sin far eller sin mor. Och allt folket skall säga: "Amen."

¹⁷ Förbannad är den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt folket skall säga: "Amen."

¹⁸ Förbannad är den som leder en blind vilse på vägen. Och allt folket skall säga: "Amen."

¹⁹ Förbannad är den som förvanskar rätten för främlingen, den faderlöse och änkan. Och allt folket skall säga: "Amen."

²⁰ Förbannad är den som ligger med sin fars hustru, ty han vanärar sin fars bädd. Och allt folket skall säga: "Amen."

²¹ Förbannad är den som ligger med något djur. Och allt folket skall säga: "Amen."

²² Förbannad är den som ligger med sin syster, sin fars dotter eller sin mors dotter. Och allt folket skall säga: "Amen."

²³ Förbannad är den som ligger med sin svärmor. Och allt folket skall säga: "Amen."

²⁴ Förbannad är den som i hemlighet slår ihjäl sin nästa. Och allt folket skall säga: "Amen."

²⁵ Förbannad är den som tar mutor för att slå ihjäl en oskyldig och utgjuta hans blod. Och allt folket skall säga: "Amen."

²⁶ Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: "Amen."

Lydnad leder till Guds välsignelse

28 Om du lyssnar till Herrens, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden. ² Och alla dessa välsignelser skall komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till Herrens, din Guds, röst.

⁷ När dina fiender reser sig upp mot dig, skall Herren låta dem bli slagna inför dig. På en väg skall de dra ut mot dig, men på sju vägar skall de fly för dig. ⁸ Herren skall befalla sin välsignelse att vara med dig i dina förråd och i allt vad du företar dig. Han skall välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig.

⁹ Herren skall upphöja dig till ett heligt folk åt sig, så som han med ed har lovat dig, om du håller Herrens, din Guds, bud och vandrar på hans vägar. ¹⁰ Och alla folk på jorden skall se att du är uppkallad efter Herrens namn och de skall frukta för dig. ¹¹ Herren skall ge dig överflöd av allt gott - barn, avkomma från boskapen och gröda på marken - i det land som Herren med ed har lovat dina fäder att ge dig. ¹² Herren skall öppna för dig sitt rika förrådshus, himlen, för att ge regn i rätt tid åt ditt land och välsigna alla dina händers verk. Du skall ge lån åt många hednafolk men själv skall du inte låna av någon. ¹³ Herren skall göra dig till huvud och inte till svans. Du skall endast vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud som jag i dag ger dig för att du skall hålla och följa dem. ¹⁴ Vik inte av, vare sig till höger eller vänster, från något av alla de bud som jag i dag ger er, så att du följer andra gudar och tjänar dem.

Olydnad leder till Guds förbannelse

¹⁵ Men om du inte lyder Herrens, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig:

²⁰ Herren skall sända över dig förbannelse, förvirring och straff i allt vad du gör och företar dig, till dess du förgörs och snabbt förgås för dina onda gärningars skull, eftersom du har övergivit mig. ²¹ Herren skall låta pesten drabba dig, till dess han har utrotat dig ur det land dit du nu kommer för att ta det i besittning. ²² Herren skall slå dig med tärande sjukdom, feber och hetta, med brand och svärd, med sot och rost. Detta skall förfölja dig till dess du förgås. ²³ Himlen över ditt huvud skall vara som koppar, och jorden under dig skall vara som järn. ²⁴ Damm och stoft skall vara det regn Herren ger åt ditt land. Från himlen skall det komma ner över dig, till dess att du förgörs.

²⁵ Herren skall låta dig bli slagen inför dina fiender. På en väg skall du dra ut mot dem, men på sju vägar skall du fly för dem, och du skall bli ett avskräckande exempel för alla riken på jorden. ²⁶ Dina dödas kroppar skall bli mat åt alla himlens fåglar och åt markens djur, och ingen skall skrämma bort dem. ²⁷ Herren skall slå dig med Egyptens utslag och bölder, med skabb och skorv, så att du inte kan botas. ²⁸ Herren skall slå dig med vanvett, blindhet och sinnesförvirring. ²⁹ Du skall famla mitt på ljusa dagen, så som en blind famlar i mörker, och du skall inte ha framgång på dina vägar. Du skall bli förtryckt och plundrad i alla dina dagar utan att någon räddar dig. ³⁰ Du skall trolova dig med en kvinna, men en annan man skall ligga med henne. Du skall bygga ett hus, men inte få bo i det. Du skall plantera en vingård, men inte få skörda någon frukt från den. ³¹ Din oxe skall slaktas inför dina ögon, men du skall inte få äta av den. Din åsna skall rövas bort från dig i din åsyn och inte föras tillbaka till dig. Dina får skall ges till dina fiender utan att någon kommer till din hjälp. ³² Dina söner och döttrar skall ges till främmande folk, och dina ögon skall se det och ivrigt längta efter dem varje dag, men du skall stå maktlös. ³³ Ett folk som du inte känner skall äta frukten av din mark och allt ditt arbete. Du skall i alla dina dagar bli förtryckt och utsatt för våld. ³⁴ Du skall drivas till vanvett av det du kommer att se med dina ögon. ³⁵ Herren skall slå dig med svåra bölder på knän och ben, ja, från fotbladet ända till hjässan, så att du inte skall kunna botas.

³⁶ Herren skall föra dig och den kung som du sätter över dig bort till ett folk som varken du eller dina fäder har känt, och där skall du tjäna andra gudar, gudar av trä och sten. ³⁷ Du skall bli till häpnad och ett ordspråk och en nidvisa bland alla de hednafolk som Herren skall föra dig till.

³⁸ På åkern skall du föra ut mycket säd, men du skall skörda litet, för gräshoppor skall äta upp den. ³⁹ Vingårdar skall du plantera och bruka, men inget vin skall du få att dricka och inget skall du få samla in, ty maskar skall äta upp allt. ⁴⁰ Olivplanteringar skall du ha överallt i ditt land, men du skall inte smörja din kropp med oljan, för oliverna skall falla av. ⁴¹ Söner och döttrar skall du föda, men du skall inte få behålla dem, för de måste gå i fångenskap. ⁴² Alla dina träd och all din marks frukt skall angripas av gräshoppor. ⁴³ Främlingen som bor hos dig skall höja sig över dig allt högre och högre, men du skall sjunka ner allt djupare och djupare. ⁴⁴ Han skall ge lån åt dig, men du skall inte ge lån åt honom. Han skall bli huvudet och du skall bli svansen.

⁴⁵ Alla dessa förbannelser skall komma över dig och förfölja dig och träffa dig till dess att du går under, därför att du inte lyssnade till Herrens, din Guds, röst och inte höll de bud och stadgar som han gav dig. ⁴⁶ Som tecken och under skall de komma över dig och dina efterkommande till evig tid. ⁴⁷ Eftersom du inte tjänade Herren, din Gud, med glädje och av hjärtans lust, medan du hade överflöd på allt, ⁴⁸ skall du komma att tjäna fiender som Herren skall sända mot dig, under hunger, törst och nakenhet och brist på allt. Och han skall lägga ett järnok på din nacke till dess att han har utrotat dig.

⁴⁹ Herren skall sända över dig ett folk från fjärran, från jordens ände, likt örnen i sin flykt, ett folk vars språk du inte förstår, ⁵⁰ ett folk med bister uppsyn, som inte tar hänsyn till de gamla och inte visar förbarmande med de unga. ⁵¹ Det folket skall äta upp frukten av din boskap och frukten av din mark, till dess du utrotas, ty de skall inte lämna kvar åt dig vare sig säd, vin eller olja, inte din nötboskaps kalvar eller lammen i din hjord, till dess de har gjort slut på dig. ⁵² De skall angripa dig i alla dina städer, till dess att dina höga och befästa murar som du förtröstar på, faller i hela ditt land. Ja, de skall angripa dig i alla dina städer över hela ditt land, det land som Herren, din Gud, har gett dig.

⁵³ I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig att du skall äta din egen livsfrukt, köttet av dina söner och döttrar som Herren, din Gud, har gett dig. ⁵⁴ En veklig och mycket bortskämd man hos dig skall då med så ont öga se på sin bror och på hustrun som han tar i famn och på de barn han ännu har kvar, ⁵⁵ att han inte åt någon av dem vill dela med sig av sina barns kött, ty han äter det själv, eftersom han inte har något annat kvar. I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig i alla dina städer. ⁵⁶ En veklig och bortskämd kvinna hos dig, så veklig och bortskämd att hon inte ens försökt sätta sin fot på marken, skall då med så ont öga se på mannen som hon tar i famn och på sin son och sin dotter, ⁵⁷ att hon missunnar dem efterbörden som kommer ur hennes liv och barnen som hon föder. I brist på allt annat skall hon i hemlighet äta detta. I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig i dina städer.

⁵⁸ Om du inte noggrant följer alla ord i denna lag som är skrivna i denna bok, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn " Herren,^[a] din Gud", ⁵⁹ då skall Herren sända mycket svåra plågor över dig och dina efterkommande, stora och långvariga plågor, elakartade och långvariga sjukdomar. ⁶⁰ Han skall låta Egyptens alla farsoter, som du är rädd för, komma tillbaka, och de skall drabba dig. ⁶¹ Också många andra sjukdomar och plågor, som inte är nerskrivna i denna lagbok, skall Herren låta komma över dig till dess att du går under. ⁶² Och av er skall det bli kvar ett fåtal, ni som tidigare var talrika som stjärnorna på himlen. Detta därför att du inte lyssnade till Herrens, din Guds, röst. ⁶³ Och det skall ske att liksom Herren förut fröjdade sig över er, när han fick göra er gott och föröka er, så skall Herren nu fröjda sig över er, när han utrotar och förgör er. Ni skall ryckas bort ur det land som ni är på väg till för att ta i besittning.

⁶⁴ Herren skall sprida ut dig bland alla folk, från jordens ena ände till den andra, och där skall du tjäna andra gudar som varken du eller dina fäder har känt, gudar av trä och sten. ⁶⁵ Bland de folken skall du inte få någon ro eller någon vila för din fot. Herren skall där ge dig ett bävande hjärta och förtvinande ögon och en ångestfylld själ. ⁶⁶ Du skall sväva i största livsfara, du skall darra både natt och dag och inte vara säker för ditt liv. ⁶⁷ Om morgonen skall du säga: "Om det ändå vore kväll!", och om kvällen skall du säga: "Om det ändå vore morgon!" Detta på grund av den fruktan du skall känna i ditt hjärta och den syn dina ögon skall se. ⁶⁸ Och Herren skall föra dig tillbaka till Egypten på skepp, på den väg om vilken jag sade till dig: "Du skall inte se den mer." Där skall ni bjuda ut er till salu som slavar och slavinnor åt era fiender. Men ingen skall vilja köpa.

Förnyelse av förbundet

29 Dessa är orden i det förbund som Herren befallde Mose att sluta med Israels barn i Moabs land, förutom det förbund som han hade slutit med dem vid Horeb.

² Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Ni har sett allt vad Herren har gjort inför era ögon i Egyptens land med farao och alla hans tjänare och hela hans land, ³ de stora prövningar som du med egna ögon har sett, de stora tecknen och undren. ⁴ Men ännu till denna dag har Herren inte gett er hjärtan till att förstå, ögon till att se och öron till att höra. ⁵ Jag ledde er i öknen i fyrtio år. Era kläder blev inte utslitna på er, inte heller sandalerna på dina fötter. ⁶ Bröd fick ni inte att äta och inte vin eller starka drycker att dricka, för att ni skulle veta att jag är Herren, er Gud. ⁷ Och när ni kom till denna plats, drog Sichon, kungen i Hesbon, och Og, kungen i Basan, ut till strid mot oss, men vi slog dem. ⁸ Vi intog deras land och gav det till arvedel åt rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam. ⁹ Ni skall därför hålla detta förbunds ord och följa dem, för att ni må ha framgång i allt vad ni gör.

¹⁰ Ni står i dag alla inför Herren, er Gud: era huvudmän, era stammar, era äldste och era tillsyningsmän, alla män i Israel, ¹¹ era barn och hustrur, främlingen som är hos dig i ditt läger, din vedhuggare såväl som din vattenbärare, ¹² för att du må träda in i Herrens, din Guds, förbund, det edsförbund som Herren, din Gud, i dag sluter med dig. ¹³ Ty han vill i dag upphöja dig så att du skall vara hans folk och han din Gud, så som han har sagt dig och så som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob. ¹⁴ Och det är inte endast med er som jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund, ¹⁵ utan både med dem som i dag står här med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som inte är här med oss i dag.

¹⁶ Ni vet själva hur vi bodde i Egyptens land och hur vi drog mitt igenom de hednafolks länder som ni nu har lämnat. ¹⁷ Ni såg deras vidrigheter och deras eländiga avgudar av trä och sten, silver och guld, som fanns hos dem. ¹⁸ Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, ¹⁹ så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås. ²⁰ Herren skall inte vara villig att förlåta honom. Herrens vrede och nitälskan skall då vara som en rykande eld mot den mannen, och varje förbannelse som är uppskriven i denna bok kommer att vila på honom, och Herren skall utplåna hans namn under himlen. ²¹ Herren skall avskilja honom från alla Israels stammar och låta honom drabbas av olycka, enligt alla förbannelserna i det förbund som är uppskrivet i denna lagbok.

²² Det kommande släktet, era barn som träder fram efter er, och främlingen som kommer från ett avlägset land, de skall säga, när de ser detta lands plågor och de sjukdomar som Herren slagit detta land med ²³ - svavel och salt och en helt förbränd jord, som inte kan besås och inte ge någon gröda och där ingen växtlighet kan skjuta upp, en ödeläggelse som när Herren i sin vrede och förbittring omstörtade Sodom och Gomorra, Adma och Sebojim - ²⁴ ja, alla folk skall då säga: "Varför har Herren gjort så mot detta land? Varför brinner hans vrede så starkt?"

²⁵ Och man skall svara: "Därför att de övergav det förbund som Herren, deras fäders Gud, slöt med dem när han förde dem ut ur Egyptens land. ²⁶ De gick bort och tjänade andra gudar och tillbad dem, gudar som de inte kände och som han inte hade tilldelat dem. ²⁷ Därför upptändes Herrens vrede mot detta land, så att han lät varje förbannelse som är uppskriven i denna bok komma över det. ²⁸ Och Herren ryckte upp dem ur deras land med vrede och förbittring och stor förtörnelse och förkastade dem till ett annat land, så som nu har skett."

²⁹ Det fördolda hör Herren, vår Gud, till. Men det uppenbarade gäller för oss och våra barn till evig tid, för att vi skall följa alla ord i denna lag.

Att lyssna till Guds ord - en fråga om liv och död

30 När allt detta kommer över dig, välsignelsen och förbannelsen som jag har förelagt dig, och du lägger detta på ditt hjärta bland alla de hednafolk dit Herren, din Gud, fördriver dig, ² och du vänder om till Herren, din Gud, och lyder hans röst, i allt vad jag i dag befaller dig, du och dina barn, av hela ditt hjärta och av hela din själ, ³ då skall Herren, din Gud, göra slut på din fångenskap och förbarma sig över dig. Herren, din Gud, skall då åter samla dig från alla folk, dit han har skingrat dig. ⁴ Även om dina fördrivna skulle vara vid himlens ände, skulle Herren, din Gud, samla dig därifrån och hämta dig därifrån. ⁵ Herren, din Gud, skall föra dig in i det land som dina fäder har haft till besittning, och du skall besitta det. Han skall göra dig gott och föröka dig, mer än dina fäder.

⁶ Herren, din Gud, skall omskära ditt hjärta och dina efterkommandes hjärtan, så att du älskar Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ. Då ska du få leva. ⁷ Och Herren, din Gud, skall lägga alla dessa förbannelser på dina fiender och på dem som hatar och förföljer dig. ⁸ Du skall på nytt lyssna till Herrens röst och följa alla hans bud som jag i dag ger dig. ⁹ Herren, din Gud, skall ge dig överflöd i allt vad du företar dig och då det gäller dina barn, avkomman från din boskap och grödan från din mark. Ty så som Herren fröjdade sig över dina fäder, skall han åter fröjda sig över dig och göra dig gott, ¹⁰ när du lyssnar till Herrens, din Guds, röst och håller hans bud och stadgar som är skrivna i denna lagbok, och vänder om till Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ.

¹¹ Ty det bud som jag i dag ger dig är inte för svårt för dig och det är inte långt borta. ¹² Det är inte i himlen, så att du behöver säga: "Vem vill för oss stiga upp till himlen och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?" ¹³ Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: "Vem vill för oss fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?" ¹⁴ Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du kan följa det.

¹⁵ Se, jag lägger i dag fram för dig livet och vad gott är, döden och vad ont är, ¹⁶ då jag i dag befaller dig att älska Herren, din Gud, att vandra på hans vägar och hålla hans bud och stadgar och rådslut, för att du må leva och föröka dig, och för att Herren, din Gud, må välsigna dig i det land dit du kommer för att ta det i besittning. ¹⁷ Men om ditt hjärta vänder sig bort och du inte vill höra, och om du blir förledd och tillber andra gudar och tjänar dem, ¹⁸ så kungör jag för er i dag att ni förvisso skall förgås. Ni kommer inte att leva länge i det land dit du drar över Jordan för att komma och ta det i besittning.

¹⁹ Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, för att du och dina efterkommande må leva, ²⁰ genom att du älskar Herren, din Gud, och lyssnar till hans röst och håller dig till honom. Ty detta betyder liv och lång levnad för dig, så att du får bo i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder, Abraham, Isak och Jakob.

Josua som Mose efterträdare

31 Mose gick i väg och talade dessa ord till hela Israel. ² Han sade till dem: "Jag är i dag etthundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare, och Herren har sagt till mig: 'Du skall inte komma över denna Jordan.' ³ Men Herren, din Gud, går själv framför dig. Han skall förgöra dessa folk för dig och du skall driva bort dem. Josua skall anföra dig, som Herren har sagt. ⁴ Herren skall göra med dem så som han gjorde med Sichon och Og, amoreernas kungar, och med deras land när han lät dem gå under. ⁵ Herren skall överlämna dem till er och ni skall göra med dem alldeles så som jag har befallt er. ⁶ Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem. Ty Herren, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig."

⁷ Sedan kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför hela Israel: "Var stark och frimodig, ty du skall med detta folk gå in i det land som Herren med ed har lovat deras fäder att ge dem och du skall utskifta det åt dem som arv. ⁸ Herren går själv framför dig och han skall vara med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad."

Läsningen av lagen

⁹ Mose skrev denna lag och gav den åt prästerna, Levi söner, som bar Herrens förbundsark, och åt alla de äldste i Israel. ¹⁰ Och Mose befallde dem och sade: "Vid slutet av vart sjunde år, när friåret är inne, vid lövhyddohögtiden, ¹¹ då hela Israel kommer för att träda fram inför Herrens, din Guds, ansikte på den plats som han utväljer, då skall du läsa upp denna lag inför hela Israel, för att de skall höra den. ¹² Samla folket, män, kvinnor, barn och främlingen som är hos dig inom dina portar, så att de får höra och så lär sig frukta Herren, er Gud, och noggrant följer alla ord i denna lag. ¹³ Också deras barn, som ännu inte känner den, skall höra och lära sig den så att de fruktar Herren, er Gud, så länge ni lever i det land dit ni drar över Jordan för att ta det i besittning."

Herrens sista ord till Mose

¹⁴ Herren sade till Mose: "Se, tiden är nära då du skall dö. Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så skall jag insätta honom i hans ämbete." Mose gick då med Josua och inställde sig i uppenbarelsetältet. ¹⁵ Då visade sig Herren i tältet i en molnstod, och molnstoden blev stående vid ingången till tältet.

¹⁶ Och Herren sade till Mose: "Se, när du har gått till vila hos dina fäder, skall detta folk stå upp och trolöst följa främmande gudar i det land dit de kommer och de skall överge mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem. ¹⁷ Min vrede skall den dagen upptändas mot dem, och jag skall överge dem och dölja mitt ansikte för dem, så att de förgås. Olyckor och lidande i mängd skall drabba dem. Då skall de säga: Är det inte därför att vår Gud inte är med oss som dessa olyckor har drabbat oss? ¹⁸ Den dagen skall jag helt dölja mitt ansikte på grund av allt det onda som de har gjort genom att vända sig till andra gudar.

¹⁹ Skriv nu upp åt er denna sång, lär Israels barn den och lägg den i deras mun. Den skall så bli för mig ett vittne mot Israels barn. ²⁰ När jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung, och de äter och blir mätta och feta, skall de vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund. ²¹ När då olyckor och lidande i mängd drabbar dem, skall denna sång vara ett vittnesbörd mot dem, ty deras efterkommande skall inte glömma den. Ty jag vet vilka tankar de umgås med redan nu, innan jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat dem."

²² Den dagen skrev Mose ner sången och lärde Israels barn den.

²³ Och han insatte Josua, Nuns son, i ämbetet och sade: "Var stark och frimodig, ty du skall föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem, och jag är med dig."

²⁴ Sedan Mose till alla delar hade skrivit ner orden i denna lag i en bok, ²⁵ befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark och sade: ²⁶ "Tag denna lagbok och lägg den vid sidan av Herrens, er Guds, förbundsark, och den skall ligga där som ett vittnesbörd mot dig. ²⁷ Ty jag vet att du är upprorisk och hårdnackad. Se, ännu medan jag lever bland er har ni varit upproriska mot Herren. Hur mycket mer skall ni då inte bli det efter min död! ²⁸ Kalla samman till mig alla de äldste i era stammar, liksom era tillsyningsmän, så att jag får tala dessa ord till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem. ²⁹ Ty jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför skall olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont i Herrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar."

Moses avskedssång

³⁰ Inför Israels hela församling talade Mose denna sångs ord från början till slut.

32 Lyssna, ni himlar, jag vill tala,

hör, du jord, orden från

min mun.

⁴⁴ Mose kom tillsammans med Hosea,^[c] Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket.

⁴⁵ Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, ⁴⁶ sade han till dem: "Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. ⁴⁷ Ty detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord skall ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning."

Gud talar om Moses död

⁴⁸ Samma dag talade Herren till Mose och sade: ⁴⁹ "Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo i Moabs land mitt emot Jeriko, så skall du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. ⁵⁰ Du skall dö där på berget, dit du stiger upp, och du skall samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor och samlades till sitt folk. ⁵¹ Detta sker därför att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten vid Kadesh i öknen Sin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. ⁵² Du skall se landet rakt framför dig, men du skall inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn.

Mose välsignar Israel

33 Detta är den välsignelse gudsmannen Mose uttalade över Israels barn före sin död: ² Han sade:

Moses död

34 Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga, mitt emot Jeriko. Där lät Herren honom se hela landet, från Gilead ända till Dan ² och hela Naftali och Efraims och Manasse land och hela Juda land, ända till Västra havet, ³ och Negev och Jordanslätten, det vill säga lågslätten vid Jeriko, Palmstaden, ända till Soar. ⁴ Och Herren sade till honom: "Detta är det land, som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob, när jag sade: Åt dina efterkommande skall jag ge det. Jag har låtit dig se det med dina ögon, men dit in skall du inte komma."

⁵ Och Herrens tjänare Mose dog där i Moabs land, så som Herren hade sagt. ⁶ Han begravde honom i dalen i Moabs land, mitt emot Bet-Peor. Men till denna dag har ingen fått veta var hans grav finns. ⁷ Mose var etthundratjugo år när han dog, hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen. ⁸ Israels barn sörjde Mose på Moabs hedar under trettio dagar. Sedan var sorgetidens gråtodagar efter Mose slut.

⁹ Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, ty Mose hade lagt sina händer på honom. Och Israels barn lydde honom och gjorde som Herren hade befallt Mose.

¹⁰ I Israel uppstod inte mer någon profet lik Mose, någon som Herren kände ansikte mot ansikte, ¹¹ ingen om man tänker på alla de tecken och under som Herren hade sänt honom att göra i Egyptens land, med farao och alla hans tjänare och med hela hans land, ¹² och om man tänker på all den väldiga kraft som Mose visade, och på alla de stora och fruktansvärda gärningar som han gjorde inför ögonen på hela Israel.